Till innehåll på sidan

Ansvar, systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse

Vad säger lagen (2003:778) om skydd mot olyckor om den enskildes ansvar för brandskyddet? Enligt lagen har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där, det yttersta ansvaret för sitt brandskydd.

Det innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Systematiskt brandskyddsarbete

I SRVFS 2004:3 allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete står att det är skäligt att det för varje verksamhet bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete och att detta dokumenteras.

  • Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

    I Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) står, mot bakgrund av bestämmelserna i 2 kap 2 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor, att det är skäligt att det för varje verksamhet bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete och att detta dokumenteras. Dokumentationen av brandskyddet bör vara tillräcklig för att säkerställa underhåll och att skäliga brandskyddsåtgärder, både tekniska och organisatoriska, vidtas.

    Enligt det allmänna rådet bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Det är också lämpligt att ägare till byggnaden och den som bedriver verksamheten där reder ut vem som ansvarar för vilka delar i brandskyddet och gärna reglerar detta i någon form av avtal.

    Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Finns det redan någon annan form av lednings- eller kvalitetsledningssystem inom verksamheten kan det systematiska brandskyddsarbetet med fördel integreras i det. Ett systematiskt brandskydd bör alltså bedrivas för alla byggnader eller anläggningar, dock i varierande omfattning.

    Hemma i villan eller lägenheten kan det räcka med att ha någon form av släckutrustning, samt att ha brandvarnare uppsatta som man regelbundet kontrollerar och byter batterier i. Här behövs ingen dokumentation. Sedan växer det systematiska brandskyddsarbetet successivt beroende på en verksamhets eller en byggnads risker och så vidare.

    Exempelvis behöver kanske en förskola en enklare form av systematiskt brandskyddsarbete, med en mycket enkel form av dokumentation av relevanta delar i brandskyddet, medan en komplex industri förmodligen behöver ett mer avancerat systematiskt brandskyddsarbete och med en mer omfattande dokumentation för detta.

    Det är inte tillsynsmyndighetens behov eller krav som styr hur dokumentationen läggs upp, utan den är i första hand till för objekten själva och för att de ska ha ordning och reda i sitt system. Däremot kommer tillsynsmyndigheten vid en tillsyn troligen att gå igenom det systematiska brandskyddsarbetet och be att få se dokumentationen eller delar av den.

    Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3

Frågor och svar systematiskt brandskyddsarbete

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor är det krav på att det ska upprättas en skriftlig redogörelse för brandskyddet för byggnader eller anläggningar där konsekvenserna av en brand kan blir särskilt stora.

Frågor och svar om skriftlig redogörelse för olika objekt

Övergripande frågor och svar om Skriftlig redogörelse

Frågor och svar om vård, omsorg, krimalvård med mera

  • Vårdcentraler och tandläkarmottagningar, omfattas de?

    En inrättning för vård eller omsorg kan omfattas av kravet att lämna skriftlig redogörelse om där bedrivs sådan vård eller omsorg som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen. Det framgår av definitionerna i föreskriftens första del. Sådana inrättningar för fler än 3 personer med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand omfattas av kravet på redogörelse. Det allmänna rådet förklarar vad Räddningsverket har ansett med hjälpbehov vid utrymning samt att det bör vara sannolikt att det regelbundet befinner sig fler än tre personer med hjälpbehov där samtidigt.

    Grundtanken är att det är inrättningar som har en mer konstant situation med hjälpbehövande personer som ska omfattas av kravet på redogörelse. En vanlig vårdcentral eller tandläkarmottagning är därmed inte vanligtvis omfattade. Att det vid en sådan inrättning enstaka gånger finns fler än tre hjälpbehövande kvalificerar inte in dom som skriftlig redogörelseobjekt. En vårdcentral exempelvis har med all säkerhet, och kanske till och med ofta, fler än tre personer med hjälpbehov där samtidigt, men det kan ändå betecknas som en mer tillfällig situation.

    Skulle det däremot vara en vårdcentral med en verksamhet särskilt inriktad exempelvis på gravt funktionshindrade personer och därmed har en mer "konstant" situation med fler än tre hjälpbehövande är situationen en annan, och här bör eventuellt en skriftlig redogörelse upprättas. I sådana fall behöver en bedömning göras för respektive situation.

  • Omfattas gruppboenden, äldreboenden, seniorboenden med mera?

    Oavsett vad en boendeform kallas måste man titta vilka lagstiftningar som eventuellt styr verksamheten. Innebär verksamheten vård enligt någon av de lagar som anges i definitionerna i föreskriftens del 1, omfattas byggnaden av redogörelsekravet, annars inte.

  • Omfattas vanliga hyreshus där några lägenheter bebos av personer med hjälpbehov vid brand?

    Nej, vanliga bostäder omfattas inte. Skulle delar av huset användas som exempelvis gruppboende eller vårdinrättning kan byggnaden omfattas av kravet.

  • Varför nämns inte verksamheter med personer omfattade av LSS i föreskriften?

    Under framtagande av föreskriften funderades det mycket kring huruvida verksamheter och byggnader med personer som omfattas av LSS (lagen om särskilt stöd) skulle omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Vi fann det dock svårt att dra gränsen för när lagstiftningen tillämpas hemma eller i annan miljö och var det i så fall är skäligt att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet. Vi har strävat efter att skapa en föreskrift som inte "drabbar" privata boenden. Många gånger handlar det om visstidsvistelse och så vidare. Sannolikt omfattas en viss del av till exempel gruppboenden i vilka "LSS-personer" vårdas, av till exempel socialtjänstlagen och omfattas då av kravet på skriftlig redogörelse.

    Objekt som inte omfattas av kravet på redogörelse är dock inte "bortglömda" eller ansedda som mindre viktiga. Eftersom alla objekt bör ha ett gott systematiskt brandskyddsarbete, plus att kommunerna dessutom själva bestämmer var tillsyn och informationsinsatser skall göras, finns alla möjligheter ändå för att byggnader och verksamheter med "LSS-personer" ska få ett gott brandskydd, det hänger inte på den skriftliga redogörelsen. Andra saker är avgörande, till exempel utbildning av personal och samarbete inom kommunen.

  • Ungdomshem. LVU-hem och liknande

    Man måste läsa definitionerna i del 1 föreskriften. Om de lagar som står där styr verksamheten, det vill säga socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, omfattas byggnaden av kravet på redogörelse. Den som bedriver verksamheten vet troligen detta.

  • Räknas även t ex häkten på polisstationer som låsta institutioner?

    Ja, se definitionen i föreskriften.

Frågor och svar om förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg

Frågor och svar om hotell och andra tillfälliga boenden

Frågor och svar om samlingslokaler med mera

  • Varför uttrycker föreskriften samlingslokal som används för och inte är avsedd för?

    Syftet är att vi inte vill ha redogörelseplikt för lokaler med stora ytor men som aldrig används av större grupper, samtidigt som vi vill att mindre lokaler som faktiskt används av fler än 150 personer ska omfattas även om de ursprungligen inte dimensionerats och uppförts för det.

  • Ska redogörelse upprättas för samlingslokal som bara används för mer än 150 personer enstaka gånger per år?

    Ja.

  • Vad gäller för affärsgallerior?

    Det som är avgörande för om ett varuhus omfattas är om det faller under kriterierna för samlingslokal enligt föreskriften, det vill säga används för fler än 150 personer. I affärsgallerior är normalt de enskilda butikerna inte egna brandceller och personantalet får därför beräknas inom de respektive brandcellerna.

    I de fall en galleria innehåller en mängd mindre verksamheter är det kanske inte alltid vettigt att lämna in en del 2 för samtliga dessa. En avvägning får i sådana fall göras om en sammanfattande redogörelse för hela byggnaden i stället ska upprättas, eller om de mest väsentliga verksamheterna i byggnaden redovisas i varsin del 2, medan övriga mindre verksamheter sammanfattas. Detta får bedömas från fall till fall, och gärna i dialog med räddningstjänsten som ju är de som ska granska redogörelserna.

  • Hur stort ska taket vara på en fritidsanläggning utomhus för att räknas?

    Vi har inte angivit någon gräns. Det får bedömas från fall till fall och med hänsyn till hur takstorleken påverkar brandförloppet och därmed möjligheterna att utrymma anläggningen.

Frågor och svar om industrier

  • Hur beräknas yta och antal sysselsatta?

    En byggnad eller anläggning i vilken industriverksamhet upptar en större yta än 2500 m² eller har mer än 20 personer sysselsatta samtidigt omfattas av kravet på redogörelse.

    Brandcellsindelning, fastighetsindelning eller till vilket/vilka företag i byggnaden ytan eller personalstyrkan tillhör påverkar inte detta. Det är själva byggnaden/anläggningen som är gränssättande.

    Ett industrihotell i form av en stor byggnad med flera nyttjare som driver verksamhet i olika brandceller omfattas alltså av kravet på redogörelse om ytan överstiger 2500 m².

    Som anläggning kan även räknas flera sammanbundna byggnader eller flera mindre byggnader, vilka direkt påverkar varandras brandskydd.

  • För industrier, ska utomhusytor som parkering och upplag räknas?

    Nej, det är bara byggnader/anläggningars golvytor som avses.

  • Omfattas ett mindre butik med LBE-tillstånd?

    Nej. Hade det varit en industriverksamhet (se definitionen i föreskriften) eller ett större varuhus som används för fler än 150 personer så hade det omfattats.

  • Räknas djurhållning, t ex grisuppfödning eller hönseri med äggproduktion, som industriverksamhet?

    Nej.

  • Räknas lantbruk som industriverksamhet?

    Nej, vanligtvis inte.

  • Bensinstationer, vad gäller för dem?

    En bensinstation vars huvudsakliga verksamhet består i att sälja drivmedel och kanske har en del övrig försäljningsverksamhet omfattas inte av kravet på skriftlig redogörelse. En sådan byggnad omfattas först om lokalerna faller in under samlingslokalsbegreppet i punkt 8 i föreskriften; det vill säga om de används av fler än 150 personer samtidigt. Det som mer troligt gör att en bensinstationsbyggnad berörs av kravet på skriftlig redogörelse är om det också finns en verkstad i byggnaden eftersom sådana klassas som industriverksamhet.

    Med industriverksamhet avses bland annat reparation vilket framgår av definitionerna i föreskriftens första del. Industriverksamheter omfattas av kravet om de uppfyller något av föreskriftens kriterier i punkterna 11-14. Ett av dessa är om det finns tillstånd för brandfarlig vara. Verkstäder för reparationsverksamhet och som har tillstånd för brandfarlig vara kommer därför att omfattas av kravet.

    Det är just reparationsverksamhet som avses, alltså inte tvätthallar eller uppställningsplatser inomhus för lättare service på fordon som t ex att byta lampor, olja eller torkarblad.

    Situation Detta gäller
    Bensinstation som enda verksamhet i en byggnad, eventuellt med försäljning av livsmedel och andra produkter. Ingen skriftlig redogörelse.

    Bensinstation med tillhörande verkstad för reparationsverksamhet i samma byggnad och där all verksamhet bedrivs av samma juridiska person. Skriftlig redogörelse ska upprättas för verkstadsdelen.
    Bensinstation med tillhörande verkstad för reparationsverksamhet som ligger i separat byggnad och där bägge verksamheterna bedrivs av samma juridiska person. Skriftlig redogörelse ska upprättas för byggnaden med verkstadsverksamhet.
    Byggnad med både bensinstation och verkstad, men där verksamheterna bedrivs av olika juridiska personer. Skriftlig redogörelse ska upprättas för verkstadsdelen i de fall verkstaden har tillstånd för brandfarlig vara.

Övriga frågor och svar om skriftlig redgörelse

  • Varför omfattas inte "samhällsviktiga funktioner" av kravet?

    Enligt förordningen till lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska Räddningsverket även föreskriva kring samhällsviktiga funktioner som ska omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Förslag på vilka dessa kunde vara fanns med i föreskriften när vi hade förslagsutgåvan ute på remiss i oktober 2003. Efter remissrundan kunde konstateras att remissinstanserna var långt ifrån varandra i sina synpunkter på detta, samt att det var svårt att hitta vettiga avgränsningar för när sådana anläggningar ska omfattas av kravet. Därför valde vi att inte ta med dessa i föreskriften.

    I nuläget är det osäkert huruvida sådana anläggningar kommer att omfattas av kravet på skriftlig redogörelse eller inte. Vi avser att utreda frågan närmare.

 

 

 

 

 

 

 

Senast granskad: 21 mars 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan