Satellitdetektion av vegetationsbrand
Satellitdetektion av brand har flera nyttor, bland annat tidig upptäckt och positionering av skogsbränder. Satellitdetektionen är sedan 2022 driftsatt direkt i samhällets sammanhållna larmkedja via SOS Alarm. På så sätt nås kommunala räddningstjänster av informationen så snabbt som möjligt.
När bränder uppstår i skog och mark är det viktigt att upptäcka dem tidigt. Detta så att de kan släckas innan de växer sig stora och får en stor påverkan på samhället och människors liv, hälsa och egendom.
Det vanligaste sättet som bränder i skog och mark upptäcks är människor och allmänhet som larmar SOS Alarm. Sedan många år tillbaka används det skogsbrandbevakande flyget för att upptäcka och positionera skogsbränder. Som ett komplement finns även andra detektionstekniker och satellitdetektion av brand har använts operativt sedan 2022 för att upptäcka och positionera bränder.
Larm via SOS Alarm
Satellitdetektion av brand är implementerad direkt i samhällets sammanhållna larmkedja.
Den tekniska utföraren av den svenska metodiken med satellitdetektionen av brand är SMHI (som utför detta på uppdrag av MSB). SMHI mottar signalerna från satelliterna, bearbetar datan och skickar sedan informationen till SOS Alarm. Kommunala räddningstjänster får sedan satellitdetektionerna som larm direkt via SOS Alarms system CoodCom. Räddningstjänsterna beslutar i sin tur vilken åtgärd de gör baserat på satellitdetektionerna.
Mer detaljer om implementeringen av satellitdetektion av brand i samhällets larmkedja finns i dokumentet ”Hantering av satellitdetektioner av bränder via SOS Alarms system CoordCom”.
Det är även möjligt för aktörer och användare att få notiser om satellitdetektioner via e-post och sms.
Samtliga satellitdetektioner för innevarande kalenderår presenteras också i en egen flik med karta i tjänsten Brandrisk skog och mark.
Hantering av satellitdetektioner av bränder via SOS Alarms system CoordCom (publikation)
Information om ansökan till tjänsten Brandrisk skog och mark
Vilka värmekällor detekterar satelliterna?
Utvärdering av satellitdetektionen har visat att en övervägande del av satellitdetektionerna har varit faktiska bränder. För 2022 kunde 89 % av alla satellitdetektioner kopplas mot bränder. En femtedel av alla satellitdetekterade händelser under hela året var vegetationsbränder (över en fjärdedel om enbart skogsbrandssäsongen beaktas).
Det bör betonas att satelliterna även detekterar kontrollerade eldningar, totalt 22 % under 2022. 13 procentenheter av dessa var naturvårdsbränningar.
Andra typer av händelser som detekterades var bränder i byggnader (26 %), bränder av okänd typ (4 %), bränder på skjutfält (2 %) samt andra typer av värmekällor inklusive industri (2 %).
I vissa fall kan det även uppstå falska detektioner, exempelvis solblänk i blanka ytor. Dessa utgjorde 8 % av alla händelser 2022. De vanligaste typerna av objekt där detta kan uppstå är stora ljusa plåttak (såsom ladugårdar), stora växthusaläggningar och stora solpaneler.
Mer detaljer finns i rapporten Utvärdering av satellitdetektion av brand för säsongen 2022.
Utvärdering av satellitdetektion av brand för säsongen 2022 (publikation)
Statistik över detekterade bränder 2022.
Så fungerar satellitdetektionen
Satellitdetektionen av brand sker med två vädersatelliter från NOAA/NASA; NOAA-20 och Suomi-NPP. Satelliterna är utrustade med så kallade VIIRS-instrument (Visible Infrared Imaging Radiometer Suite) som använder både infrarött ljus och synligt ljus för att detektera aktiva bränder.
Eftersom satelliterna har polära omloppsbanor innebär det att bränder enbart är möjliga att detektera när satelliterna har passage. Den exakta tidpunkten när satelliterna passerar över Sverige kan variera mellan olika dagar, men tidsfönstret för detta är alltid detsamma; mitt på natten och mitt på dagen. Notera att detektion således tyvärr inte möjlig på eftermiddagen, då de flesta bränder i skog och mark startar.
Osäkerheten i positioneringen av bränder är beroende av vilken scanningsvinkel som satelliten har i förhållande till branden som detekteras. Den maximala osäkerheten i positioneringen är ca 600 meter (som uppkommer om branden är längst ut i satellitens scanningssvep). Oftast är osäkerheten betydligt mindre.
Foto: NASA
Eftersom det primära syftet med satellitdetektionen är att detektera bränder i skog och mark har SMHI infört en så kallad maskning, så att värmekällor i tätorter och industrier filtreras bort. Notera att i sällsynta fall kan detektioner av dessa värmekällor ”passera filtreringen”, om pixeln för satellitens positionering av värmekällan hamnar precis i gränszonen för filtreringen.
Satelliternas förmåga att detektera bränder beror på en rad faktorer. Först och främst måste satelliterna ha passage när branden är aktiv och det behöver vara klart väder (molnighet innebär ofta en begräsning av möjligheten till detektion). Chansen att en brand kan detekteras är större på natten än på dagen, likaså finns en säsongsvariation då chansen är större på sommaren än vintern (på grund av högre utomhustemperatur på sommaren). Branden i sig har också en påverkan, såsom dess temperatur/effektutveckling och yta. Under 2023 pågår en studie av RISE på uppdrag av MSB där kontrollerade testbränningar med brandbål kommer att genomföras för att undersöka möjligheterna till satellitdetektion.
Senast granskad: 5 april 2023