Till innehåll på sidan

Forskning relaterat till coronaviruset

MSB finansierade under 2020-2021 elva forskningsprojekt om coronakrisen. Syftet var att fånga data medan krisen pågick, och därefter analysera dessa ur olika aspekter. Forskningen täcker in många dimensioner av denna komplexa kris. Det är både internationella jämförelser på europeisk nivå och nationell analys av olika slag med fokus på organisationer och individer.

På den här sidan

Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2020–2022

Ansvarig forskare: Misse Wester, Lunds universitet

Frågeställning: Hur olika aktörer ges legitimitet eller inte, där några har makt att påverka den inriktning som samhället tar för att hantera covid-19. Detta görs genom empiriska nedslag.

Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Nytt vin i nya läglar: Om förutsättningarna för ett modernt civilt försvar, 2020–2022

Ansvarig forskare: Rikard Bengtsson, Lunds universitet

Frågeställning: Vilka attityder uttrycker medborgare i förhållande till civilt försvar under coronakrisen och hur skiljer sig dessa från normala omständigheter?

Vilka är lärdomarna av coronakrisen för organisering och styrning av det civila försvaret?

Hur har EU:s institutioner, framförallt kommissionen och rådet, hanterat pandemin?

Vilka förväntningar har medlemsstaterna företrädare inom EU på samarbete inom unionen inom fältet civil beredskap/civilt försvar?

Russinmask eller panik: hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap, 2020–2021

Ansvarig forskare: Ola Svenonius, FOI

Frågeställning: Russinmask eller panik undersöker hur människor hanterar stress under covid-19-pandemin och vilken roll som desinformation spelar i detta. Inhämtning görs genom främst Instagram och Tiktok.  Projektet kommer att analysera genomslaget av identifierad desinformation i Sverige. Till exempel i vilken mån sammanfaller diskussioner kring covid-19 och desinformation med de hanteringsstrategier som människor uppvisar?

Syftet med projektet är resultaten ska komma strategisk och operativ ledning i framtida kriser tillgodo.

Faktablad: Russinmask eller panik? Hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap

Populärvetenskaplig slutrapport: Russinmask eller panik? Hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap

Forskningsapport: Russinmask eller panik? Hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap (FOI)

Förmågeparametrar för pandemihantering och det civila försvaret, 2020–2021

Ansvarig forskare: Ulrika Eckersand, FOI

Frågeställning: Vilka parametrar påverkar samhällets, och specifikt sjukvårdens, förmågor att hantera en pandemi? En jämförande studie mellan några länder i Väst- och Nordeuropa.

Publikation

Att jämföra hur olika länder klarar en pandemi : lärdomar och utmaningar

Publikationsnummer: MSB1856

Utgivningsår: 2021

Världen stod i början av 2020 inför ett nyupptäckt coronavirus som i mars 2020 fick Världshälsoorganisationen, WHO, att deklarera pandemi. I september 2021 konstaterades att fler än 230 miljoner männi...

Omslagsbild för  Att jämföra hur olika länder klarar en pandemi : lärdomar och utmaningar

Publikationsnummer: MSB1856

Utgivningsår: 2021

Faktablad: Förmågor att hantera en pandemi

Pandemi i det lokala. En realtidsstudie av resiliens, 2020

Ansvarig forskare: Jörgen Sparf, Mittuniversitetet

Frågeställning: När, hur, varför samt hur länge aktiverar Sveriges kommuner krisledningsnämnd i Coronapandemin?
Vilka faktorer påverkar aktivering av krisledningsnämnd?
Vilka beslut fattas av krisledningsnämnd?

Kort rapportversion: Kommunal organisering av pandemirespons: en realtidsstudie av lokal resiliens

Snabb förmågeutveckling för motståndskraftigt civilt försvar - Fallstudier av hur näringslivets kapaciteter bidrar i Coronakrisen, 2020–2021

Ansvarig forskare: Mattias Axelson, Joakim Netz, Handelshögskolan i Stockholm, Jönköping University

Frågeställning: Hur kan näringslivets kapaciteter samordnas i förlopp av snabb förmågeutveckling? Hur kan detta stärka det civila försvarets motståndskraft vid samhällskriser?

Coronaviruset 2020 i nyhetsrapportering och opinion, 2020

Ansvariga forskare: Marina Ghersetti och Tomas Odén, Göteborgs universitet  

Frågeställning: En analys om svensk nyhetsrapportering och opinion i den pågående smittspridningen av corona.

  1. Innehållsanalys av svenska nyhetsmediers rapportering 
  2. Jämförelse mellan medierapportering och allmänhetens uppfattning om viruset
  3. Jämförelse med rapportering om tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar.

Äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till covid-19, 2020

Ansvarig forskare: Johanna Gustafsson, Karlstads universitet

Frågeställning: Hur ser den äldre på sin situation som riskutsatt? Hur tar äldre personer del av informationen om den rådande situationen? I vilken utsträckning följer man de rekommendationer som ges?

Publikation

Stöd till äldre personer vid risk och kris

Publikationsnummer: MSB1668

Utgivningsår: 2020

Faktablad. Människor har olika förmåga till att hantera risker och kriser och en grupp som ofta klarar sig sämre är äldre personer. Det gäller dock inte alla och genom att undersöka äldres beredskap, ...

Omslagsbild för  Stöd till äldre personer vid risk och kris

Publikationsnummer: MSB1668

Utgivningsår: 2020

Publikation

Effektivare åtgärder genom ökad förståelse för den äldres syn på risker

Publikationsnummer: MSB2146

Utgivningsår: 2022

Syftet med det här projektet har varit att undersöka hur pandemin och dess restriktioner påverkat vardagen för personer över 70 år, hur de har uppfattat informationen om krisen samt hur deras psykiska...

Omslagsbild för  Effektivare åtgärder genom ökad förståelse för den äldres syn på risker

Publikationsnummer: MSB2146

Utgivningsår: 2022

Publikation

Resultatfaktablad Sårbara och resursstarka - äldre personer vid risk och kris

Publikationsnummer: MSB2141

Utgivningsår: 2022

Äldre personer kan vara riskutsatta utifrån en nedsatt förmåga att hantera kriser jämfört med andra åldersgrupper. Samtidigt kan deras livserfarenhet och kunskaper bidra till att de är väl rustade för...

Omslagsbild för  Resultatfaktablad Sårbara och resursstarka - äldre personer vid risk och kris

Publikationsnummer: MSB2141

Utgivningsår: 2022

Lärdomar från olika länders hantering av Covid-19-krisen

Ansvarig forskare: Magnus Ekengren, Försvarshögskolan

Varför har länderna i Europa hanterat Covid-19-krisen på olika sätt? I denna studie jämförs sex länder för att kunna dra viktiga lärdomar om hur framtida pandemier och samhällskriser kan bemötas. Forskarna menar att man kan jämföra nationella åtgärder och dra lärdom av dessa trots att ländernas förutsättningar skiljer sig åt. Studien jämför hur regeringarna i Sverige, Norge, Finland, Holland, Portugal och Irland hanterade Covid-19-pandemins första och andra våg under våren respektive hösten 2020.Faktablad: Lärdomar från olika länders hantering av Covid-19-krisen

Coping with COVID-19: Provisional crisis management lessons from six small countries

Coronapandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft, 2021

Ansvarig forskare: Henrik Tehler, Lunds universitet

Frågeställning: 1. Hur har coronapandemin påverkat samhällsviktiga funktioner i Skåne, och hur har dess påverkan spridits mellan olika funktioner? 2. Hur har man förberett sig för pandemier eller andra typer av händelser som har potential att orsaka omfattande avbrott i samhällsviktiga funktioner?
3. Vilka lärdomar om hur man bör förbereda sig inför kommande störningar av samhällsviktiga verksamheter kan man
dra av erfarenheterna från pandemin och annan kunskap?

Publikation

Corona-pandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft Kortversion

Publikationsnummer: MSB1901

Utgivningsår: 2021

Covid-19 har inneburit en stor påfrestning för de flesta människor och organisationer i Sverige. Genom det MSB finansierade projekt som redovisas i denna rapport har vi fått möjlighet att studera hur ...

Omslagsbild för  Corona-pandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft Kortversion

Publikationsnummer: MSB1901

Utgivningsår: 2021

Publikation

Corona-pandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft

Publikationsnummer: MSB1895

Utgivningsår: 2021

Covid-19 har inneburit en stor påfrestning för de flesta människor och organisationer i Sverige. Genom det MSB finansierade projekt som redovisas i denna rapport har vi fått möjlighet att studera hur ...

Omslagsbild för  Corona-pandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft

Publikationsnummer: MSB1895

Utgivningsår: 2021

Publikation

Covid-19 och påverkan på samhällsviktig verksamhet

Publikationsnummer: MSB1902

Utgivningsår: 2021

Hur bör samhället förbereda sig på något som är okänt? Hanteringen av Covid-19 ger kunskap som kan hjälpa oss att vara bättre förberedda inför nästa kris. Och genom ett fokus på samhällsviktiga verksa...

Omslagsbild för  Covid-19 och påverkan på samhällsviktig verksamhet

Publikationsnummer: MSB1902

Utgivningsår: 2021

Senast granskad: 22 februari 2023

Till toppen av sidan