Det här förväntas företag göra
Näringslivets författningsgrundade ansvar i beredskapssystemet är idag begränsat.
Näringslivets ansvar regleras främst genom civilrättsligt bindande avtal/kontrakt med offentliga aktörer och som är ett resultat av offentlig upphandling eller auktorisationssystem.
Vissa lagkrav kring beredskapsfrågor finns inom särskilda försörjningsområden, till exempel kopplat till beredskapslagring av olja. Lagkraven kan däremot komma att bli fler i takt med att den svenska beredskapen utvecklas.
-
CER-direktivet kommer att ställa krav på identifiering av samhällsviktig verksamhet
Företagens skyldigheter i enlighet med EU-direktivet Critical Entities Resilience Directive (CER-direktivet) är föremål för nationell implementering och ännu inte fullt utrett. Direktivet kommer att ställa krav på identifiering av samhällsviktig verksamhet som upprätthålls både av offentliga aktörer men även privata företag.
Det innebär att det kommer att ställas krav på att företag gör riskanalyser och vidtar åtgärder för att stärka sin motståndskraft och kunna fortsätta att leverera varor och tjänster som krävs för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.
Avtalsreglerad beredskap
Offentliga aktörer har ett huvudansvar för samhällets beredskap. Företagens skyldigheter och åtaganden kopplat till beredskap regleras främst inom ramen för de avtal som offentliga aktörer tecknar med den privata sektorn.
Inom ramen för avtal med offentliga aktörer kan företag bland annat få som uppgift att:
- Bygga upp förmågan att upprätthålla den samhällsviktiga verksamhet som företaget bedriver
- Säkerställa försörjningen av varor och tjänster till samhällsviktiga verksamheter
- Säkerställa förmågan att hantera händelser som riskerar att påverka verksamheten negativt
- Skydda känsliga uppgifter genom säkerhetsskyddsarbete
Det är främst med hjälp av förmågekrav på företagen i offentliga aktörers upphandlingar som Sveriges beredskap inför fredstida kriser, höjd beredskap och krig stärks. Några exempel på möjliga krav som kan ställas på företag i upphandling är:
- Uppfylla kriterier som behövs för att få handha signalskyddsutrustning eller annan robust och säker kommunikationsmöjlighet.
- En bestämd längsta tid för att åtgärda driftstörningar.
- Tillgång till reservsystem.
- Beredskapsåtaganden, som exempelvis lager.
- Aktivt deltar i övningar etc.
- Omvärldsbevakning för leveranskedjor.
För mer exempel på förmågekrav som offentliga aktörer kan ställa på företag vid upphandling, se MSB:s vägledning Upphandling till samhällsviktig verksamhet.
Vägledningen Upphandling till samhällsviktig verksamhet
-
Offentliga aktörers verktyg för att säkra tillgången till varor och tjänster
MSB har tagit fram ett stöd till myndigheter, regioner och kommuner som kan vara bra för ditt företag att känna till. Stödet är en överblick över befintliga verktyg som finns för offentliga aktörer att hantera brister samt vilka legala förutsättningar som finns och vilka mandat som krävs för att genomföra olika åtgärder. Stödet innehåller exempel på hur verktygen har använts under covid-19.
Delta i myndigheternas planering för försörjning av varor och tjänster
Företagens primära ansvar är alltså för den egna verksamheten, men de har också en roll i beredskapssystemet genom att de förväntas samverka med den offentliga sektorn.
De senaste årens ökade fokus på återuppbyggandet av totalförsvaret har resulterat i att det sedan en tid tillbaka pågår arbeten hos myndigheter att i högre utsträckning än tidigare involvera näringslivet i planeringsarbetet för försörjning av varor och tjänster. Under 2021–2023 genomför MSB en riktad satsning på försörjningsberedskap med inriktning på ökad samverkan mellan myndigheter och näringslivet. Till stöd för myndigheterna har MSB tagit fram vägledningen Planering för försörjning av varor och tjänster.
MSB2409, 2024
Den här vägledningen handlar om hur ansvariga myndigheter tillsammans med det privata näringslivet bör planera för försörjning av varor och tjänster. Det handlar i huvudsak om förhållanden vid höjd be...
Kärnan i vägledningen är en metod i sex steg för planering i fred för försörjning av varor och tjänster vid höjd beredskap. De steg som beskrivs i vägledningen är att beskriva behoven, utvärdera beredskapsåtgärder, förbereda företagsdialog, genomföra företagsdialog, välja beredskapsåtgärd och uppföljning. Planeringen ska enligt MSB kunna mynna ut i olika typer av förberedelser, till exempel att resurser ska fördelas eller prioriteras på ett visst sätt eller överenskommelser om att företag ska framställa eller lagra vissa varor eller komponenter.
För ditt företag kan det vara intressant att ta del av de frågeställningar statliga myndigheter kan komma att ställa till företagen inom ramen för sin planering av försörjning av varor och tjänster.
Företag som enligt avtal eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i vid höjd beredskap och krig inom ramen för myndigheternas planering för försörjning av varor och tjänster kan få särskilda uppgifter. Uppgifterna kan till exempel avse:
- Anpassning sin organisation efter nya förutsättningar när det gäller resurser och personal
- Lagerhållning eller säkerställd tillgång på reservdelar, insatsvaror och liknande
- Prioritering bland sina olika verksamheter vid brist på resurser
- Användning, utbyte och delande av information på ett säkert sätt
- Bidrag till lägesbilder
- Samverkan med myndigheter och andra delar av näringslivet även under störda förhållanden
- Förberedelse för snabb återgång till normal verksamhet efter en störning eller ett avbrott.
Delta i myndigheternas totalförsvarsplanering
Företag är skyldiga att delta i totalförsvarsplaneringen om en myndighet ber om det. Företag ska också medverka vid planeringen av de egna uppgifterna inom totalförsvaret. Om ett företag har utfört arbete som har medfört betydande kostnader kan det få ersättning av allmänna medel.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap på riksdagens webbplatsYtterligare relevanta förordningar som reglerar företagens skyldigheter att delta i myndigheterna totalförsvarsplanering:
Ytterligare relevanta förordningar som reglerar företagens skyldigheter att delta i myndigheterna totalförsvarsplanering
-
Förberedelser för leverans av varor och tjänster
Förordningen är aktuell för totalförsvaret, men har inte tillämpats i nutid. Enligt § 2 i förordningen ska beredskapsmyndigheter träffa avtal med företag för att tillförsäkra sig leverans av varor och tjänster som är viktiga för totalförsvaret. Nyttjande av förordningen resulterar inte alltid i ett avtal, utan ska framför allt ses som ett stöd för beredskapsmyndigheter i att planera systematiskt genom dialog med vissa företag.
Förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster på riksdagens webbplats
-
Lagring för försörjningsberedskap
Företag kan bli skyldiga att medverka vid lagring för försörjningsberedskap i fredstid och vara ett redskap för att verkställa den statliga beredskapslagringen inom det gamla totalförsvaret. Det är en planeringsåtgärd som möjliggör att företag, under vissa förutsättningar, kan ha varulager av beredskapsskäl för statens behov. Lagen har inte tillämpats i nutid.
-
Vid höjd beredskap
Vid höjd beredskap kan andra lagar användas vid sidan av dem som gäller i fredstid. Till exempel kan staten ta över privat egendom som är viktig för totalförsvaret. Vissa myndigheter har möjlighet att redan i fredstid förbereda för att ta över över mark, byggnader, fartyg eller fordon under höjd beredskap och krig.
Höjd beredskap
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Höjd beredskap ger regeringen större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut
Dessa åtgärder är verktyg för staten vid höjd beredskap och krig som är nyttiga för företag att känna till.
-
Förfogande över egendom och tjänster
Staten har möjlighet att förfoga över egendom och tjänster som ägs av till exempel företag och privatpersoner, om det behövs för totalförsvaret eller folkförsörjningen. Det betyder att de till exempel kan ta fastigheter i anspråk eller tvinga de som äger transportmedel att utföra transporter. Det är också möjligt att ålägga företag att upprätthålla tillverkning, och i viss utsträckning att styra deras verksamhet.
-
Uttagning av egendom för totalförsvarets behov
Vissa myndigheter kan redan i fredstid förbereda för förfogande genom att besluta om uttag av till exempel mark, byggnader, fartyg eller fordon. Ett uttagningsbeslut innebär inte att staten tar egendomen, utan att den bokas upp inför höjd beredskap eller krig.
Förordning (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov på riksdagens webbplats
-
Ransonering
Genom att använda ransoneringslagen kan marknadsingripanden göras, till exempel säkerställa en jämnare fördelning och prioritering av förnödenheter eller motverka bunkring.
-
Prisreglering
Prisregleringslagen syftar till att möjliggöra statligt ingripande i marknaden när det till exempel finns risk för allvarlig prisstegring inom landet på en eller flera viktiga varor eller tjänster.