Till innehåll på sidan

Cisterner och rörledningar

Kontakt

Ingela Hellberg, Handläggare
MSB reglerar cisterner och rörledningar för brandfarlig vätska i särskilda föreskrifter. Där finns tekniska krav på själva objekten tillsammans med regler för hur, när och av vem de ska kontrolleras.

Kontakt

Ingela Hellberg, Handläggare

Ändrade cisternföreskrifter och allmänna råd i MSBFS 2018:3

Ändrade cisternföreskrifter, MSBFS 2018:3, gäller från den 1 juli 2018. MSBFS 2014:5 upphörde samtidigt att gälla.

De ändrade cisternföreskrifterna innehåller fortfarande både funktionskrav på cisterner och rörledningar, krav på olika kontroller och krav på certifierings- och kontrollorgans utrustning och kompetens.
MSB:s och Naturvårdsverkets föreskrifter är nu samordnade så att de tekniska kraven på cisterner för brandfarliga vätskor och kontroll av dessa överensstämmer, genom att Naturvårdsverket hänvisar till kraven hos MSB.

Nytt i MSB:s föreskrifter

  • Tekniska krav och kontrollkrav på cisterner som tidigare reglerats av Naturvårdsverket, regleras nu genom MSB:s cisternföreskrifter.
  • Skärringkopplingar, klämringkopplingar och presskopplingar tillåts på vissa villkor även för ledningar av stål.
  • Kravet på flamskydd står inte längre i föreskriftstext eftersom det redan finns i ATEX-direktivets krav.  Principen ”om det finns en risk ska det finnas ett skydd” kvarstår.    
  • Möjlighet för kommande CE-märkning enligt maskindirektivet finns med som en möjlighet redan nu.

Återrapportering enligt MSBFS 2014:5 bilaga 1 §14 (pdf, nytt fönster) Ska denna med?

MSB:s föreskrifter utgår från lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och syftar i första hand till att hantera risker på grund av brand eller explosion.

MSB:s föreskrifter inom området tar hand om cisterner, rörledningar och tillhörande utrustning om de används för brandfarlig vätska med flampunkt högst + 100 ºC. Varken tryckkärl eller vakuumkärl ingår i MSB:s cisternföreskrifter, även om de innehåller brandfarlig vätska.

Andra föreskrifter för cisterner och rörledningar som gränsar till området finns dels hos Naturvårdsverket, dels hos Arbetsmiljöverket.

Kontroll av anordningar

  • Kontroll av cisterner, rörledningar och tillhörande utrustning som används för brandfarlig vätska utförs av ackrediterade kontrollorgan.
  • Krav på kompetens och utrustning hos de ackrediterade kontrollorganen finns i MSBFS 2018:3, som trädde i kraft den 1 juli 2018. Kontrollorganens ackreditering är knuten till de föreskrifter som omfattas. Det betyder att kontrollorganen måste förnya sin ackreditering för att vara behöriga att utföra kontroller enligt MSBFS 2018:3.
  • Swedac ackrediterar och sköter tillsynen av de svenska ackrediterade kontrollorganen. På Swedacs webbplats finns förteckningar över de svenska ackrediterade kontrollorganen.

Swedac:s kontrollorgansförteckning

"Godkända" objekt och system

För vissa objekt och system för brandfarliga vätskor fordras sedan lång tid tillbaka ett särskilt godkännande för att de ska få användas. Tidigare har detta förfarande kallats typgodkännande, men i dag sker det genom certifiering, via ett certifikat eller intyg om överensstämmelse, mot krav i SÄIFS 1997:9 respektive MSBFS 2018:3 eller någon av de föreskrifter som var gällande mellan dessa två.

Ett sådant certifikat/intyg om överensstämmelse är tidsbegränsat. Certifierade objekt och system som tillverkats och släppts ut på marknaden före intygets slutdatum får fortsätta att användas och säljas även när giltighetstiden löpt ut. Däremot får inte nya produkter tillverkas med stöd av utgångna intyg. Tillverkaren måste alltså förnya sitt certifikat med vissa intervall för att fortsatt kunna tillhandahålla en ”godkänd” produkt.

Certifiering av objekt och system utförs i Sverige av särskilda organ som ackrediterats för dessa uppgifter. Swedac ackrediterar och sköter tillsynen av de svenska certifieringsorganen.

Kraven på certifiering ändrades i och med att MSBFS 2011:8 trädde i kraft. För korrosionsskyddssystem i form av målnings- och behandlingssystem kvarstår kravet på certifiering (MSBFS 2018:3 kap 3 §2). Däremot tas certifieringskravet bort för överfyllningsskydd, katodiska skydd och K-cisterner. När det gäller K-cisterner kan man välja på att antingen styckekontrollera eller låta certifiera cisternen för att få statusen ”K-cistern” (MSBFS 2018:3 kap 4 §7) .

Information om "godkända" objekt och system kan sökas antingen via tillverkaren, leverantören eller den som utfärdat "godkännandet".

Kontrollrapporter för cisterner och rörledningar

Nya cisternföreskrifter från MSB och Naturvårdsverket trädde i kraft från och med 1 juli 2018, vilket medför uppdaterade kontrollblanketter.

Kontrollrapporter anpassade för de nya föreskrifterna finns tillgängliga på hemsidorna hos branschorganisationerna SPT (Scandinavian Petroleum Technic Association) samt STOR (Sveriges Tankrengörings- och Saneringsföretags Riksförening).

De nya föreskrifterna om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor från MSB och Naturvårdsverket medför ändringar i de kontrollrapportblanketter som hittills har använts för kontroll enligt äldre föreskrifter.

I samband med ikraftträdandet av de nya föreskrifterna MSBFS 2018:3 och NFS 2017:5 har branschorganisationerna:

  • uppdaterat och anpassat blankettmallar till MSB:s nya cisternföreskrifter och
  • tagit fram en helt ny kontrollrapport som är anpassad till Naturvårdsverkets krav på sekundära skydd inom vattenskyddsområden.

MSB kommer inte längre att tillhandahålla kontrollrapporter på sin hemsida, utan hänvisar till branschorganisationernas respektive sidor.

Kontrollintervall för cisterner och rörledningar innehållande E85

När "pumplagen" (SFS 2005:1248) kom, fick det till följd att ett flertal befintliga cisterner och rörledningar på bensinstationer bytte produkt, ofta till E85.

Från början fanns inga cisterner, rörledningar eller korrosionsskyddssystem som var certifierade för E85. Även om anordningarna var certifierade för bensin och diesel eller för ren etanol, fanns ingen information om hur materialen skulle fungera tillsammans med E85, eftersom bränsleblandningen var ny och annorlunda mot de traditionella bränslena.

Risk finns att etanol/E85 kan orsaka skador både på metalliska och polymera material som finns i cisterner, rörledningar och pumpar avsedda för traditionella petroleumprodukter. Hur E85 fungerar ihop med material som testats mot "ren" bensin, diesel eller etanol (100%) avslöjar inte nödvändigtvis hur de fungerar ihop med bränsleblandningen E85.

Räddningsverket lämnade under 2006 tillfälliga rekommendationer för kontrollintervall hos objekt på bensinstationer som genom produktbyte övergått till E85-hantering. Rekommendationerna lades ut på Räddningsverkets webbplats. MSB har sedan dess tagit del av den forskning och de erfarenheter som hittills framkommit om korrosivitet och materialkompatibilitet för E85, och uppdaterar därför rekommendationen för kontrollintervall vid E85-hantering på bensinstation.

Uppdaterade rekommendationer (2010-02) för E85 på bensinstation">Uppdaterade rekommendationer (2010-02) för E85 på bensinstation

A. Om cisternen invändigt är helt belagd med [materialtypen] vinylester eller produkten Chemflake [certifierad produkt] och det framgår ur certifikatet att beläggningsmaterialet tål

  • Bensin och etanol - 6 års kontrollintervall
  • E85 - 12 års kontrollintervall

B. [Om materialet i cisternen är]  rostfritt, syrafast stål - 12 års kontrollintervall

Punkt C i Räddningsverkets tidigare rekommendationer ändras från 2010 till:

C-1. Skyddad cistern utan certifierat korrosionsskydd för E85

En invändigt korrosionsskyddad cistern för E85 som i första bedömningsläget (revisions- eller återkommande kontroll) fått kontrollintervallet 3 år i enlighet med Räddningsverkets tidigare rekommendation, och som vid nästa kontrolltillfälle bedöms vara i opåverkat eller gott skick, kan få 6 års nytt kontrollintervall.

Därefter kan cisternen, om beläggningen fortsatt är opåverkad eller i gott skick vid senare kontrolltillfällen, fortsatt få nya kontrollintervall om 6 år.

Detta innebär att en sådan cistern jämställs med en S-cistern, även om den är behandlad med certifierat korrosionsskydd, av det skälet att just E85 inte ingår i certifikatet.

C-2. Cistern utan korrosionsskydd

En cistern ovan mark för E85 utan invändigt korrosionsskydd som i första bedömningsläget (revisions- eller återkommande kontroll) fått kontrollintervallet 3 år i enlighet med Räddningsverkets tidigare rekommendation, och som vid nästa kontrolltillfälle bedöms vara i opåverkat eller gott skick, kan få 6 års nytt kontrollintervall.

Om cisternen fortsatt är opåverkad eller i gott skick invändigt vid senare kontrolltillfällen, kan den fortsatt få nya kontrollintervall om 6 år.
Detta innebär att en sådan cistern hanteras som en ”vanlig” S-cistern, även om den innehåller E85.

För att cisternen ska få kontrollintervall enligt ovan måste också rörledningarna uppfylla kraven. MSB anser att ovanstående kontrollintervall även kan användas som vägledning för att bestämma giltighetstid för tillstånd till hantering av brandfarlig vara.

OBS! endast rekommendationen i punkt C från 2006 ändras till ny lydelse. Text inom […] är förtydliganden av ursprungstexten.

Tidigare rekommendationer (2006) för bensinstationer

C.  [Om cisternen korrosionsskyddas invändigt med] certifierat målnings- eller inklädnadssystem, som inte är testat mot etanol eller
om cisternen inte är korrosionsskyddad [invändigt plåtren]
- 3 års kontrollintervall.

Text inom […] är förtydliganden av ursprungstexten.

Korrosionsskydd och kontrollintervall på depåcisterner för E85

Trots att skaderiskerna i stort sett är desamma, omfattas inte depåcisterner i dagsläget av de specialrekommendationer som gäller för cisterner på bensinstation enligt ovan. Kontrollintervallen för depåcisterner följer reglerna i MSBFS 2018:3, 5 kap. 9-11§, men materialen i alla delar av systemet som ska användas för E85 bör ändå vara anpassade till och godkända för E85, annars kan tätare kontrollintervall bli nödvändiga.

Generella material- och korrosionsskyddsrekommendationer finns ännu inte för E85. Forskningen brukar nämna bland annat aluminium-, zink-, koppar- och blyhaltiga material samt mässing som olämpliga i kombination med etanolbaserade bränslen.

Det finns inte tillräckligt lång erfarenhet för att kunna rekommendera lämpliga material fullt ut, men det förefaller hittills som om kolstål och olika rostfria stålkvalitéer kan hantera förvaring av E85 relativt väl. Man bör ha god kontroll på den tidigare förvaringshistoriken i anläggningen, och vara observant på polymera tätnings- och packningsmaterial och deras reaktion när man förvarar E85.

Senast granskad: 24 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan