Till innehåll på sidan

Säkerhet i skola

Barn har rätt till en trygg och säker miljö, det fastställs i Skollagen men också i konventionen om barnets rättigheter. Ändå upplever många barn otrygghet, hot och våld i skolan, och många barn råkar ut för olyckshändelser och skador.

Med över 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år söker drygt 36 000 barn och ungdomar akutvård på grund av att de har skadat sig under skoltid. Barn i åldrarna 10–12 år drabbas mest och pojkar är överrepresenterade i alla åldersgrupper.

  • Bad med barngrupp

    Att bada är bra för barns utveckling. Det ger nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter och är en härlig upplevelse som stimulerar alla sinnen. Får barnen dessutom goda kunskaper i simning och badvett grundläggs ett livslångt positivt förhållande till vatten.

    Bad är tyvärr inte riskfritt. Varje år skadas minst 1 600 barn så allvarligt i samband med bad att de måste uppsöka akutvården. Att ansvara för barn som badar ställer höga krav på säkerhet.

    MSB har i samarbete med Svenska Simförbundet, Svenska Livräddningssällskapet och Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, tagit fram en broschyr med tips på hur riskerna kan minskas.

    Broschyren innehåller:

    • Förberedelser inför badet.
    • Bra att ta med-lista.
    • Badvettsregler.
    • Tips vid samling.
    • Tips på säkerhetsåtgärder under och efter badet.
    • Tips på lekar och simövningar.
    • Hjärt- lungräddningsinstruktion.

    Publikationen säkerhet vid bad med barngrupp

  • Barns skador i skolan

    Barn tillbringar mycket tid i förskola, förskoleklass, skola och på fritids. I lek och aktivitet händer det ofta att barnen skadar sig. MSB har sammanställt en översikt av barns skador inom skolväsendet. Varje år skadas uppskattningsvis 36 000 barn under skoltid så allvarligt att de behöver uppsöka en akutmottagning. Besök hos skolsjuksköterska, skolläkare, vårdcentraler eller tandläkare ingår inte i den siffran. Hur många tandolycksfall som sker varje år finns inga uppgifter om men lokal statistik pekar på att tandskador är en av den vanligaste typen av skador bland barn.

    De som skadas oftast

    De som skadas mest är barn mellan 10 och 12 år och pojkar är överrepresenterade i alla åldersgrupper. Det verkar som att antalet barn som skadas i skolan har minskat något under 2000-talet, framförallt i gymnasieskolan. Tittar man enbart på åren 2012 och 2013 syns dock en ökande trend av skador i förskola och grundskola vilket man bör vara uppmärksam på under de närmaste åren.

    Fallolyckor är vanlig orsak

    För de allra minsta barnen i förskolan beror två tredjedelar av alla skador på fallolyckor. Barnen ramlar ner från stolar och lekredskap, springer ihop och knuffar varandra. Nästan hälften av ett- och tvååringarnas skador drabbar huvudet. Olyckorna inträffar oftast inomhus och tiden före lunch och före hemgång tycks vara särskilt riskfylld.

    Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador också i grundskolan. Skador på ben och armar blir vanligare i mellanstadieåldrarna och här sker olyckorna till största del utomhus under raster och de som drabbas mest är barn mellan 10 och 12 år.

    Vanligt med idrottsskador

    För barnen i mellanstadieåldrarna inträffar nästan två tredjedelar av skadorna då de idrottar, framförallt då de spelar fotboll. Andelen idrottsskador är hög också bland barn i högstadieåldrar, och de råkar också ut för skador i slöjden. Det är också främst de äldre barnen som råkar ut för skador vid bråk och slagsmål. Elever vid de yrkesinriktade programmen på gymnasiet skadar sig ibland under praktiskt arbete med verktyg och redskap av olika slag. I grundskolans senare år och i gymnasiet förekommer också förgiftningar av läkemedel bland ungdomarna.

    Till och från skolan

    På väg till och från skolan skadas cirka 1 900 barn, i åldern 1-18 år, årligen. Alla dessa skador handlar dock inte om trafikolyckor, utan kan också röra sig om att klämma fingrar i en bildörr.

    Publikationen Barns skador i förskola, skola och fritidshem en översikt: statistik och analys

  • Brandfarliga vätskor på utflykten

    Att vara ute i skog och mark med barnen är ofta en uppskattad aktivitet hos både barn och personal. Ofta används spritkök eller öppen eld för matlagning.

    Olyckor har inträffat

    En del svåra olyckor har inträffat på skolutflykter, där barn och unga blivit allvarligt skadade. Över en tredjedel av alla brännskador som människor får vid öppen eld beror på brandfarliga vätskor. Särskilt allvarliga olyckor inträffar vid hantering av flaskor eller dunkar.

    Detta beror på att man underskattar hur lättantändliga vätskorna är och att antändning i närheten av en öppen flaska med koncentrerad sprit ofta leder till att behållarna exploderar. Då behållare exploderar kastas brinnande vätska på oskyddad hud eller antänder kläder som i sin tur smälter fast vid huden och vållar svåra brännskador ofta även på flera personer samtidigt.

    Det är den övre delen av kroppen, framförallt händerna, som är mest utsatt för skador. Därefter ansikte och huvud.

    De skadorna uppkommer om man blåser på elden eller kastar på en brandfarlig vätska på elden, som gör att den flammar upp snabbt.

    Så undviker du olyckor vid användning av brandfarliga vätskor på utflykten

    Det finns många risker med att använda till exempel spritkök, tändgelé eller handsprit, men olyckorna går lätt att undvika. Här kan du se vår instruktiva film om hur man hanterar brandfarliga vätskor på utflykten:

    Checklista för hur du undviker olyckor vid användning av brandfarliga vätskor på utflykten

    Roller och ansvar för säkerhet i skolan

    Elever i förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasium har enligt Skollagen (2010:800) rätt till trygghet och studiero i sin skolmiljö. Under skoltid omfattas eleverna också av Arbetsmiljölagen (1977:1160) och betraktas som arbetstagare i skolan. Barn i förskolor, och fritidshem omfattas dock inte av arbetsmiljölagen.

    Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens skyldigheter gällande den fysiska och psykiska arbetsmiljön, där skadeförebyggande ingår som en av flera delar. Tillbud, skador, hot, våld, mobbing och stressrelaterade symtom ska behandlas inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Lindriga tillbud och skador hanteras lokalt inom skolorganisationen, medan allvarliga tillbud och skador ska anmälas till Arbetsmiljöverket.

    Skollagen på Skolverkets webbplatsArbetsmiljölagen på Arbetsmiljöverkets webbplats

    Skolan är en del av kommunen

    Skolan är skolan en del av kommunen, oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi. Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och verka för övriga olycksförebyggande åtgärder. Den som äger skolfastigheten och den som nyttjar den har också enligt lagen skyldighet förebygga bränder samt ha utrustning för brandsläckning och för livräddning vid brand eller annan olycka. Skolan bör även beaktas i de kommunala handlingsprogrammen, där kommunen är skyldig att beskriva risker i sin kommun och hur den förebyggande verksamheten är organiserad.

    Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) på Riksdagens webbplats

    Huvudmannen bär ansvaret

    Det är huvudmannen som är ytterst ansvarig för säkerheten i skolan. Huvudman kan vara en kommun, ett landsting eller styrelsen för en friskola. Huvudmannen ska enligt skollagen se till att rektor har befattningsutbildning. Rektor ansvarar enligt arbetsmiljölagen för att skolans arbetsmiljö regelbundet ska undersökas så att riskerna för ohälsa och olycksfall kan åtgärdas. Rektor ska också fördela arbetsmiljöarbetet så att en eller flera personer får i uppgift att verka för att risker förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

    Varje skola ska:

    • regelbundet undersöka och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall,
    • dokumentera resultatet av undersökningarna och riskbedömningarna,
    • ha rutiner för hur tillbud, olycksfall och eventuella klagomål ska hanteras och åtgärdas,
    • åtgärda de risker som upptäcks och skriva ner dem som inte åtgärdas omedelbart i en handlingsplan.

    Det är viktigt att både personal och elever deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet och exempelvis rapporterar risker, ger förslag på åtgärder och lämnar synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. Personal och elever bör också vara delaktiga när skolan tar fram policys och rutiner för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet.

  • Skolbränder

    Hälften av alla skolbränder är anlagda, det är den vanligaste enskilda orsaken vid brand i skolbyggnader. Bränder anläggs både i skolbyggnaden och på byggnadens utsida.

    Under 2011 genomförde MSB en studie av hur olika kommuner jobbar mot anlagda skolbränder. Drygt 30 räddningstjänstkommuner intervjuades och resultatet från dessa intervjuer finns sammanställt i studien:

    Studie om kommunernas arbete med skolbränder

    Antal skolbränder

    Varje år inträffar många skolbränder - de börjar både i och utanför själva skolbyggnaden.

    Bränderna som börjar i byggnad är fler än bränderna som börjar utanför byggnad. Under perioden 2010 till 2020 var det i genomsnitt 419 bränder per år som började i byggnad jämfört med 157 som började utanför byggnad.

    2016 och 2017 var antalet skolbränder som flest. 2016 var det förhållandevis många bränder som började utanför byggnad, 205 stycken. Under 2017 var det förhållandevis många bränder som började i byggnad, 505 stycken.

    Andelen skolbränder som bedöms som avsiktliga är däremot högre för bränder som börjar utanför än i byggnad. Mellan 2010 och 2020 var genomsnittet 62 procent av bränderna utanför byggnad avsiktliga, jämfört med 53 procent i byggnad.

    Statistik om räddningstjänsten insatser till bränder i byggnader inklusive skolbränder

    Genomförd forskning

    Brandskyddsföreningen Sverige arbetar för minskat antal anlagda bränder och har tillsammans med MSB och flera andra intressenter genomfört en särskild forskningssatsning om anlagd brand.

    Erfarenheter

    Ett mönster som går att se vid anlagda skolbränder är att de ofta inträffar på skolor som tidigare haft andra problem. Det kan vara otrivsel eller problem med skadegörelse. Det brukar inte börja med att den första yttringen är en brand i skolan.

    Generella skaderapporter kan visa att något är i görningen. De kan också användas för att få skolan att förstå att de har problem, flera skolor anses mörka problemen. Anläggningar sker kvällstid och nycklar är ibland på drift.

    Det går att påverka både individer och grupper. Många kommuner kan berätta om hur en bred samverkan inom kommunen och ett stort engagemang från skolan kan leda till en förbättrad situation.

    Vad kan man göra?

    Undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Vänta inte till något händer.

    Ta tecken på skadegörelse på allvar. Ingrip så snart oro eller skadegörelse börjar - ofta blir det värre och övergår till bränningar. Det behövs system för att rapportera alla former av skador. Värdera skador i pengar, det kan visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt.

    Brand i skolor är också ett arbetsmiljöproblem vilket kan lyftas fram. Kraven på utrymningslarm ställs enligt AFS.

    På Arbetsmiljöverkets webbplats finns det en en temasida om arbetsmiljö i skolan.

    Med teknik kan vindar med låga tak brandförstärkas. Larm och sprinkler kan installeras och bodar av trä kan flyttas. Skolor är svåra att försäkra och en del bolag har villkor på det tekniska skyddet.

    Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försämra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd, till exempel se till så det finns ordentlig belysning och att man håller buskar och häckar låga.

    Frågor om organisation, utbildning, systematiskt brandskyddsarbete är viktiga. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har en handbok om brandskydd i offentliga lokaler.

Senast granskad: 8 mars 2022

Till toppen av sidan