Till innehåll på sidan

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Den 1 oktober trädde en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i kraft. Den ska stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Här beskrivs några av huvuddragen i reformen. Information om utveckling och förberedelser för övergången till den nya strukturen kommer att publiceras på denna webbsida löpande. Om du vill hänvisa hit är kortadressen: www.msb.se/strukturreform

MSB har ett ansvar att stödja aktörerna samt utveckla och förvalta det nya beredskapssystemet. När det gäller att säkerställa den gemensamma totalförsvarsplaneringen ska MSB och Försvarsmakten gemensamt stödja aktörerna.

Det finns en beskrivning av det nya beredskapssystemet som kommer att utvecklas allteftersom.

Det svenska civila beredskapssystemet

Illustrationer

Inom ramen för ett projekt som vidareutvecklar Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar har det tagit fram  illustrationer som:

  • visar den övergripande strukturen i beredskapssystemet på ett lättöverskådligt sätt. Den visar vilka aktörer som ingår och på vilken samhällsnivå de verkar.

  • visar den författningsstyrda rapporteringen vid samhällsstörningar i fredstid samt inför och vid höjd beredskap. Bilderna visar hur rapporteringsvägarna ser ut och till vem respektive aktör ska rapportera och ta emot information ifrån. I bilderna finns även hänvisningar till de författningar och paragrafer som styr respektive rapporteringsväg.

Illustrationer om beredskapssystemet och om författningsstyrda rapporteringsvägar

Målbild

  • Detta behöver vara på plats 1 oktober

    MSB har i rollen som ansvarig för att utveckla och förvalta beredskapssystemet formulerat de 6 punkter som myndigheterna i de gemensamma förberedelserna fram till 1 oktober ska fokusera på.

    Det ska finnas

    1. En beskrivning av uppgifter och roller för varje sektor och civilområde.
    2. En första bedömning av vilka aktörer som behöver delta i sektorns respektive civilområdets arbete, utifrån respektive ansvarsområden.
    3. En första plan finns för hur arbetet inom sektorn respektive civilområdet ska bedrivas.
    4. En säkerhetsskyddsanalys och plan för informationsutbyte inom sektorn respektive inom har civilområdet påbörjats.
    5. Förutsättningar för att bygga vidare på befintlig förmåga och de sektorsöverskridande arbetsformer i det operativa arbetet att hantera samhällsstörningar
    6. Kunskap om de gemensamma grunderna i samverkan och ledning, och bidrag till det pågående arbetet med att vidareutveckla de Gemensamma grunderna.

Nya förordningar

Den nya förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, som kommer att kallas Beredskapsförordningen, ersätter förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, även kallad Krisberedskapsförordningen.

Detta innebär också att nuvarande sex samverkansområden avvecklas.

Även förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser träder i kraft den 1 oktober 2022.Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskapFörordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser

Beredskapsmyndigheter

60 statliga myndigheter ska bli så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

  • Beredskapsmyndigheter

    Det är de 21 länsstyrelserna och följande 39 centrala myndigheter

    • Arbetsförmedlingen
    • Bolagsverket
    • Domstolsverket
    • E-hälsomyndigheten
    • Energimarknadsinspektionen
    • Finansinspektionen
    • Folkhälsomyndigheten
    • Försäkringskassan
    • Kriminalvården
    • Kustbevakningen
    • Lantmäteriet
    • Livsmedelsverket
    • Luftfartsverket
    • Läkemedelsverket
    • Migrationsverket
    • Mynd. för digital förvaltning
    • Mynd. för psykologiskt försvar
    • Mynd. för samhällsskydd och beredskap
    • Naturvårdsverket
    • Pensionsmyndigheten
    • Polismyndigheten
    • Post- och telestyrelsen
    • Riksgäldskontoret
    • Sjöfartsverket
    • Skatteverket
    • Socialstyrelsen
    • Statens energimyndighet
    • Statens jordbruksverk
    • Statens servicecenter
    • Statens skolverk
    • Statens veterinärmedicinska anstalt
    • Strålsäkerhetsmyndigheten
    • Svenska kraftnät
    • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
    • Säkerhetspolisen
    • Trafikverket
    • Transportstyrelsen
    • Tullverket
    • Åklagarmyndigheten

Andra viktiga samhällsfunktioner

Strukturreformen av krisberedskap och civilt försvar med införandet av beredskapssektorer, civilområden och nya beredskapsmyndigheter utesluter inte att det finns andra viktiga samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.

MSB har tillsammans med andra aktörer identifierat 56 viktiga samhällsfunktioner, där en stor del (men inte alla) av dessa kan relateras till de 60 beredskapsmyndigheterna och de tio beredskapssektorerna. Det fortsatta arbetet med viktiga samhällsfunktioner kan också innebära att ytterligare myndigheter och sektorer föreslås och läggs till framöver.

Arbetet i de nya beredskapssektorerna utesluter inte heller att beredskapsutveckling behöver bedrivas parallellt inom viktiga samhällsfunktioner som just nu inte ingår någon av de beslutade sektorerna.

Identifiering av samhällsviktig verksamhet: Lista med viktiga samhällsfunktioner

Beredskapssektorer

I beredskapssektorerna ingår beredskapsmyndigheterna. Det finns tre beredskapsmyndigheter som inte ingår i någon beredskapssektor. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektors­ansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskaps­myndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.

  • Beredskapssektorer och sektorsansvariga myndigheter
    • Hälsa, vård och omsorg: Socialstyrelsen
    • Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Livsmedelsverket
    • Ordning och säkerhet: Polismyndigheten
    • Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: MSB
    • Transporter: Trafikverket
    • Ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan
    • Elektroniska kommunikationer och post: Post- och telestyrelsen
    • Energiförsörjningen: Energimyndigheten
    • Finansiella tjänster: Finansinspektionen
    • Försörjning av grunddata: Skatteverket

Läs mer om beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen som MSB har sektorsansvar för

Civilområden

En högre regional nivå inrättas genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.

Civilområdesansvariga länsstyrelser får uppgifter som bland annat syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten ska de också arbeta för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.

  • Civilområden

    Ansvarig länsstyrelse i rubrik/fetstil.

    • Norrbotten (Norra civilområdet, Civo N)
      • Västernorrlands län
      • Jämtlands län
      • Västerbottens län
      • Norrbottens län
    • Örebro (Mellersta civilområdet, Civo M)
      • Uppsala län
      • Södermanlands län
      • Västmanlands län
      • Värmlands län
      • Örebro län
      • Dalarnas län
      • Gävleborgs län
    • Stockholm (Östra civilområdet, Civo Ö)
      • Stockholms län
      • Gotlands län
    • Östergötland (Sydöstra civilområdet, Civo SÖ)
      • Jönköpings län
      • Kalmar län
      • Östergötlands län
    • Västra Götaland (Västra civilområdet, Civo V)
      • Hallands län
      • Västra Götalands län
    • Skåne län  (Södra civilområdet, Civo S)
      • Kronobergs län
      • Blekinge län
      • Skåne län

Nya definitioner

Två nya definitioner framgår av den nya Beredskapsförordningen.

  • Fredstida krissituationer

    Fredstida krissituationer är situationer som

    • avviker från det normala,
    • drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden,
    • innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner, och
    • kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.

    Mer om definitionen finns i Struktur för ökad motståndskraft (SOU)

MSB:s roller

Några av MSB:s roller är:

  • Sektorsmyndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen
  • I skarpa lägen stödja berörda myndigheters samordning av åtgärder vid en kris eller vid höjd beredskap.
  • Utveckla och stödja arbetet med civilt försvar, stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar, särskilt verka för att planeringen samordnas mellan aktörer och med det militära försvaret.

Om rollen som sektorsansvarig för sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningenFörordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Pågår för att förbereda inför ny struktur

MSB arbetar tillsammans med blivande sektorsmyndigheter och beredskapsmyndigheter med att förbereda för att det ska finnas rutiner och arbetssätt på plats när den nya strukturen träder i kraft.

Exempel på pågående arbeten:

  • Beskrivning av ansvar, roller och mandat för statliga myndigheter: både i planering och vid hantering av händelser och kriser.
  • Process och metod för civil beredskapsplanering: mellan aktörer med geografiskt områdesansvar (kommuner, länsstyrelser och regeringen) och sektorerna i den nya strukturen både i planering och hantering.
  • MSB operativa roll: ny reglering tydliggör MSB:s stödjande och samordnande roll både vid kris och under höjd beredskap.
  • MSB som sektorsansvarig myndighet: utveckla arbetet i den nya sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen tillsammans med myndigheter som ingår i sektorn och med representanter från kommuner genom kommunal räddningstjänst. Sektorn berör områden som räddningstjänst, alarmeringstjänst, befolkningsskydd, information om väder, vatten, klimat, strålskyddsberedskap samt den enskildes beredskap.
  • Aktörsgemensamma arbetssätt: vidareutveckling av ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” som ger alla inblandade aktörer ett gemensamt språk, gemensamma sätt att tänka och arbeta så att samhällets samlade resurser används effektivt.
  • Värdlandsstöd: etablera ett system för att kunna begära och ta emot hjälp, såväl civilt som militärt, från andra länder och organisationer vid en större kris eller i en krigssituation.
  • Försörjningsberedskap: myndigheter ska planera tillsammans med företag inom den egna sektorn för att säkerställa försörjning av varor och tjänster. MSB har vägledning för samverkan mellan myndigheter och företag och information om hur företag kan stärka sin beredskap.
  • Utbildning och övning för hela systemet:  Utbildning och övning är centrala verktyg i arbetet med kompetensförsörjning. Under hösten kommer behovsanalyser och målgruppsdialoger att ske för att det civila försvaret ska kunna växa och utvecklas i enlighet med det nya beredskapssystemets behov och regeringens målsättning.

Geografiskt områdesansvar och grundläggande principer ändras inte

Grundläggande principer för krisberedskapen kvarstår: ansvarsprincipen, närhetsprincipen, likhetsprincipen.

Det Geografiska områdesansvaret för regeringen på nationell nivå, för länsstyrelser på regional nivå och för kommuner på lokal nivå kvarstår. Därtill kommer Civilområdesansvariga länsstyrelser att ha ett geografiskt områdesansvar för civilt försvar inom civilområdet.

  • Grundläggande principer

    Krisberedskapen och det civila försvaret i Sverige bygger på följande principer

    • Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
    • Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
    • Likhetsprincipen – att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.

    Läs mer om principerna i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

 

Därför genomförs strukturreformen

På Regeringens webbplats finns en presentation av strukturreformen. Motiven till strukturreformen är bland annat:

  • Ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning
  • Stärker motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna
  • Stärkt samverkan med det privata näringslivet
  • Möjligheten till riktade geografiska insatser förbättras
  • Kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap

Mer om bakgrunden till strukturreformen finns i Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25)

Lär dig mer

MSB har två webbkurser med grundläggande information om krisberedskap och om totalförsvaret. Dessa kommer att uppdateras under 2023 med information relaterat till strukturreformen.

Webbutbildningen Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Webbkurs om samhällets krisberedskap

Senast granskad: 21 september 2022

Till toppen av sidan