Till innehåll på sidan

Nationell strategi för stärkt brandskydd

Ingen i Sverige ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Det är den vision MSB arbetar för tillsammans med myndigheter, kommuner och andra organisationer utifrån nationella strategin för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Strategin har nu tagit sikte på 2030 med uppdaterade mål och åtgärder.

 För att människor inte ska omkomma eller skadas allvarligt vid en brand har förmåga hos den enskilde stor betydelse. Förmågan är dels beroende av kunskap om hur man förebygger brand, dels kunskap om hur man ska agera om något ändå händer. Det finns också människor som av olika anledningar är begränsade i sina möjligheter att uppfatta eller sätta sig i säkerhet vid en brand. Hos dem behövs ett förstärkt brandskydd.

Den nationella strategin som antogs under 2010 har följts upp och har en ny inriktning med sikte på 2030 med nya mål och fler åtgärder.

  • Bakgrund till nationell strategi för stärkt brandskydd

    I november år 2009 fick MSB i uppdrag av regeringen att, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Detta efter att det under 2009 omkom 15 personer vid tre olika bostadsbränder.

    I oktober år 2010 redovisades uppdraget för regeringen. I strategin formulerades en vision om att ingen i Sverige ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Inom strategiarbetet togs det fram och sattes mål för ett antal nationella indikatorer.

    Sedan 2010 har utvecklingen av indikatorerna redovisats och analyserats för att följa upp det målstyrda arbetet inom brandområdet

    Under 2019 följdes åtgärderna i den innevarande inriktningen upp utifrån de indikatorer som använts sedan 2012. Uppföljningen ligger till grund för den nya inriktningen som fastställdes under 2021.

    Nationell strategi förstärkt brandskydd Har den förändrat något?

Vision och mål 

Den vision för brandskyddsområdet som formulerats i strategin lyder:

”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand"

En vision och tydliga mål är förutsättningar för att lyckas i arbetet med att stärka brandskyddet för den enskilda människan. Tydliga mål är en förutsättning för arbetet både på lång och kort sikt. Nya mål sattes under 2020 och de gäller fram till 2030.

Målen är inom:

  1. Liv och hälsa (omkomna och skadade)
  2. Egendom (kostnader för skador och utvecklade bränder)
  3. Skyddsåtgärder (brandskyddsutrustning)
  • Mål fram till 2030

    De mål som gäller fram till 2030 är:

    Liv och hälsa

    • Antal omkomna vid bränder i bostadsmiljö ska vara under 60 per år.
    • Antal allvarligt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska vara:
      Under 600 per år (personer transporterade från olycksplats med ambulans).
      Under 400 per år (personer i sluten vård).

    Egendom

    • Kostnad för egendomsskador ska följa en nedåtgående trend.
    • Antal utvecklade bostadsbränder ska vara under 2 500 per år.

    Skyddsåtgärder

    • Andel hushåll med fungerande brandvarnare ska vara minst 95 %.
    • Andel hushåll med handbrandsläckare ska vara minst 80 %.
    • Andel hushåll med brandfilt ska vara minst 70 %.

Fem prioriterade områden med åtgärder

Inriktningen innehåller fem prioriterade åtgärdsområden. Inom alla områdena finns aktiviteter som bör prioriteras på lokal eller nationell nivå och ofta i samverkan. Andra aktiviteter som redan pågår eller planeras bör inte uteslutas. Brandsäkerhetsarbetet är ett system av åtgärder.

Aktörer som till exempel regioner, fastighetsägare, intresseorganisationer, frivilligorganisationer eller försäkringsbolag kan också få stöd i inriktningen av brandsäkerhetsarbetet genom att hitta kopplingar mellan aktiviteterna och respektive verksamhet.

Fem pusselbitar i en ring med de fem åtgärder

Stärka särskilt riskutsatta individers brandskydd i hemmiljö

Brandsäkerhet i hemmiljö är en stor utmaning i ett samhälle med en åldrande befolkning. En bostads brandskydd är normalt sett anpassat efter att den boende har förmåga att upptäcka, agera och utrymma i samband med brand. För personer som inte har dessa förutsättningar finns det behov av att förstärka det generella byggnadstekniska brandskyddet genom individuella lösningar. Personal inom kommunen, som genom vård- och omsorgsinsatser kommer i kontakt med de särskilt riskutsatta individerna, är också de som har störst möjlighet att upptäcka utsatthet och vidta åtgärder.

En fördjupad samverkan mellan olika aktörer på lokal nivå behövs för att identifiera behov och anpassa åtgärder.

Lagstiftning och myndigheter på nationell nivå ska ge vägledning och stödja arbetet.

Arbetet med att stärka särskilt riskutsattas brandskydd

Stärka kunskapen att förebygga och agera

Att stärka den enskildes brandskyddsförmåga i samhället är viktigt för att minska sannolikhet för uppkomst och konsekvenser av bostadsbränder. Åtgärder behöver riktas till den breda allmänheten för att långsiktigt bibehålla och utveckla nivån på brandskyddsförmågan hos stora delar av befolkningen. En viktig målgrupp är barn och ungdomar. Åtgärder behöver även riktas särskilt mot de områden och grupper där brandskyddsförmågan generellt är lägre.

Projekt: Lärande från bostadsbrand

Under arbetet med den nationella strategin för stärkt brandskydd har ett kunskapsbehov om bränder i bostäder identifierades. Det har saknats systematiskt framtagna data och analyser till stöd för ett mer riktat och effektivt preventionsarbete som gått djupare i frågan ”Vem brinner det hos?” genom att samla in mer information om bränder i bostäder genom några räddningstjänster som deltagit i projektet.

Slutsatserna är att:

  • Bostadens ägandeform är den enskilda faktorn med störst riskskillnad. Hushåll som hyr sin bostad har i genomsnitt dubbelt så hög sannolikhet att råka ut för en bostadsbrand jämfört med hushåll där bostaden ägs.
  • Bland hushåll med ensamstående (med och utan barn) observerades cirka tio procent högre risk än bland hushåll med sammanboende.
  • På övergripande nivå syns ingen skillnad om det finns barn eller inte i hushållet. Men vid en djupare analys tyder det på att ensamstående med barn har lägre risk för brand i bostaden än ensamstående utan barn och att sammanboende med barn har högre risk än sammanboende utan barn.
  • Bland de ensamstående utan barn hade män en högre risk än kvinnor och unga (under 25 år) hade en högre risk än övriga åldersgrupper.
  • Ingen riskskillnad observerades mellan hushåll i småhus och hushåll i flerbostadshus.

Lärande från bostadsbrand, huvudrapport

Till materialet finns även en tematisk analys om vem som har brandvarnare och inte.

  • Hushåll i småhus har ungefär lika hög förekomst som i flerbostadshus
  • Hushåll i hyresrätt har ungefär lika hög förekomst som i äganderätt
  • Ensamstående har lägre förekomst än sammanboende
  • Hushåll utan barn har lägre förekomst än hushåll med barn
  • Ensamboende män i åldern 25–64 år har lägre förekomst än övriga ensamboende

Lärande från bostadsbrand, analysrapport: Brandvarnare

Bostadsbränder på områdesnivå

Under hösten 2020 tog MSB fram en analys som kan användas för att se på bostadsbränders samband med omgivande faktorer på lokal nivå.

Bostadsbränder på områdesnivå, DeSO

Öka antalet fungerande brandvarnare

Fungerande brandvarnare är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i samband med bostadsbränder. Ökat antal fungerande brandvarnare bedöms ha effekt på hela populationen. När det gäller dödsbränder är effekten störst för de åldersgrupper som kan utrymma på egen hand eller har tillgång till hjälp i det egna hemmet. För övriga behöver tidig upptäckt kombineras med snabb respons av samhället, till exempel genom direktkoppling av brandvarnare till trygghetslarm eller granne/anhörig. Fler fungerande brandvarnare minskar även antalet bränder som leder till egendomsskador. Förekomsten av fungerande brandvarnare skiljer sig mycket åt i olika grupper/områden. Information och kunskapshöjande insatser behöver därför riktas till de grupper där behovet är som störst, samt kombineras med åtgärder från fastighetsägare och myndigheter. Det är viktigt att brandvarnare eller annan brandskyddsutrustning följer de standarder som finns inom området.

Verka för att genomföra en första insats med kort responstid

Det finns en positiv relation mellan snabb responstid och antal räddade liv och minskade egendomsskador. Olika sätt finns att organisera samhällets resurser för att möjliggöra en första insats med kort responstid. Några exempel på hur kommuner arbetar aktivt med detta är:

Mindre enheter: Genom att dela upp resurser från räddningstjänsten i flera mindre enheter kan dessa täcka en större yta och förkorta responstiden. Direkt utalarmering: Genom att direkt larma de resurser som är närmast olyckan kan responstiderna förkortas. Larm behöver då inte gå via flera kontaktpunkter.

Första Insats Person (FIP): Deltidsbrandmän har ofta en anspännings-tid på fem minuter då de ska infinna sig på brandstationen, byta om och sätta sig i fordonet. Genom att en eller flera personer har med sig egen bil kan FIP:en åka direkt till olyckan och påbörja en första insats.

Andra aktörer i samhället: Andra aktörer kan larmas ut vid bränder, till exempel väktare, sjuksköterskor i hemsjukvård som åker på sjukvårdsärenden eller frivilliga civila. Exempel på civila insatser är Civila insatspersoner (CIP) som är frivilliga och har fått en grundläggande utbildning i brandskydd och HLR och som snabbt kan vara på plats vid bränder och andra olyckor (till exempel hjärtstopp) för att göra en viktig första insats.

Utveckla kunskap genom forskning, lärande och innovation

De senaste årens forskningsresultat har varit grundläggande i utformningen av dagens brandsäkerhetsarbete. Det är viktigt att fortsatt stödja arbetet med en målmedveten satsning på utvärdering och forskning. Flera kunskapsluckor finns fortfarande och samhället förändras hela tiden. Samhällsförändringen leder också till att innovationer får en viktig roll i utvecklingsarbetet. Tekniken utvecklas i snabb takt och medför både nya möjligheter och nya risker. Brandskyddsfrågor måste bevakas och bedrivas aktivt i dessa områden för att spåra trender samt se till att regler och rekommendationer är anpassade.

Strategin 2010 till 2020

Under den första inriktningen för strategin genomfördes flera åtgärder inom fyra områden

Kunskap och kommunikation inom nationella strategin för stärkt brandskydd

I samverkan med regionala, centrala och lokala aktörer kan vi genom en långsiktig nationell informationsinsats och riktade insatser nå större genomslag. Erfarenheter från England visar att långsiktighet, fokusering och delaktighet är väsentliga framgångsfaktorer för en nationell informationsinsats. Med hjälp av samordning av mål, budskap och aktiviteter ökar förutsättningarna för en större genomslagskraft.

  • Riktade kommunikationsinsatser

    Kommunikationsinsatser kommer att behöva riktas till grupper och individer med särskilda behov. Insatserna kan utföras på olika sätt och anpassas till lokala förhållanden i samverkan med lokala aktörer, som bostadsbolag, föreningar, polis, skolor, social- och omsorgsförvaltningar. Ett exempel är hembesök. Erfarenheter visar att hembesök bidrar till ett ökat brandskydd. Det är ett sätt att höja människors motivation och kunskap samtidigt som det ger en möjlighet för kommunen att utvärdera statusen hos brandvarnare och annan brandskyddsutrustning.

    För att öka kunskapen om brandskydd är ett mål att det ska ingå i grundskolans och gymnasiets undervisning. Det finns även behov av att brandskyddskunskap ingår vid utbildningar och introduktionsprogram riktade till nyanlända invandrare. En annan del är utbildning riktad till yrkesgrupper som regelbundet kommer i kontakt med personer som är särskilt utsatta vid bränder.

    Metodbeskrivning riktade kommunikationsinsatser

    Projektet inleddes under maj 2014 med en inventering av olika typer av riktade kommunikationsinsatser som genomförs av olika organisationer idag. Deltagarna berättade om sitt arbete, delade med sig av sina erfarenheter och diskuterade vad som är lämpligt att beskriva i ett metodstöd. Projektet ska resultera i ett metodstöd som kan användas vid till exempel hembesök, men det är inte begränsat till det.

    Aktiv mot brand - en nationell informationsinsats

    Projektet för nationella informationsinsatsen Aktiv mot brand har uppgiften att skapa och samordna en långsiktig nationell informationsinsats. Kampanjen lanserades publikt på Nordiska brandvarnardagen 1 december 2012 under namnet Aktiv mot brand.

    Kampanjen riktar sig till privatpersoner för att uppmärksamma dem på de vanligaste brandriskerna, vikten av fungerande brandskyddsutrustning och att kunna agera rätt i händelse av brand. Kampanjen ska kombineras med lokala aktiviteter där budskap om brandskyddsfrågor ska vara väl samordnade. I januari 2014 har närmare 180 organisationer anmält att de deltar i kampanjen. Aktiv mot brand kommer att fortgå under flera år och kommer aktiveras under olika delar av året.

    Aktiv mot brand

    Gemensamma rekommendationer

    Projektet Gemensamma rekommendationer startade i september 2012 och har tagit fram gemensamma rekommendationer för rimligt brandskydd i bostaden. Bakgrunden till projektet var att olika aktörer sa olika om till exempel hur ofta man ska testa och var man ska placera brandvarnaren. Rekommendationerna har börjat spridas under våren 2014. Rekommendationerna berör placering, skötsel och testning av brandvarnare, brandsläckare och brandfilt för bostäder. Uppdragsersättningar till ideella organisationer

    Samhället behöver skapa förutsättningar för den enskilde att kunna ta ansvar genom kunskaps- och förmågehöjande åtgärder. Myndigheten har tagit fram en ny inriktning för uppdragsersättning till ideella organisationer för tiden 2012-2014. Ett prioriterat område är den enskildes brandskydd. För perioden 2012-2014 har följande organisationer fått medel:

    • Brandskyddsföreningen
    • Civilförsvarsförbund
    • Föreningen FRIS
    • Förbundet Sveriges Frivilliga Brandkårer
    • Föreningen Riksbrandutbildarna

    Samverkan med Migrationsverket

    Migrationsverket startade under 2010 ett arbete med att standardisera boendet för asylsökande i anläggningsboende. MSB har deltagit i arbetet när det gäller brandsäkerhetsfrågor. Konferenser och nätverksmöten

    Den nationella strategin har sedan starten 2011 presenterats vid en rad konferenser och nätverksmöten. MSB träffade bland annat medlemmar i Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag för att informera om och diskutera fastighetsägarnas ansvar för brandskyddsfrågor i flerbostadshus.

Tekniska lösningar

Med rätt utrustning finns förutsättningar att begränsa och i vissa fall helt förhindra en brand. Exempel på lösningar är spisvakt och självslocknande cigaretter. Brandvarnare varnar tidigt och ger tid att agera om något ändå händer. Andra lösningar kan minska konsekvenserna när en brand uppstår, till exempel sprinkler.

Inom strategin har några projekt kring tekniska lösningar genomförts - både om spisvakter, rekommendationer för brandskydd hemma och uppföljning av självslocknande cigaretter.

  • Spisvakter

    Under 2013 har initiativ tagits inom strategin till ett projekt som ska förklara vad en spisvakt är och via tester definiera vad en spisvakt ska klara av. Det finns tester av spisvakter men kunskapen om vad de är och ska klara behöver öka. Bakgrunden till projektet är att 30 procent av alla bränder i bostäder under åren 2008-2012 började i köket varav 59 procent av dem berodde på glömd spis.

    Kartläggning av spisvakter

  • Brandskydd i olika boendemiljöer - bostadsanpassningsbidrag

    Under 2011 arbetade MSB med uppdraget om vad som är ett rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. I redovisningen till regeringen föreslås att MSB ska få ge ut föreskrifter om brandskydd i behovsprövade vård- och omsorgsboenden, och föreskrifter om anordningar för att tidigt varna för brand i bostäder.  MSB föreslog även att lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag bör ses över för att bidrag ska kunna ges för att åstadkomma en rimlig brandsäkerhet i olika boendemiljöer.
     
    Slutrapport: rimligt brandskydd i boendemiljöer
    Boverket fick i mars 2013 uppdraget av regeringen att analysera och bedöma om lagen om bostadsanpassningsbidrag behövde ändras och lämna eventuella förslag på förbättringar. I uppdraget ingick att Boverket även skulle beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenser av eventuella förslag. Boverket ombads också att belysa ett tidigare förslag från MSB. Om förstärkta brandskyddsåtgärder skulle kunna omfattas av bostadsanpassningsbidrag.

    I sin redovisning bedömer Boverket att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för vissa brandskyddsåtgärder som är högre än brandskyddskraven i en vanlig bostad.

    Den nya lagen om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft 1 juli 2018.

    Regeringen delade däremot inte Boverkets bedömning om förstärkta brandskyddsåtgärder genom bostadsanpassningsbidrag. Det framgår av propositionen, där regeringen istället anser att förstärkt brandskydd bättre borde kunna tillgodoses genom exempelvis insatser med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och ökad kunskap om brandskydd för de utpekade riskgrupperna. Däremot kan spisvakt vara en bidragsberättigad komplettering när det gäller bostadsanpassning. Det har sin grund i en dom.

    Om spisvakt som bidragsberättigad komplettering på Boverkets webbplatsBostadsanpassningsbidrag på Boverkets webbplats

  • Självslocknande cigaretter

    Sedan den 17 november 2011 är det krav på att cigaretter som säljs på den europeiska marknaden ska vara självslocknande. MSB har sedan dess följt utvecklingen när det gäller omkomna och skadade vid bränder som orsakas av rökning.

    Flera studier visar att självslocknande cigaretter inte har haft någon effekt på antalet döda även om undersökningar visar att de cigaretter vi har på marknaden uppfyller kraven. Test visar att cigarretterna ofta glöder sin fulla längd när de läggs på andra material än det speciella filterpapper som används i cigarettstandarden.

    Som standarden ser ut just nu är det tveksamt om den har någon påverkan på antalet bränder och ett omtag behövs för att kunna göra någon verkan. För att undvika att cigaretter utgör en antändningsorsak behöver de vara utformade så att de inte kan generera den temperatur som krävs för att starta en brand.

    SP studie: Självslocknande cigaretter - teori och verklighet (pdf)

Utvärdering och forskning

För att stödja visionen och målen som strategin innehåller behöver har strategin följts upp och forskning finansierats.

Med resultaten har vi ökat kunskapen om vilka beteenden och faktorer som bidrar till att vissa grupper i större utsträckning än andra drabbas av och omkommer till följd av brand. Av statistik och dödsbrandsutredningar framstår tydligt de sociala aspekternas betydelse för problembilden. Forskningssatsningen behövde därför en tvärvetenskaplig vinkling inom området.

Studier och rapporter

  • Nationell kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige

    Syftet med kartläggningen är att skaffa mer kunskap om hur Sveriges kommuner arbetar med att stötta äldre och personer med funktionsvariation när det handlar om brandskydd. Kartläggningen är gjord av Karlstads universitet på uppdrag av MSB.

    Resultatet i korthet: 

    • Cirka 52 procent av kommunerna uppger att de arbetar med individanpassat brandskydd. Det är dock många som saknar rutiner och kontinuitet.
    • Räddningstjänst, vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen är huvudaktörerna inom kommunen. Räddningstjänsten står för expertis och utbildning, övriga för klientkontakt och anpassning av brandskydd.
    • Många uppger resursbrist och organisationssvårigheter som anledningar till varför man inte arbetar med individanpassat brandskydd.
    • Cirka 65 procent av kommunerna uppger att de har kännedom om vägledningen Brandsäkerbostad för alla som 2013 myntade begreppet individanpassat brandskydd.

    En nationell kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige på Karlstads universitets webbplats

 

Nationell samverkansgrupp för brandskyddsfrågor

MSB kommer fortsätta arbetet tillsammans med en nationell samverkansgrupp för brandskyddsfrågor som bildades i början av arbetet med strategin under 2010. Gruppens uppgift är att samordna, långsiktigt förvalta och vid behov utveckla den nationella strategin.

I gruppen ingår: 

  • Boverket
  • Socialstyrelsen
  • Migrationsverket
  • MSB
  • Företrädare för länsstyrelserna
  • Sveriges kommuner och regioner
  • Fastighetsägarna
  • Sveriges Allmännytta
  • Svensk Försäkring
  • Brandskyddsföreningen Sverige
  • Representanter från kommunerna i form av Örebro kommun, Räddningstjänsten Syd samt Luleå kommun.

Senast granskad: 18 maj 2021

Till toppen av sidan