Till innehåll på sidan

Myndigheters utvecklingsprojekt

Centrala myndigheter och länsstyrelser kan söka medel via MSB från anslag 2:4 Krisberedskap för utvecklings- och samverkansprojekt.

Ansökan 2020-2022

Skicka in ansökan för perioden 2020-2022 senast den 30 september 2019. Läs mer nedan under ”Så ansöker du om projekt 2020-2022”.

Myndigheter kan söka medel för att bedriva utvecklingsprojekt som inbegriper flera aktörer eller större tillfälliga åtgärder. Medlen ska finansiera direkta kostnader.

Dessa förutsättningar måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget:

  • En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser.
  • Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget.
  • Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa.

Förutsättningar och villkor för finansiering från anslaget återfinns i dokumenten Finansieringsprinciper och Allmänna villkor.

  • Myndigheter som får ansöka om medel
    • Myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.
    • Myndigheter som efter särskilt beslut av regeringen eller av MSB är utpekade att ingå i samverkansområdena.
  • Så ansöker du för projekt 2020-2022

    Sista ansökningsdag är den 30 september 2019

    1. Läs

    • Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap (det finns en bilaga som har försvarssektretess)
    • Nationell risk- och förmågebedömning (NRFB): för bakgrund och analyser till de olika utvecklingsområdena i inriktningen
    • Financieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap
    • Allmänna vilkor för anslag 2:4 Krisberedskap


    Inriktningen för projektmedel 2020-2021

    Nationell risk- och förmågebedömning (NRFB)

    Finansieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap

    Allmänna villkor för anslag 2:4 Krisberedskap

    2. Fyll i:

    • Blankett för sammanställning och prioritering av projekt: Fylls i av myndighetens kontaktperson, även om ni bara söker medel för ett projekt.
    • Blankett för projektplan: Fyll i en ansökan per projekt.
    • Blankett för underskrifter: Ska innehålla skannade underskrifter av behörig tjänsteman.
    • Blankett för pågående projekt: Om ni vill utöka tidigare beviljade projekt med ny verksamhet, som skiljer sig från den ursprungliga ansökan.

    Om flera myndigheter söker tillsammans: Det är alltid en myndighet som är ansvarig för att genomföra och redovisa projekt där flera myndigheter ingår. MSB rekommenderar att en myndighet söker medel för hela projektet och distribuerar medel till övriga myndigheter. Som stöd i uträkning av fördelning av kostnader finns Budgetmall för flera myndigheter.

    Blankett för sammanställning och prioritering av projekt 2020

    Blankett för projektplan 2020

    Blankett för pågående projekt 2020

    Blankett för underskrifter

    Budgetmall för flera myndigheter


    3. Sänd ifyllda blanketter till MSB

    Sänd er ansökan till: anslag2-4@msb.se

    Ange i rubrikraden: ”<namnet på din myndighet> Ansökan anslag 2:4 Krisberedskap 2020”

    Ansökan ska vara MSB tillhanda senast 30 september 2019

    Om myndigheten vill sända ansökan med sekretess

    MSB behöver er ansökan i digital form. Därför ska ni i första hand skicka in en ansökan som omfattas av sekretess per krypterad e-post till kryptoexpedition@msb.se.

    Om ni inte har tillgång till krypterad epost, skicka i så fall på CD via VÄRDE till MSB, KC-FB, Box 599, 101 31 Stockholm.

    Projektets rubrik, sökande myndighet och belopp behandlas öppet på MSB. Granskning av ansökan sker under sekretess och i beslut anges endast rubrik, sökande myndighet samt belopp. OBS! Sekretessbelagda ansökningar bör sändas en vecka före sista ansökningsdatum för att inte komma in för sent.

Rekvirera medel

Myndigheten ska rekvirera medel två gånger per år:

  • Den 1 mars rekvireras 50 procent av årets belopp enligt beviljad projektansökan.
  • Den 1 december rekvireras resterande 50 procent av årets belopp enligt beviljad projektansökan.

Om den ekonomiska redovisningen efter sista rekvisitionstillfället visar att myndigheten rekvirerat ett lägre belopp än slutligt utfall, men utfall ryms inom ramen för överenskommet belopp, får myndigheten rekvirera mellanskillnaden senast den 31 mars nästkommande år.

Lämna prognos

Myndighetens ska lämna en prognos fyra gånger om året:

  • 31 mars
  • 15 juni
  • 7 september
  • 1 december

Lämna underlag till uppföljning

MSB ansvarar för att följa upp och utvärdera pågående och genomförda åtgärder som beviljats medel. Syftet är att skapa ny kunskap för att ytterligare stärka och utveckla samhällets krisberedskap. Myndigheter som fått medel  ska bistå MSB genom att lämna de uppgifter eller underlag som efterfrågas.

Uppföljningen sker genom en enkät som ska vara besvarad senast den 1 december.

Redovisa ekonomi

Myndigheten ska lämna en ekonomisk redovisning för faktiskt förbrukade medel enlig instruktioner. Redovisningen ska ha samma uppställningsform som den budget som ligger till grund för överenskommelsen och ska kompletteras med en skriftlig avvikelseanalys.

Den ekonomiska redovisningen ska lämnas senast den 15 februari året efter det år stöd beviljats.

Viktiga datum

Viktiga datum för beviljade projekt

  • 1 mars: rekvirera 50 procent av årets belopp
  • 31 mars: lämna prognos
  • 15 juni: lämna prognos
  • 7 september:  lämna prognos
  • 1 december: lämna prognos, rekvirera resterande 50 procent av årets belopp och besvara enkät för verksamhetsuppföljning
  • 15 februari 2020: lämna ekonomisk redovisning

Exempel på projekt som beviljats medel 2019

  • Exempel på projekt 2019: Handbok om dricksvattenrisker

    Livsmedelsverket har ansvarat för ett projekt som producerat en handbok för att upptäcka cyanotoxiner, det vill säga gifter från blågröna alger, i dricksvatten.

    När det finns höga halter av gifterna i dricksvattnet kan det i vissa fall ge svåra hälsoeffekter. Till exempel kan levern påverkas, skelett- och andningsmuskulaturen förlamas och i värsta fall kan man dö om man fått i sig gifterna.

    Projektet har ökat Sveriges förmåga att upptäcka och hantera hot mot dricksvattenförsörjningen.

    Heidi Pekar, Livsmedelsverket, berättar om projektet:

    Vad har projektet har gått ut på?

    Vi har tagit fram en handbok för dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter för att hantera risker med cyanotoxiner i dricksvatten. Vi har riskvärderat alla de fem grupperna av cyanotoxiner som kan finnas i vattnet och beskrivit metoder för att avskilja eller inaktivera gifterna.

    I ert projekt samverkade ni med många olika aktörer, hur såg samarbetet ut?

    Vi samarbetade med många dricksvattenproducenter för att ta del av vilka behov de har för att förbättra sin förmåga på området. Vi anordnade även en utbildning i att analysera cyanotoxinerna med snabba och enkla analyskits som små laboratorier och dricksvattenproducenterna själva kan hantera, Det visade sig när vi prövade förmågan i en övning att de som genomgått kursen hade en bättre förmåga att påvisa gifterna än de som inte gått kursen. Vi samarbetade även med Sveriges Lantbruksuniversitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Dricksvattenproducenterna och kommersiella laboratorier eftersom vi vill att förmågan ska öka även i den privata sektorn.

    Vad har det gjort för skillnad för krisberedskapen och vilka konkreta förbättringar har det lett till?

    Vi har ökat medvetenheten om riskerna med de här gifterna. Vi har byggt vår förmåga och är bättre förberedda. Redan sommaren 2018 såg vi att laboratorierna och dricksvattenproducenterna själva är bättre på att analysera med hjälp av de snabba test som vi utbildat på inom ramen för projektet. Resultaten i projektet har vi redan använt i flera faktiska händelser som inträffat. Under 2019 är vår förhoppning att dricksvattenproducenterna och kontrollmyndigheterna också ska kunna förbättra hanteringen av giftiga blomningar av blågröna alger genom att följa de beslutscheman och använda den beredningsinformation som finns i handboken. Sedan projektstarten 2016 har man kunnat hantera två-tre incidenter årligen tack vare projektets resultat.

    Vi hade inte fått ett lika bra resultat av projektet om vi inte haft den samverkan som vi haft. Vi har behövt expertkunskaper i olika frågor som vi kunnat knyta till projektet tack vare 2:4-medlen.

    Handbok Dricksvattenrisker: Cyanotoxiner i dricksvatten finns att läsa på Livsmedelsverkets webbplats

  • Exempel på projekt 2019: Samverkansforum inom transportsektorn

    Inom transportsektorn har det etablerats ett forum för samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att stärka transportsektorns beredskap att hantera samhällsstörningar, TP-SAMS, Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar.

    Roland Sandelin, Trafikverket, berättar om TP-SAMS

    Vad gick projektet ut på?

    I samverkansområdet transporter identifierade vi när de första signalerna på återupptagen planering för civilt försvar kom 2013 att det saknades ett systematiskt sätt att samverka mellan privata och offentliga aktörer. Vi gjorde en förstudie och därefter en huvudstudie för att skapa ett forum för privat- och offentlig samverkan. Vi gjorde research på hur den finansiella sektorn lagt upp sitt arbete i FS-POS men fick skruva det så att det passade för transportsektorn.

    2015 hade vi ett första konstituerande möte. Vi var tio myndigheter och branschorganisationer som var med från början, men snart utökade vi till att vara 20 olika organisationer som företräder alla transportslag. Trafikverket är ordförande och har forumets kansli.

    Vad har ni gjort inom ramen för TP-SAMS?

    Vi har kompetensutvecklat oss genom olika seminarier och föredrag samt lagt in ett övningstillfälle per år där vi övat vår förmåga. TP-SAMS ska inte fungera som ett ledningsorgan, utan som ett rådgivande organ i en samhällsstörning. Vi har tagit fram förutsättningar inför samhällsstörningar, kriser och väpnade konflikter genom olika utredningar och seminarier. Vi har arbetat med strategiplaner, verksamhetsplaner och andra styrande dokument för att just skapa dessa förutsättningar. Vi träffas fyra till sex gånger per år. Detta skapar då också ett viktigt nätverk och förståelse för myndigheternas och de privata aktörernas förutsättningar.

    Vad har det gjort för skillnad för krisberedskapen och vilka konkreta förbättringar har det lett till?

    Jag tycker kompetensnivån har ökat markant tack vare detta forum. Vi har etablerat nätverk som går att använda direkt och när vi nu håller på att ta fram förutsättningar för till exempel transportsektorns inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) och lägesbild.

    Vilka lärdomar kan andra dra från ert projekt?

    Vi har tryckt på frivilligheten; det är inte ett tvång att vara med men man vill vara med eftersom man inser hur viktigt det är. Den kunskap man får i forumet är mycket värdefull. Även i den värsta störningen ska ju alla kunna verka. Det är viktigt att alla känner ett win-win.

    Det är också viktigt med kontinuitet i arbetet och att alla känner delaktighet och ansvar. Vi har en styrelse där alla är medlemmar. Det har skapat goda förutsättningar för vårt arbete.

    Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS)

    Samverkansområdet Transport (SOTP)

 

Senast granskad: 1 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan