Till innehåll på sidan

Olyckor och fyrverkerier

Varje år skadar sig knappt 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård). De vanligaste skadorna är ansikte, huvud, öga samt på händerna. Vanliga orsaker till olyckorna är att pjäsen inte börjar skjuta när det förväntas, personer har lekt eller experimenterat med pjäsen eller fyrat av pjäsen utan att ha kontroll över vart den tar vägen.

Vanliga orsaker till olyckor med fyrverkerier är att pjäsen exploderar tidigare än man föreställt sig, lek eller experimenterande med fyrverkerier eller att någon kastar eller fyrar av en pjäs utan att ha kontroll över vart den tar vägen och någon annan blir träffad. De allra flesta olyckor orsakas alltså av felaktig hantering av fyrverkerier där användaren inte följt instruktionerna.

Antalet skador minskar

Sedan 1997 har trenden varit ett minskat antal slutenvårdade på sjukhus till följd av olyckor med fyrverkerier.

Antal slutenvårdade 1997 – 2019 till följd av fyrverkeriolyckor efter kön.
Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Nyårshelgen är farligast

De flesta olyckorna sker i anslutning till nyårsfirandet.

Antal slutenvårdade per år till följd av fyrverkeriolyckor efter inskrivningsmånad. Medelvärden för 2015 till 2019.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Viktigt att läsa instruktionerna

Många olyckor orsakas av felaktig hantering av fyrverkerierna där användarna inte följt eller läst instruktionerna på pjäsen. En felaktig hantering är inte bara farlig för den som avfyrar utan även för de åskådare som finns i närheten.

Diagram över hur många som följer instruktionerna.

Diagram över vilka som skadas.

Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2010-2019

Omkomna av olyckor med fyrverkerier

Under 1998 omkom två personer till följd av olyckor med fyrverkerier och ytterligare en under 2002, 2004, 2005 och 2008, alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. År 2013 dog ytterligare en man i en fyrverkeriolycka.

Typ av fyrverkerier

Tidigare har raketer varit den typ av fyrverkeriartikel som orsakat mest personskador. Av den anledningen har MSB gjort ett arbete som ledde fram till att stora raketer (krutvikt > 75 gram) blev tillståndspliktiga under 2014. Arbetet med att minska fyrverkerirelaterade skador har efter det fortsatt och den 1 juni 2019 infördes tillståndsplikt på alla raketer med styrpinne.

Efter nyåret 2019/2020 inrapporterades det inga skador till MSB där en fyrverkeriraket använts.

Andel skadade i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning efter artikel som skadat dem 2010-2019.

Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2010-2019

Fyrverkerier orsaker också bränder

Förutom personskador orsakar fyrverkerier även bränder. I nedanstående figur redovisas antalet insatser som de kommunala räddningstjänsterna larmats till. Det är bränder där fyrverkerier angetts som orsak och redovisar bränder i byggnader och bränder utomhus, till exempel gräsbränder.

Antal insatser av kommunal räddningstjänst till bränder orsakade av fyrverkerier 1998 till 2019.

Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB.

Senast granskad: 19 december 2019

Till toppen av sidan