Till innehåll på sidan

Lärarstöd för idrott och hälsa på tema beredskap för kris och krig

Vad ska jag göra om jag går vilse i skogen och måste bygga ett vindskydd? Hur länge klarar sig kroppen utan mat och vatten? Vad ska jag göra om någon i min närhet plötsligt faller ihop och hjärtat slutat slå?

Två personer sitter utomhus med varma kläder på sig. Ena personen dricker något ur en mugg.
Hur tar du hand om dig själv och andra om krisen eller kriget kommer?
Två personer sitter utomhus med varma kläder på sig. Ena personen dricker något ur en mugg. Hur tar du hand om dig själv och andra om krisen eller kriget kommer?

Kunskap om hur man agerar i nödsituationer och hanterar risker är ett centralt innehåll i Idrott och hälsa i både läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Ljuddramat Klara, färdiga (finns där poddar finns) lämpar sig väl att använda i undervisningen och du ger dina elever viktiga kunskaper om krisen eller kriget kommer.

  • LGR22 för hem- och konsumentkunskap

    Klara färdiga har flera kopplingar till läroplanen för idrott och hälsa i årskurs 7-9.

    • Kunskaper om säkerhet samt förmåga att agera i nödsituationer och hantera risker.
    • Orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel såväl med som utan stöd av digitala verktyg.
    • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
    • Förmåga att genomföra och anpassa aktiviteter inom friluftsliv och ute­vis­tel­se efter olika förhållanden och miljöer.
    • Förmåga att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.
    • Förmåga att agera säkert och förebygga risker i samband med rörelse, friluftsliv och utevistelser samt att simma och hantera nödsituationer på land och i vatten.
    • Planering och genomförande av friluftsaktiviteter i skilda miljöer under oli­ka årstider.
    • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
  • Läroplan för gymnasieskolan, Idrott och hälsa I

    Klara färdiga kopplar till syfte och centralt innehåll i läroplanen för gymnasieskolan, Idrott och hälsa I.

    • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter.
    • Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle.
    • Metoder och redskap för friluftsliv. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
    • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.

Lektionsinnehåll – skaffa kriskoll med dina elever

  • Klara, färdiga: lyssna på ljuddramat, gör testet och diskutera tillsammans
    1. Lyssna tillsammans eller som flippat klassrum. Fokusera på avsnitt 1 och 2, med tillhörande eftersnack.
      Avsnitt 1: sårbarheter i samhället, hur man betalar när banksystemen ligger nere och olika egenskaper som behövs i en kris.
      Avsnitt 2: första hjälpen, hur samhället fungerar i en kris, egen hemberedskap.
    2. Gör quizet – Vem är du i krisen?
      Vem är du i krisen?

    Förslag på diskussionsfrågor till avsnitt 1 och 2

    • Wilma skär upp handen när hon slår sönder glasrutan i ett försök att öppna dörren och Yamina reagerar direkt - hur tror du att du skulle ha reagerat? Och hur ska man reagera och agera?
    • I Eftersnack del 1 pratas det om vikten av att utbilda sig inom HLR och första hjälpen – vad behöver du lära dig mer om tror du?

    Förslag på diskussionsfrågor till quizet

    • Vem är du i krisen – prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren? Hur kan just du bidra vid en kris?
    • Vad är viktigt att veta för att vara väl förberedd för att till exempel klara sig utan el en längre stund?
    • Vad är det viktigaste du tar med dig från den här övningen?
  • Överlevnadsquiz

    Förslag på frågor för Kahoot/quiz och uppföljningsfrågor.

    Oväder, strömavbrott, terrorattack, jordskred, brand eller torka kan hastigt få stor påverkan på hela samhället. En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra. Vid en kris måste därför så många som möjligt kunna ta hand om sig själva så att sjukvård och räddningstjänst kan koncentrera sig på att hjälpa dem som behöver mest hjälp. Genom att ha koll och vara förbered bidrar du till Sveriges beredskap. Här följer 13 frågor om hur man överlever i naturen, kris- och krigsberedskap samt första hjälpen/HLR. Lycka till!

    1. Viktigt Meddelande till Allmänheten – VMA – när testas signalen?

    • Den första helgfria måndagen i januari, april, juli och oktober, kl. 12:00
    • Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, kl.12:00
    • Den första helgfria måndagen i januari, april, juli och oktober kl. 15:00
    • Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, kl 15:00
    • Den första helgfria måndagen i alla månader, kl 15:00

    Svar: VMA-signalen betyder gå inomhus, stäng dörrar, fönster och ventilation och lyssna på radio P4 (för att få reda på vad som hänt).

     

    2. Du måste akut lämna hemmet. Du tar med mobil och vevradio, men du hinner bara få med dig en av följande, vad väljer du?

    • Sovsäck
    • Liggunderlag

    Svar: Förutsatt att du har något varmt redan på kroppen som en tjock jacka/tröja så är liggunderlaget bäst. Det handlar om att kylan kommer underifrån och är ni flera kan ni sova nära varandra som gör det varmare. 

     

    3. Vilken är Sveriges officiella beredskapskanal?

    • Sveriges Radio P1
    • SVT 1
    • SVT 2
    • Sveriges Radio P4

    Svar: Radion och särskilt lokalradion har en viktig del i Beredskapssverige eftersom den finns på ett femtiotal platser i landet.

     

    4. Vilket av följande nummer kan du ringa för att få krisinformation?

    • 112
    • 113 13
    • 114 14
    • 1177

    Svar: 1177 går till sjukvårdsrådgivning, 112 går till SOS Alarm (gäller även för polis och ambulans vid nödsituationer) och 114 14 går till polisen.

     

    5. Vilka livsmedel är bra exempel på mat att ha hemma om en kris hindrar att man kan handla som vanligt?

    • Bananer
    • Tortilla
    • Krossade tomater i burk/tetra
    • Mjölk
    • Marmelad
    • Havredryck

    Svar: På MSBs webb finns en checklista med krismat att ha hemma. Det är mat som har lång hållbarhet, innehåller mycket näring och energi och helst går att tillaga/äta utan uppvärmning/el.

    Tillgång till mat i kris

     

    6. När det gäller stormkök, vilka av följande påståenden är sanna?

    • Det tar längre tid att tillaga mat med spritbrännare/spritkök än gaskök
    • Det går inte att reglera värmen med gasbrännare/gaskök
    • Det är enklare att portionera t-sprit än gas
    • När du är klar med gasköket är det bara att stänga av brännaren

    Svar: Se en film om hur du lagar mat utan el på Livsmedelverkets webbplats.

    Livsmedelsverket - Laga mat utan el

     

    7. Du har vatten men är osäker på vattnets kvalitet. Hur ska du koka det för att vara säker på att det inte är dåligt?

    • Låt vattnet sjuda, det vill säga koka med småbubblar, i cirka 20 min
    • Låt vattnet koka hårt med stora bubblor

     

    8. Hur mycket vatten behöver en vuxen om dagen?

    • 0,5-3 liter
    • 3-5 liter
    • 5-10 liter

     

    9. Hypotermi - vad är det?

    • Du lider av vätskebrist, men kan inte dricka.
    • Du är överhettad, men du känner dig kall och vill ta på dig mer kläder.
    • Du är nerkyld, men känner dig svettig och vill ta av dig kläderna

    Svar: Vid nedkylning är det viktigt att sätta på sig mössa, kläder, vira in sig i en filt. Nedkylning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd som kan ge hjärtstopp. Se mer på 1177.

     

    10. Hur håller man värme om det är strömlöst och nerkylt inomhus? (fler svar möjliga)

    • Man plockar fram och använder varma kläder
    • Alla samlas i samma rum, då är det lättare att hålla värme
    • Man gör en koja under ett bord och sover där
    • Isolera fönster som läcker ut värme med textilier

     

    11. Vad är en Heimlichmanöver?

    • Att man tar skydd under en dörrpost vid en jordbävning
    • Om någon har stopp i luftvägarna trycker man till häftigt under bröstkorgen bakifrån
    • En utflykt med stormkök
    • En smart undanmanöver från 2:a världskriget

     

    12. När lägger man någon i stabilt sidoläge?

    • Om personen skadats allvarligt i kroppen, men är medveten.
    • Om personen är medvetslös och andas normalt.
    • Om personen inte andas.

     

    13. Hur ska man räkna vid HRL?

    • 15 kompressioner och 15 inblås
    • 10 kompressioner och 2 inblås
    • 3 kompressioner och 3 inblås
    • 30 kompressioner och 2 inblås

    Förslag på uppföljande frågor/polls i Kahoot

    • Kan du HLR (Hjärt och lungräddning)?
    • Har du ringt 112 någon gång, vad hände då?
    • Har du en krislåda hemma?
    • Vad är det viktigaste du tar med dig från quizet?

    Källor

    Fråga 7-8, 10: MSBs webbplats

    Fråga 11-13: Se bland annat på 1177

  • Diskutera med stöd av krisspelet Din beredskap

    MSB har tagit fram ett krisspel för övergripande grupparbeten om beredskap för kris och krig. Eleverna får under 1,5–2 timmar diskutera 12 frågeställningar i fyra områden:

    • någon gång händer det
    • så påverkas du av en samhällskris
    • så förbereder du dig
    • så klarar du en kris.

    Spelet har en lärarhandledning. Du kan beställa en tryckt version av spelplanen och det går också att ladda hem spelet i en digital version för utskrift på en vanlig skrivare.

    Ladda ner en digital version av diskussionsduken

  • I praktiken: vindskydd

    Vad kännetecknar ett bra vindskydd?

    Förbered med att läsa på om vad som kännetecknar ett bra vindskydd. På Naturskyddsföreningens webbplats finns ett lektionsupplägg för hur man bygger vindskydd.

    Bygga vindskydd (Naturskyddsföreningen)

    Hitta bästa platsen

    Bygg ett vindskydd av presenning och rep som skyddar mot vind, nederbörd och hjälper att hålla värmen. När man bygger tillsammans blir det även en övning i samarbete och problemlösning.

    Hur har olika grupper löst utmaningen? Vilka olika sätt finns det?

  • I praktiken: stormkök

    Bli expert på stormkök

    Hur sätter du upp ett stormkök? Hur hanterar du bränsle och stormkök på ett säkert sätt? Hur rengör du bäst ett stormkök? 

    Film: Säker hantering av brandfarliga vätskor vid matlagning på stormkök på MSB:s YouTube-kanal

    Energisnål matlagning

    Hitta på eller sök efter recept på internet, utifrån krislådans ingredienser som kräver lite energi. Hur kan man på ett smart sätt använda  stormkökets delar? Livsmedelsverket har en film på sin webbplats om matlagning utan el.
    Laga mat utan el på Livsmedelsverkets webbplats

  • I praktiken: elda säkert

    Hur blir det eld

    En eld behöver tre saker, bränsle, värme och syre – hur skapar man den bästa elden på säkert sätt?

    Gör upp en eld på säkert sätt

    Eld i alla väder på Friluftsfrämjandets webbplats

    Hantera och använd elden

    Testa på metallplåt eller ett eldfat i liten skala. Eleverna kan också surra en trefot och tillreda något i matväg över öppen eld. Res en trefot - tips från Skogen i skolan

  • I praktiken: hälsa – kyla, värme, väta

    Sök information och dela kunskapen

    • Hur håller man sig varm när det är kallt inomhus? 
    • Hur håller man sig sval i värme inne/ute?
    • Hur håller man sig torr?
    • Hur känner man igen symtomen på vätskebrist och energibrist?

    Så håller du värme på bästa sätt

    Så håller du dig sval på bästa sätt - Krisinformation.se

    Experimentera på vintern och sommaren

    Hur är olika klädmaterials egenskaper? Vad funkar bra/dåligt, och varför?

  • I praktiken: första hjälpen och HLR

    Kunskap och färdigheter i första hjälpen/LABC och HLR kan rädda liv. Det är viktigt att lära sig hur man ska ge konstgjord andning och hjärtmassage.

    Hjärt- och lungräddning i skolan (HLR-rådet)

    Träna och stabilt sidoläge och HLR på en docka

    Repetera hur man ska räkna när det kommer till konstgjord andning och hjärtmassage (30 kompressioner och 2 inblås)

    Gå genom olika scenarion och diskutera hur man ska gå till väga. Rollspel och case är alternativ.

    Blödningar kan vara livshotande

    En kraftig blödning kan vara livshotande. Men hur vet man om en skada är livshotande? Om blodförlusten motsvarar en halv läskburk så kan den vara det.

    Film: Stoppa blödningen på MSB:s YouTube-kanal

    Stoppa en blödning

    • Larma 112 eller be någon annan göra det åt dig.
    • Hitta blödningen.
    • Tryck rakt mot såret med raka armar. Ha gärna förband eller tyg mellan. Trycket begränsar eller stoppar blödningen.
    • Blir du trött eller behöver hjälp, be någon att trycka på dina händer.
    • Behåll trycket tills ambulanspersonal säger åt dig att släppa.

    Källa: MSB, HLR-rådet och Katastrofmedicinskt centrum, Regionledningskontoret Region Östergötland. (text kommer från Krisinformation.se)

Beställ eller ladda ner material

Beställ en gratis uppsättning med fyra diskussionsdukar och 15 böcker, i en praktisk tygpåse. Materialet går också att ladda ner. 

Klara färdiga

Ljuddrama, novell och quiz.
För landets alla 16-åringar. 

Svar på frågor som du kan få från dina elever

  • Vad har krisberedskap med 16-åringar att göra?

    Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

  • MSB och landets 16-åringar

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som vi fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

    Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

  • Vad är totalförsvaret?

    Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

    Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

    Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

    Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

    Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

    Läs mer om totalförsvarsplikten

  • Vad är det vi skyddar?

    Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

  • Hur kan jag hjälpa till?

    Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

    Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

  • Om jag känner oro?

    Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

    Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

    Om oro på Krisinformation.se

  • Mönstring, militärtjänst och andra sätt att bidra

Senast granskad: 23 oktober 2023

Till toppen av sidan