Till innehåll på sidan

Föreskrifter om handlingsprogram

Kommunernas handlingsprogram ska bli tydligare, konkretare, hålla högre kvalitet och vara jämförbara, till förmån för både kommunerna och tillsynsmyndigheten.

MSB har genom ändringen i lagen om skydd mot olyckor som beslutades 21 oktober 2020 fått möjlighet att utfärda föreskrifter om programmens innehåll och struktur. MSB arbetar just nu med att ta fram sådana föreskrifter och även allmänna råd samt tillhörande stöd. Reglering och stöd är just nu ute på remiss.

Stöd till kommunerna

För att stödja kommunerna i arbetet ser MSB behov av kunskapsstöd i form av en handbok kopplad till föreskrifterna. Till handboken tas även två fördjupningsrapporter fram. En är en nationell beskrivning av olyckor som kan leda till räddningsinsats, som stöd för kommunernas lokala riskanalyser. Den andra handlar om beskrivning av förmåga till räddningsinsats. Ambitionen är att både reglering och stöd kommer samtidigt, men utkast kommuniceras längs vägen, för att underlätta för kommunerna att påbörja arbetet.

Arbetet har främst skett under hösten 2020 genom en intern arbetsgrupp, där även forskarkompetens från Lunds universitet ingår. En referensgrupp är knuten till arbetet, med externa deltagare från stora som små kommuner och räddningstjänstförbund från olika delar av Sverige.

För att möjliggöra arbete i kommunerna med handlingsprogrammen med tanke på den snäva tidplanen finns här under nu ett antal utkast, dokument och frågor och svar att ta del av för att underlätta kommunernas arbete med handlingsprogram. Kommunerna bör redan nu påbörja arbetet, t.ex. genom att påbörja planeringen av arbetet och sitt arbete till grund för redovisningen av risker i kommunens handlingsprogram.

Remiss 15 januari - 15 april av föreskrifter och allmänna råd

En extern remiss sker av regleringen 15 januari – 15 april (se länk nedan för att komma till remisserna). Vissa aktörer anmodas att svara, men det är fritt för den som så önskar att inkomma med remissvar. En dialogträff för de som hade frågor om remissen genomfördes 4 februari. Handboken planeras även den remitteras externt, vilket planeras ske 26 februari – 15 april. Efter omarbetning planeras beslut av dokumenten runt månadsskiftet april-maj 2021.

MSB:s sida för remisser av föreskrifter och allmänna råd

Presentation remissdialog 4 februari (Powerpoint)

Anteckningar från remissdialogen 4 februari (PDF)

Remiss 26 februari - 15 april av handbok

En extern remiss sker av handboken för stöd till föreskrifter och allmänna råd 26 februari – 15 april (se länk nedan för att komma till remissen). Vissa aktörer anmodas att svara, men det är fritt för den som så önskar att inkomma med remissvar. Efter omarbetning planeras beslut av dokumenten runt månadsskiftet april-maj 2021.

Remiss av förslag till handbok som stöd till nya föreskrifter om kommunala handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Kontaktperson: Sandra Danielsson, sandra.danielsson@msb.se

Introduktion till MSBs pågående arbete - handlingsprogram

Presentation från Brandbefälsmötet 2021-03-10 (PPT)

Frågor och svar

Övergripande om handlingsprogram

  • Kommer ni ge ut allmänna råd eller något annat stöd till föreskrifterna?

    Ja, det finns allmänna råd framtaget som förslag till de paragrafer i föreskrifterna där vi ser sådant behov. Vi arbetar också på en tillhörande handbok, som dessutom ska ha två fördjupningar. Den ena är egentligen en kunskapssammanställning, en nationell beskrivning av olyckor, som stöd för kommunernas lokala riskinventering. Den andra är ett stöd för kommunerna i beskrivning av förmåga till räddningsinsats. Du hittar utkasten en bit upp på denna sida.

  • Ska man ha ett eller två handlingsprogram?

    Det är upp till kommunen att själv välja. I LSO 3 kap. 3 § anges att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och i 3 kap. 8 § ett handlingsprogram för räddningstjänst. Dock anges i förarbetena till LSO att kommunen kan välja att lägga ihop dessa till ett. Vi har tydliggjort i förslaget till föreskrifter vilken struktur och vilket innehåll som gäller för respektive handlingsprogram (se bilagan till föreskrifterna), men vi kommer att göra en gemensam föreskrift och övrigt stöd gemensamt.

  • Kommer MSB att föreskriva mer innehåll i handlingsprogrammen än det som står uppräknat i lagparagraferna som krav på innehåll?

    Ja. Strukturen bygger på en röd tråd med utgångspunkt i lagparagraferna om handlingsprogram, men också på vad som framgår i propositionen i övrigt. Det finns först några inledande kapitel. Sedan följer kapitel där kommunen ska beskriva sina risker som kan leda till räddningsinsats, och sedan värdera dem. Däremot kommer mål och beskrivning av förmåga och verksamhet. Avslutningsvis följer ett antal bilagor med till exempel hamnar. Se utkast på föreskrifter och allmänt råd.

  • Får man lägga in annat arbete i sitt handlingsprogram också, t.ex. arbete med krisberedskap eller folkhälsa?

    Det går bra att redovisa eller beskriva det före eller efter det innehåll och den struktur som MSB kommer att föreskriva om. Däremot behöver strukturen (kapitelindelningen) vara ”obruten” för handlingsprogrammet i sig. Kapitlen ska inte heller innehålla annat än det som ska vara med innehållsmässigt enligt föreskriften, dvs. tanken är inte att inkludera mål för annat än skydd mot olyckor eller att riskbeskrivningarna svarar mot de krav som finns i MSB:s föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalysen. Sådana delar får i så fall redovisas separat, möjligen i en föregående eller efterföljande del. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att kommunen har ett Trygghets- och säkerhetsprogram, där krisberedskap ligger som del 1, med efterföljande del 2 som utgör handlingsprogram enligt LSO, som kanske återföljs av en tredje del som handlar om folkhälsa osv.

  • Kommer ni ha olika regler för kommunalförbund och ”egna” kommuner?

    Nej, LSO ställer krav på kommunen. Kraven i föreskrifterna och de ev. allmänna råden riktar sig till kommunen. Hur kommunen sen väljer att organisera sig och fördela ansvar, inom kommunens nämnder och förvaltningar eller via förbundsordningen till ett kommunalförbund för skydd mot olyckor, kan inte MSB ha synpunkter på. Däremot behöver handlingsprogrammet/ handlingsprogrammen, oavsett hur kommunen har valt att organisera verksamheten på olika nämnder, förvaltningar eller förbund, svara mot kraven i LSO, föreskrifterna och ev. allmänna råd. Det kan t.ex. innebära att olika nämnder (genom sina förvaltningar) kan behöva ta fram olika delar i handlingsprogrammet som sedan i sin helhet fastställas av lämplig instans. Hur beslutsordningen och hur framtagandet ska se ut kan kommunen redan nu planera för.

  • Nu kan kommunen själva fatta beslut om hur länge handlingsprogrammet ska gälla men vid vilka förändringar krävs ett nytt handlingsprogram?

    När det sker betydande förändringar i lokal riskbild och förmåga så att det nuvarande handlingsprogrammet  inte längre överensstämmer med verkligheten behöver ett nytt handlingsprogram tas fram. Det som anges i LSO är att det vid betydande ändringar i handlingsprogrammet måste ske samråd med de myndigheter som särskilt berörs av dessa förändringar. Det står å ena sidan inte explicit i lagtexten att handlingsprogrammet måste ändras, men det ska ju å andra sidan beskriva kommunens risker, förmåga, verksamhet, mål m.m. Vi arbetar på lämpliga formuleringar om detta i föreskrift och handbok.

  • Kommer kommunen att behöva ange hur många personer som jobbar i utryckningsstyrkan?

    I förslaget på föreskrifter och allmänna råd anges vad som avses med förmåga, och det handlar om att skapa effekter. I 13§ anges: ”Kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser ska beskrivas utifrån möjligheten att vid en olycka åstadkomma effekter genom att positivt påverka utfallet av skador på liv och hälsa, egendom och miljö.” Parametrarna som ska beskrivas är materiella och personella resurser, uppgifter, tid och variation över ytan. Förmåga är således mer än resurser. Men när det gäller just resurser har vi försökt att hitta en ”lagom” nivå i styrningen. I föreskrifterna anges att kommunen ska beskriva egna resurser och resurser i samverkan. Således kan kommunen välja hur beskrivningarna görs. Läs gärna mer i handboken (utkast finns ovan).

  • Vilka är de nationella målen?

    I 1 kap. 1, 3 och 3a § LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:

    • 1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
    • 3 § Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
    • 3a § Förebyggande verksamhet som staten och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska planeras och organiseras så att den effektivt bidrar till att förebygga bränder och andra olyckor samt förhindra eller begränsa skador till följd av bränder och andra olyckor. Särskild vikt ska läggas vid att förhindra människors död och andra allvarliga skador.

    De nationella målen är riktningsgivande, vilket betyder att de styr vilket arbete som ska utföras men inte på vilket sätt. Skrivningen ett tillfredsställande och likvärdigt skydd innebär att ett likvärdigt skydd ska finnas överallt i landet. LSO ger dock kommunen möjlighet att i stor utsträckning anpassa verksamheten utifrån de risker som finns i kommunen. Med andra ord tillåter lagen att det förekommer lokala variationer i hur dessa risker hanteras. Kommunerna kan därför vidta olika åtgärder för att nå upp till de nationella målen. Dock förutsätter detta att riskerna först och främst identifieras, analyseras och bedöms. Av lagen framgår också att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

    Utöver de nationella målen så har MSB arbetat fram en nationell strategi för stärkt brandskydd  som du kan läsa mer om på MSB:s webbplats.

  • Kommer MSB ge stöd i hur målen ska formuleras?

    Här har gjorts ett arbete sedan tidigare, i samband med att LSO började gälla 2004. Vi har för avsikt att se vad som kan tydliggöras i föreskrift och handbok inom detta område. Arbete pågår. Så svaret så länge är ja, men än så länge är det lite oklart i vilken omfattning som det kan göras.

  • Vad händer om man inte hinner anta ett nytt handlingsprogram till 1 januari 2022, blir det något straff?

    MSB ansvarar sen årsskiftet för den statliga tillsynen över kommunernas skyldigheter. MSB kan förelägga kommunerna om att åtgärda brister. MSB förbereder detta tillsynsuppdrag och kommer successivt att utveckla det och bygga upp verksamheten. Att inte ha ett handlingsprogram som svarar mot lagkraven och föreskrifterna är givetvis en brist som MSB kommer att påtala om eller när tillsyn görs.

  • Hur vet jag vad som klassificeras som en hamn och var gränsen går i vattnet?

    Om det finns osäkerheter kring vart gränserna går i vattnet behövs en dialog och samordning med berörda myndigheter. Vi har mottagit önskemål om att definiera vad en hamn är men det ingår inte i föreskriftsrätten att styra det. Vi skriver däremot ett avsnitt om detta i handboken, om hur kommunen kan tänka och gå tillväga. Se stödet i handboken om handlingsprogrammens bilaga om hamnar. I framtagandet har vi haft dialog med Kustbevakningen, SKR och Sjöfartsverket.

  • Vem ska anta och fatta beslut om handlingsprogrammen?

    Kommunen får själv bestämma vem i kommunen som beslutar om handlingsprogrammen. Regeringens avsikt är att besluten ska tas där så är lämpligt enligt kommunallagen, dvs. följa ordinarie kommunal styrning. Det här är något kommunen med fördel kan förbereda redan nu. Utifrån de lagkrav om innehåll och den löpande information som MSB ger om pågående arbete kan kommunen komma igång med planering av arbetsprocess, tidplan och behov av samråd och beslut längs vägen. Det kan vara så att vissa delar i handlingsprogrammet lämpar sig för beslut i olika instanser, men det behöver beslutas i helhet också. Vi anser att då handlingsprogrammet enligt propositionen är tänkt att utgöra kommunens styrdokument för förebyggande och räddningstjänst enligt LSO och det är förtroendevalda som styr och ansvarar i kommunerna behöver styrdokumenten tas politiskt.

  • Hur ska vi hantera handlingsprogrammen med underliggande riskanalysdokument avseende sekretess? Kommer det finnas något i föreskrifterna som berör detta?

    Vi menar att handlingsprogrammen skrivs på en så övergripande nivå att det inte borde innehålla hemlig information. Förmodligen finns snarare sådan information i de underliggande dokumenten. Men kommunen behöver som i andra fall hantera informationen i enlighet med Säkerhetsskyddslagen (2018:585). Det är Säkerhetspolisen som är ansvarig myndighet för detta och MSB:s föreskriftsrätt inkluderar inte detta. Vi kommer dock att kort nämna det i handboken, i ungefär samma ordalag som här. Se utkast på handbok.

Beskrivning av risker

Beskrivning av förmåga

Senast granskad: 22 december 2020

Till toppen av sidan