Översvämningsförordningens tre steg

Steg 1: Områden med betydande översvämningsrisk

Under steg 1 genomförs en landsomfattande bedömning för att identifiera områden med betydande översvämningsrisk.

Bedömningen görs genom att analysera antal boende och antal anställda samt påverkade intressen inom människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet inom områden med risk för översvämning.

Under första cykeln i arbetet med förordningen (2009:956) om översvämningsrisker identifierades 18 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk. Andra cykeln startade 2016 och en översyn av områden med betydande översvämningsrisk genomfördes.

Vid översynen av områden användes översvämningskarteringar med detaljerad höjddata och klimatanpassade flöden. Nytt för andra cykeln var också att kustöversvämningar analyserades. Översynen resulterade i att 25 områden med betydande översvämningsrisk identifierades.

Identifierade områden vid vattendrag

• Alingsås (Säveån)
• Borås (Viskan)
• Falun (Dalälven)
• Göteborg (Göta Älv, Mölndalsån, Säveån, Kungsbackaån)
• Haparanda (Torne älv)
• Karlstad (Klarälven)
• Kristianstad/Åhus (Helge å)
• Kungsbacka (Kungsbackaån)
• Norrköping (Motala ström)
• Uppsala (Fyrisån)
• Örebro (Svartån)

Identifierade områden vid sjöar

• Jönköping (Vättern)
• Karlstad (Vänern)

Identifierade områden vid havet

• Göteborg
• Halmstad
• Helsingborg
• Kalmar
• Karlshamn
• Karlskrona
• Kristianstad/Åhus
• Kungsbacka
• Landskrona
• Malmö
• Skanör/Falsterbo och Höllviken/Ljunghusen
• Stenungsund
• Stockholm
• Trelleborg
• Uddevalla
• Ystad

Översyn av områden med betydande översvämningsrisk (januari 2018)

Steg 2: Hot- och riskkartor

Steg 2 enligt förordningen om översvämningsrisker innebär att för de områden där betydande översvämningsrisk identifierats ska två typer av kartor tas fram, hotkartor och riskkartor. MSB ansvarar för att ta fram hotkartorna medan länsstyrelserna med ansvar för vattenförvaltningen tar fram riskkartorna.

Hotkartor för varje identifierat område

För varje identifierat område där konsekvenserna av en översvämning bedömts bli betydande, tas detaljerade hotkartor fram.

Hotkartor för översvämning från vattendrag

Hotkartor för områden som ligger utmed vattendrag visar utbredningen, djupet och vattenhastigheten vid en översvämning utifrån olika flöden. Sverige har valt att framställa kartor för fyra olika flöden i vattendraget:

1. 50-årsflöde, dagens klimat
2. 100-årsflöde, klimatanpassat för slutet av seklet
3. 200-årsflöde, klimatanpassat för slutet av seklet
4. Beräknat högsta flöde

Hotkartor för de identifierade områdena finns i översvämningsportalenRapporter som beskriver översvämningskarteringarna av vattendragen

Hotkartor för översvämning från stora sjöar

Några av de identifierade områdena är lokaliserade vid en stor sjö och kan även komma att påverkas av en eventuell översvämning från sjön. För dessa orter har även hotkartor som visar översvämningsutbredningen och vattendjupet från sjön tagits fram, för att beskriva hela hotbilden av en översvämning för området.

Dessa kartor har framställts med en enklare metodik och vattennivåer för sjön vid olika vattenstånd har lagts ut på den digitala höjdmodellen, vilket medför att alla ytor där vattennivåerna har en högre nivå än markytan redovisas.

Hotkartor för kustöversvämning

Vid översynen av områden med betydande översvämningsrisk under cykel 2 har kustöversvämningar analyserats. 18 områden utmed kusten har identifierats ha betydande översvämningsrisk. Hotkartor för de identifierade områdena finns i översvämningsportalen.

I översvämningsportalen finns även utbredningsskikt som visar översvämmad mark vid ett havsvattenstånd från 1 m till 5 m i RH 2000 för hela Sveriges kust.

Rapporter som redovisar beräkningar av extremvattenstånd för områdena

Länsstyrelser ansvarar för riskkartor

De fem länsstyrelser som har ansvar för vattendistrikten enligt vattenförvaltningsförordningen ansvarar för att ta fram riskkartor för identifierade områden med betydande översvämningsrisk.

En riskkarta visar vilka verksamheter, befolkning, infrastruktur mm. som finns inom området och som hotas att översvämmas.

Under 2019 ansvarar länsstyrelserna för att ta fram nya riskkartor för de områden som identifierats under cykel 2.

Steg 3: Riskhanteringsplaner

I det tredje steget i genomförandet av översvämningsdirektivet ska riskhanteringsplaner fastställas för de områden som har betydande översvämningsrisk.

Mål för arbetet med att minska konsekvenser av översvämningar ska anges i riskhanteringsplanerna för berörda områden. Riskhanteringsplanerna ska presentera åtgärder för att uppnå målen och beakta alla aspekter av riskhanteringen av översvämningar.

Riskhanteringsplanerna och dess åtgärder är centrala i arbetet med översvämningsförordningen. Det är i detta steg som länsstyrelserna arbetar tillsammans med kommuner, myndigheter, intressenter och andra aktörer samt allmänheten. Vid behov ska samordning ske även med Finland och Norge.

Ansvariga myndigheter är länsstyrelser i de län där områden med betydande översvämningsrisk har identifierats. MSB har föreskriftsrätt och rapporterar till EU.

MSB:s vägledning för riskhanteringsplanerMSBFS 2013:1 föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner)