Till innehåll på sidan

Information om vissa risker

Emellanåt får vi upprepade förfrågningar om vissa brandfarliga vätskor. I de fall vi bedömer att det kan vara av allmänt intresse försöker vi lägga ut information och råd om dessa på webbplatsen.

Handsprit

Fakta om handsprit

Handsprit, alkogel, handgel är samtliga produkter med hög alkoholhalt som används för desinficering för att förhindra smittspridning.

De flesta produkterna innehåller en hög halt av denaturerad etanol och ska vara märkta med "Brandfarligt" eller "Mycket brandfarligt".

Produkter utan alkoholer förekommer också.

Försöken att stoppa ”svininfluensan”  i dörren år 2009 har gett oss nya beteenden och nya produkter. Bland de mest spridda företeelserna är användning av handsprit eller alkogel i desinficeringssyfte. Båda dessa produkter har använts länge inom sjukvården och har i begränsad omfattning tillhandahållits via apotek.

Handsprit och alkogel innehåller höga halter alkohol (etanol och/eller isopropanol) och är därmed brandfarliga eller mycket brandfarliga vätskor.

För att underlätta för aktörer i handelskedjan och för dem som av olika skäl lagrar handsprit och alkogel i större eller mindre mängd har vi sammanställt information om hur dessa ska hanteras.

  • Handsprit och alkogel – anvisningar om hantering

    Hantering av handsprit

    Handsprit (alkogel, handgel, etc) är ett nytt fenomen i vardagslivet.

    Rekommendationer i samband med försök att under 2009 hindra spridning av den nya influensan A(H1N1) ”svininfluensan”, har gjort att handsprit nu finns tillgänglig på många platser och att många nya aktörer kommit in på marknaden när det gäller dessa produkter.

    Från att före 2009 ha varit en produkt som huvudsakligen använts på sjukhus och i andra vårdrelaterade sammanhang är användning av handsprit en mer vardaglig företeelse för de flesta människor.

    För att få tillräcklig desinficerande effekt innehåller de flesta av dessa produkter en alkoholhalt runt 70 % eller högre. Det gör att de lätt kan antändas vid rumstemperatur.

    Tillverkning/lagring

    Tillverkning och/eller lagring av handsprit ska ske enligt de bestämmelser som finns i SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarliga vätskor. Flera andra föreskrifter kan också behöva tillämpas, till exempel SRVFS 2004:7 Explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor.

    Om hanteringen av samtliga brandfarliga vätskor vid något tillfälle överstiger 500 liter (inomhus, 100 liter gräns för förvaring i hemmet) ska tillstånd för verksamheten finnas.

    Tillstånd till hantering av brandfarlig vara söks hos den kommun i vilken verksamheten ska bedrivas.

    Märkning/säkerhetsdatablad

    Förpackningar med handsprit ska märkas i enlighet med de gemensamma märkningsregler som finns inom EU. Tillverkare ska dessutom ta fram ett säkerhetsdatablad för produkten.

    Butik

    Förpackningar med handsprit ska märkas i enlighet med de gemensamma märkningsregler som finns inom EU. Tillverkare ska dessutom ta fram ett säkerhetsdatablad för produkten.

    Hantering av handsprit i butiker ska göras enligt bestämmelserna i SÄIFS 1996:2 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen. En ny handbok för hantering i butik är under framtagande och kopplad till de nyligen beslutade hanteringsföreskrifterna brandfarlig gas (kommer inom kort). Tillstånd till hanteringen ska finnas om den totalt hanterade mängden brandfarliga vätskor vid något tillfälle överstiger 100 liter.

    I den kommande handboken finns bland annat tydliga rekommendationer om hur brandfarliga varor, både gaser och vätskor, ska placeras i förhållande till andra varor och till utrymningsvägar.

    Var särskilt noga med att inte exponera stora mängder handsprit i anslutning till ingångar och utgångskassor.

    Lagring på arbetsplatser

    Vi har från 2009 fått många frågor om hur man kan förvara mindre lager av handsprit på arbetsplatser, till exempel kontor, där man tidigare inte hanterat brandfarliga varor. Följande kan tjäna som riktlinjer för säker hantering:

    Små mängder, upp till ungefär 10 liter

    Låt flaskorna stå kvar i sin ytterförpackning, placera denna stadigt i hylla eller på bänk. Undvik att placera kartongen eller flaskorna invid lättantändligt material, till exempel papper, eller direkt under oskyddat lysrör.

    Större mängder, mellan 10 och 50 liter

    Bör förvaras i ventilerat skåp av trä eller metall. Med ventilerat avses att skåpet ska ha ventilationsöppningar nertill och upptill.

    För mängder över 50 liter

    Bör ett brandavskilt (EI30) utrymme eller skåp användas för förvaring.

    Råd vid användning

    Låt flaskorna stå kvar i sin ytterförpackning, placera denna stadigt i hylla eller på bänk. Undvik att placera kartongen eller flaskorna invid lättantändligt material, till exempel papper, eller direkt under oskyddat lysrör.

    Den största risken vid användning av handsprit är antändning på grund av statisk elektricitet.

    Brandfarliga vätskor bör alltid förvaras oåtkomligt för barn, både på grund av brandrisken och på grund av risk för förgiftning. Det här kan vara en regel som kan vara svår att följa i dessa tider när man försöker undvika smittspridning.

    Det är dock särskilt viktigt att små barn bara tillåts använda handsprit i närvaro av vuxna.

    Vad har hänt?

    Hittills har antalet olyckor med handsprit varit begränsat, men följer det förväntade mönstret. Nedan finns några exempel på tidningsrubriker från 2009:

    • Händerna tog eld (handsprit och statisk elektricitet inom vården)
    • Fyraåring drack sig berusad på handsprit (i Finland, slickade i sig 20 ml från händerna och hade 1,9 promille i blodet)
    • 13 årig flicka medvetslös efter att hon fick i sig handsprit (drack hembränt uppblandat med handsprit)
    • Man avled efter att ha druckit handsprit (tidigare händelse på sjukhus)
    • Lek med handsprit bakom skolbrand (tände eld på alkogel under lek, branden spred sig och skolan brann ner)
    • Satte eld på handsprit vid kyrka (kyrkan klarade sig eftersom inget annat som kunde brinna fanns i närheten)
  • Om tillverkning av handsprit

    Handsprit har snabbt blivit en bristvara i försöken att hejda spridningen av coronaviruset SARS-CoV-2 från december 2019. Det har fått till följd att många vill hjälpa till att häva bristen.

    Under de senaste veckorna i början av 2020 har det förekommit uppgifter i pressen om företag, institutioner och privatpersoner som vill tillverka handsprit för försäljning, leverans till sjukvård och andra behövande samt för eget bruk. Det har också på olika medier publicerats recept på handsprit för tillverkning för eget bruk.

    Tillverkning av desinficeringsmedel regleras av flera olika lagar i Sverige och inom EU. De myndigheter som ansvarar för regler till följd av dessa lagar är Folkhälsomyndigheten och Kemikalieinspektionen. Båda har information om ”sina” regler och eventuella tillfälliga undantag på sina respektive hemsidor. MSB har relevanta regler som rör säkerhet utifrån de fysikaliska riskerna, brand och explosion vid hantering – tillverkning, lagring, transport och användning.

    Risker vid hantering av etanol, isopropanol, etc

    Huvudingredienser i handsprit är vanligtvis etanol med tillsats av varierande mängd isopropanol (propan-2-ol). Till detta kommer ytterligare denatureringsmedel och ämnen som påverkar vidhäftning och ger visst skydd mot uttorkning av huden. Den sammanlagda mängden etanol och isopropanol bör vara minst 70 viktsprocent för bästa desinficerande effekt. Vatten måste också ingå i recepturen.

    Etanol och isopropanol är båda mycket brandfarliga vätskor (flampunkt under +23°C) och hanteringen av dem innebär en risk för brand om inte nödvändiga åtgärder vidtas. Regelverket för de fysikaliska riskerna finns i Lagen (2010:11) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och till denna hörande förordning och föreskrifter. Lagen ställer bland annat krav på tillstånd för hanteringen, kunskap om processer, utrustning och risker, samt utformning av anläggningen.

    Brandarliga vätskor

    Industriell tillverkning

    Några större företag som tillverkar dryckesalkohol kan öka sin kapacitet för tillverkning av koncentrerad etanol och kan leverera den till företag som tillverkar och förpackar handsprit (eller ytdesinficeringsmedel) av etanolen.

    För företag som redan hanterar brandfarliga vätskor i större kvantiteter finns i allmänhet mycket av den säkerhet som krävs redan på plats. Det som kan behövas är en mindre omställning av produktionen, eventuell förändring av tillstånd för hantering av brandfarlig vara och tillstånd eller anmälan enligt de regelverk som administreras av Folkhälsomyndigheten och Kemikalieinspektionen.

    För övriga, som inte redan tidigare har ett LBE-tillstånd, gäller att tillstånd för hantering av brandfarliga varor söks (hos kommunen) och att säkerhetsreglerna enligt LBE och föreskrifter följs. Hanteringen av de brandfarliga varorna ska utformas så att explosiv atmosfär (antändbar blandning mellan ångor från den brandfarliga vätskan och luft) inte bildas eller så att risken för att explosiv atmosfär begränsas. Om explosiv atmosfär ändå bildas, behöver man se till att den inte kommer i kontakt med några tändkällor. Exempel på tändkällor är elektriska gnistor, eld, glöd, heta ytor, etc. Observera att även lågenergetiska gnistor, t. ex. statisk elektricitet, under olyckliga omständigheter kan antända en explosiv atmosfär.

    Företag som inte tidigare hanterat brandfarliga varor eller som gjort det i mycket små mängder bör avstå från tillverkning av handsprit för försäljning.

    Tillverkning för eget bruk

    Tillverkning för eget bruk är inte förbjudet. Det är inte heller tillståndspliktigt om den totala mängden brandfarliga vätskor inomhus (inklusive andra brandfarliga vätskor) inte överstiger 100 liter. I övrigt gäller regelverket under LBE. Det innebär att man ska känna till de brandrisker som tillverkningen innebär och hur man ska undvika dem. Man behöver också ha tillgång till brandsläckare (pulver) och gärna brandfilt. Tillverkningen får inte utgöra en skaderisk för omgivningen.

    MSB rekommenderar inte tillverkning av handsprit för eget bruk. Om man ändå vill göra det bör det ske i så små mängder som är både säkert och rimligt.

    Om desinficering

    Desinficering är normalt det sista steget i en rengöringsprocess. På en ren yta blir desinficeringen effektivare än på en smutsig eller fet yta. Handsprit ska inte användas som ersättning för rengöring utan bör användas i första hand när rengöring av olika skäl inte är ett alternativ.

    Ytor som berörs av många kan behöva desinficeras ofta för att undvika överföring av smitta. Liksom för handsprit bör ytdesinficeringsmedel hålla en sammanlagd alkoholhalt av ca 70 viktsprocent.

    Om ”recept” för handsprit

    De ”recept” som finns lätt tillgängliga på internet är baserade på etanolhaltiga produkter som finns tillgängliga i handeln. Följande har nämnts: Rödsprit, spolarvätska, karburatorsprit och köldbärarvätska. Alla dessa innehåller denatureringsämnen som är lämpliga för det tilltänkta ändamålet, men som kanske inte är lämpliga för att användas på huden.

    Använd därför i första hand handsprit som finns tillgänglig i handeln.

Hos Kemikalieinspektionen finns även information om vanliga frågor avseende desinfektionsmedel i samband med coronaviruset.

Vanliga frågor om desinfektionsmedel och coronavirus på Kemikalieinspektionens webbplatsEter

I slutet av 2005 fann man i ett gammalt färghandelslager flaskor med gammal eter med befarad bildning av explosiva peroxider. Polisens bombgrupp tillkallades och tog hand om flaskorna. Händelsen relaterades i lokalpress och spreds över landet.

Ett stort antal frågor från privatpersoner, institutioner, polis och räddningstjänst fick oss att snabbt gå ut med information om risker och hur man ska bete sig om man har misstänkt eter hemma. Vi får fortfarande frågor om eter från olika håll.

  • Risker vid hantering av eter

    Eter (dietyleter) används främst som lösningsmedel inom industri och laboratorieverksamhet men förekommer även för olika ändamål i hem- och fritidsmiljö. Eter är förknippad med speciella risker vid hantering.

    Risker vid hantering av eter

    Dietyleter, i dagligt tal eter, är en mycket brandfarlig vätska som med luft bildar peroxider, som kan vara explosiva. Eter säljs normalt i datummärkt försluten mörk glasflaska eller i metallförpackning. I en öppnad förpackning, som förvarats under längre tid, eller om eter förvaras i kärl, som inte är originalförpackning från tillverkaren, måste man räkna med att det alltid finns peroxider i större eller mindre grad.

    Ju mer peroxider, desto större är risken för explosion. I extrema fall, till exempel om ingen eller mycket lite vätska finns kvar i förpackningen och återstoden är grumlig, om den innehåller kristaller, beläggning eller om vätskan är missfärgad, bör man betrakta förpackningen som mycket explosionsfarlig.

    Hur lång tid det tar innan en farlig mängd peroxider bildas varierar med hur etern förvarats. Eter ska alltid förvaras mörkt och svalt, eftersom ljus påskyndar peroxidbildningen. Kemiska reaktioner går också snabbare ju varmare det är.

    I allmänhet tillsätts något ämne (inhibitor) som förhindrar peroxidbildning. Vid olämplig eller längre tids förvaring försvinner inhibitorn och peroxider kan börja bildas.

    Eter används bland annat som bränsletillsats och lösningsmedel. Det användes tidigare som narkosmedel inom sjukvården. Inom industri och på laboratorier används eter i första hand som lösningsmedel och där finns i regel anvisningar för hur eter ska hanteras för att undvika peroxidbildning. Eter kan finnas hos privatpersoner som bränsletillsats för exempelvis modellflygplan. Det har tidigare också använts för att söva smådjur inom lantbruket och som starthjälp för vissa typer av motorer.

    Eter bör om möjligt undvikas i hemmen och ska aldrig förvaras i större mängder eller under längre tid. Eter kan dock i oöppnad förpackning förvaras mörkt och svalt fram till förpackningens utgångsdatum utan risk för farlig peroxidbildning. Förvaring i kylskåp är däremot direkt olämpligt på grund av risken för explosion om eter läcker ut. Om förpackningen öppnats så att luft kommit in eller om förvaringen varit olämplig kan hållbarheten förkortas.

    Om du vill göra dig av med gammal eter

    Du ska inte själv ta hand om eterförpackningen utan kontakta miljö och hälsovårdsförvaltningen i din kommun i följande situationer:

    • När innehållet avdunstat och det inte finns någon vätska kvar, utan enbart utfällning eller kristaller,
    • När vätskan är grumlig (dimmig) eller missfärgad och/eller det finns utfällning eller kristaller på botten,
    • När du inte kan se genom förpackningen och du vet att den förvarats olämpligt (varmt) eller länge (mer än ett år) eller
    • När du inte vet hur gammal förpackningen är eller hur den förvarats.

    Om du inte misstänker peroxidbildning och vill göra dig av med eterförpackningen:

    • Flytta förpackningen, utan att ta i kapsyl eller annan förslutning och utan att skaka den.
    • Ta den till kommunens inlämningsställe för farligt avfall och lämna på anvisad plats.

    Observera!

    • Även med kraftig peroxidbildning är inte eterförpackningen farlig om den inte rubbas ur sitt läge.
    • Eter är miljöfarlig och får inte hällas i avlopp eller på mark.
    • Eftersom eter, även utan peroxider, är extremt brandfarlig ska man alltid handskas försiktigt med den.

    Information till myndigheter

    MSB får ibland förfrågningar om farlighet och hantering av eter. Vi finner det lämpligt att kommunen (miljö-hälsa, räddningstjänst) i första hand ska vara kontaktinstans för privatpersoner som vill ha hjälp med bedömning och vidare hantering av  eter med misstänkt peroxidbildning.

    Företag och institutioner ska hänvisas till att kontakta det företag för avfallshantering som de normalt anlitar för vidare råd.

    Eterförpackningar med misstänkt peroxidbildning ska inte röras förrän det har uteslutits att det finns risk att flytta dem. Om det behövs ska utrymmet där de förvaras låsas så att inte obehöriga kommer åt att rubba förpackningarna.

    Rekommendation vid hantering av misstänkt explosionsfarlig eter

    • Bär skyddskläder (handskar, skydd för bål, armar och ansikte) som står emot brand, värme och glassplitter.
    • Lyft flaskan utan att skaka – peroxiderna är känsliga för stötar, skakning, friktion, värme, ljus och gnistor.
    • Lyft inte i kapsylen.
    • Placera flaskan utomhus på långt avstånd från brännbara föremål. Eter är mycket flyktigt och ångorna sprids snabbt längs marken.
    • Utrym vid risk för explosion : Riskavståndet är 50 meter vid mindre mängd än en liter eter, annars är riskavståndet 100 m.
    • De större avfallshanteringsföretagen har kunskap och resurser att hantera och destruera eter (förbränning på lämpligt sätt).

     

Säker användning av skorstenslös kamin

Det har blivit allt vanligare att man för in eld, i form av alkoholeldade skorstenslösa kaminer i olika utföranden, som trivsel- eller dekorationsdetaljer i hemmiljö eller offentlig miljö. Bränslet är en mycket brandfarlig vätska och kaminerna avger en hel del värme.

För att dessa ska vara säkra att använda finns föreskriftskrav på att kaminer där bränslet är brandfarliga vätskor ska genomgå typkontroll och förses med typintyg/certifikat. Sådana kaminer är märkta med provningsorganets namn och certifikatsnummer.

Här kan du läsa mer om skorstenslösa kaminer

Senast granskad: 27 mars 2020

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan