Till innehåll på sidan

Översvämningsförordningens tre steg

MSB har genom förordning SFS 2009:957 utsetts till behörig myndighet och har möjlighet att föreskriva om hur arbetet enligt förordningens tre steg ska utföras. MSB ska också utföra den rapportering till EU som är krav enligt förordningen.

Steg 1: Områden med betydande översvämningsrisk

Under steg 1 genomförs en landsomfattande bedömning för att identifiera områden med betydande översvämningsrisk.

Bedömningen görs genom att analysera antal boende och antal anställda samt påverkade intressen inom människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet inom områden med risk för översvämning.

2024 identifierades 26 områden med betydande översvämningsrisk. Översyn av områden och identifiering sker enligt förordning (2009:956) vart sjätte år. Då arbetet enligt förordningen är inne i sin tredje cykel är det tredje gången MSB identifierat områden med betydande översvämningsrisk. Under första cykeln (2010-2015) identifierades 18 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk, i den andra cykeln (2016-2021) identifierades 25 områden med betydande översvämningsrisk. Flera områden är samma som i cykel två, men några har tagits bort och några har tillkommit. Skillnaden i områden beror på att MSB nu räknar med risker kopplat till skyfall och på grund av att uppdaterat underlag för vattendrag- och kustöversvämnings använts.

Identifierade områden med betydande risk för översvämning från vattendrag och sjöar

  • Eskilstuna (Eskilstunaån)
  • Falun (Dalälven)
  • Gävle (Gavelån & Testeboån)
  • Göteborg (Göta älv, Säveån & Mölndalsån)
  • Haparanda (Torneälven)
  • Jönköping (Tabergsån & Vättern)
  • Karlstad (Klarälven & Vänern)
  • Kristianstad (Helge å)
  • Norrköping (Motala ström)
  • Stockholm (Bälstaån, Oxundaån, Tyresån & Mälaren)
  • Sundsvall (Selångersån)
  • Uddevalla (Bäveån)
  • Uppsala (Fyrisån)
  • Örebro (Svartån)

Identifierade områden med betydande risk för kustöversvämning från havet

  • Gävle
  • Göteborg
  • Halmstad
  • Helsingborg
  • Höllviken, Ljunghusen, Skanör, Falsterbo
  • Kalmar
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Kristianstad
  • Landskrona
  • Malmö
  • Norrköping
  • Stockholm
  • Trelleborg
  • Uddevalla
  • Varberg
  • Ystad

Identifierade områden med risk för översvämning från skyfall

  • Gävle
  • Göteborg
  • Halmstad
  • Kalmar
  • Kristianstad
  • Malmö
  • Norrköping
  • Stockholm
  • Sundsvall
  • Uppsala

Översyn av områden med betydande översvämningsrisk (januari 2018)

Steg 2: Hot- och riskkartor

Steg 2 enligt förordningen om översvämningsrisker innebär att för de områden där betydande översvämningsrisk identifierats ska två typer av kartor tas fram, hotkartor och riskkartor. MSB ansvarar för att ta fram hotkartorna medan länsstyrelserna med ansvar för vattenförvaltningen tar fram riskkartorna.

Hotkartor för varje identifierat område

För varje identifierat område där konsekvenserna av en översvämning bedömts bli betydande, tas detaljerade hotkartor fram.

Hotkartor för översvämning från vattendrag

Hotkartor för områden som ligger utmed vattendrag visar utbredningen, djupet och vattenhastigheten vid en översvämning utifrån olika flöden. För cykel 3 har Sverige valt att framställa kartor för fyra olika flöden i vattendraget:

  1. 50-årsflöde, dagens klimat
  2. 100-årsflöde, klimatanpassat för slutet av seklet
  3. 200-årsflöde, klimatanpassat för slutet av seklet
  4. Beräknat högsta flöde, klimatanpassat för slutet av seklet

Hotkartor för de identifierade områdena finns i översvämningsportalenRapporter som beskriver översvämningskarteringarna av vattendragen

Länsstyrelser ansvarar för riskkartor

De fem länsstyrelser som har ansvar för vattendistrikten enligt vattenförvaltningsförordningen ansvarar för att ta fram riskkartor för identifierade områden med betydande översvämningsrisk.

En riskkarta visar vilka verksamheter, befolkning, infrastruktur mm. som finns inom området och som hotas att översvämmas.

Under 2025 ansvarar länsstyrelserna för att ta fram nya riskkartor för de områden som identifierats under cykel 3.

Steg 3: Riskhanteringsplaner

I det tredje steget i genomförandet av översvämningsdirektivet ska riskhanteringsplaner fastställas för de områden som har betydande översvämningsrisk.

Mål för arbetet med att minska konsekvenser av översvämningar ska anges i riskhanteringsplanerna för berörda områden. Riskhanteringsplanerna ska presentera åtgärder för att uppnå målen och beakta alla aspekter av riskhanteringen av översvämningar.

Riskhanteringsplanerna och dess åtgärder är centrala i arbetet med översvämningsförordningen. Det är i detta steg som länsstyrelserna arbetar tillsammans med kommuner, myndigheter, intressenter och andra aktörer samt allmänheten. Vid behov ska samordning ske även med Finland och Norge.

Ansvariga myndigheter är länsstyrelser i de län där områden med betydande översvämningsrisk har identifierats. MSB har föreskriftsrätt och rapporterar till EU.

Av de 4 områden som identifierades under cykel 2, men som inte identifieras under cykel 3, (Alingsås, Borås, Kungsbacka & Stenungssund) kommer arbetet med att genomföra åtgärder i riskhanteringsplanerna från cykel 2 för dessa områden pågå och följas upp av MSB fram till 2027.

MSB:s vägledning för riskhanteringsplanerMSBFS 2013:1 föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner)

 

Senast granskad: 6 mars 2024

Till toppen av sidan