Till innehåll på sidan

Skred, ras och erosion

I Sverige inträffar skred som omfattar mer än en hektar i genomsnitt vartannat till vart tredje år. MSB förser landets kommuner och länsstyrelser med kartor över bebyggda områden där det finns risk för ras, skred och slamströmmar. Kommuner kan söka statsbidrag hos MSB för att finansiera förebyggande åtgärder.

Skred och ras, är snabba massrörelser i jordtäcket eller i berggrunden, som kan skada människor och orsaka stora skador dels på mark och byggnader inom det drabbade området, dels inom det markområde nedanför slänten där skred- och rasmassorna hamnar. Ett skred eller ras är i många fall en följd av en naturlig erosionsprocess och kan utlösas av riklig nederbörd eller av mänskliga ingrepp i naturen. En gemensam nämnare är att både skred och ras kan inträffa utan förvarning.

Karta över Sverige som visar frekvensen av skredärr och raviner.

  • Vem ansvarar för vad?

    Vem ansvarar för vad?

    Ansvaret för frågor kring skred och ras ligger på tre olika nivåer i samhället, den enskilda människan, kommunen och staten.

    • Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffar eller det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det.
    • Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 3 kapitlet 3 §) ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
    • Staten och myndigheter utarbetar lagstiftningar, stödjer med geologiska kartor, översiktliga karteringar och stabilitetsutredningar, bidrag och ersättningar samt utgör remissinstas vid stabilitetsfrågor.

    Information om ansvarsfrågor finns i Ansvar vid naturolycka, en publikation från nationell plattform för arbete med naturolyckor:

    Vem kan jag fråga om vad?

    • Kommunen: vid frågor om stabilitetsförhållanden vänd dig till din kommuns tekniska kontor. Vid tecken på begynnande skred eller ras, kontakta räddningstjänsten i din kommun.
    • Statens geotekniska institut: svarar på frågor rörande slänters stabilitet. Vid inträffade skred eller befarad skredrisk biträder SGI:s tjänsteman i beredskap (TIB) kommunens räddningstjänst med sakkunnig geoteknisk rådgivning.
    • Sveriges geologiska undersökning: svarar på frågor om berg, jord och grundvatten. SGU:s information kan användas som underlag vid planering och byggande.
    • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):: svarar på frågor om stabilitetskarteringar och statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
  • Varningstecken på ras och skred

    Vid tecken på begynnande skred bör du kontakta din kommun. I akuta situationer kontakta din lokala räddningstjänst. Skred och ras sker ofta utan förvarning men innan dess kan det förekomma rörelser i marken. Här är några tecken som kan tyda på begynnande skred eller ras.

    Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.

    Plötsliga sprickor och sättningar i marken.

    Brott på ledningar och kablar i marken.

    Träd och stolpar som börjar luta.

  • Förebyggande åtgärder

    Valet av förebyggande åtgärd beror på vad man har problem med. Åtgärden måste väljas med hänsyn till förhållandena i den aktuella slänten, tillgängligt utrymme och ekonomi. Dessutom måste hänsyn tas till kultur-, miljö- och naturintressen.

    Man bör även se över vilka konsekvenser ett skred kan få samt och väga detta mot kostnaderna för åtgärden. Ibland är det samhällsekonomiskt billigast och mest säkert att utrymma och riva hotade hus.
     
    Det är viktigt att valet av förstärkningsåtgärd syftar till att motverka den egentliga orsaken till den otillfredsställande stabiliteten.

    En slänt som inte har tillräcklig stabilitet kan vara för hög (H) och brant (n) eller utsatt för för stor belastning (q) i förhållande till sin skjuvhållfasthet (Tf). Förstärkningsåtgärden går ut på att förändra en eller flera av dessa parametrar.

Senast granskad: 10 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan