Till innehåll på sidan

Brand i objekt

Här hittar du information om räddningsinsatser till bränder i olika typer av objekt.

Brand i byggnad

Bränder i byggnader är en vanlig brandorsak – kommunernas räddningstjänster gör räddningsinsatser vid drygt elva tusen byggnadsbränder per år. Brandens omfattning, vilken typ av byggnad som brinner samt vilken verksamhet som kan förväntas finnas i byggnaden har stor betydelse för hur räddningstjänsten ska angripa branden.

Vid brand i byggnad är det till stor hjälp om man kan bilda sig en uppfattning om ett antal faktorer som har betydelse för brandens utveckling. En del kallar det att ”läsa byggnaden”. Med erfarenhet och kunskap om byggteknik och byggregler så kan följande punkter beaktas:

  • brandteknisk byggnadsklass
  • byggnadens bärighet vid brand
  • skydd mot brandspridning inom brandcell
  • brandcellsindelning och skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller
  • skydd mot brandspridning mellan byggnader
  • utrymningsstrategi
  • anordningar för brandsläckning och brandtekniska installationer
  • övriga risker

Härutöver är även byggnadstekniken viktig att känna till liksom när, hur och med vilket material huset är byggt. Med kunskap och erfarenhet av hur arkitektur och byggsätt varierat genom åren kan man bedöma byggår och byggnadssätt. Det går då att göra en uppskattning av bärighet, brandcellsindelning och avskiljning, brandspridning och så vidare.

I boken ”Skydd mot brand - Före, under och efter räddningsinsats” finns mer om brand i byggnadBrand i fartyg

Det händer att fartyg råkar ut för allvarliga bränder eller orsakar miljöskador i samband med utsläpp, trots att fartygskonstruktionerna förbättras och att brandsäkerhet och säkerhetssystem utvecklas och ses över.

En okontrollerad brand ombord, kan få förödande konsekvenser för passagerare, gods och fartyg. Bränder som i vanliga fall är lättsläckta, har vuxit till katastrofer, speciellt på passagerarfartyg. Förutom förluster i människoliv kan stora materiella värden gå förlorade. .

Skälen till att fartygsbränder bli mer svårhanterliga jämfört med andra typer av bränder på land är olika. Det kan bero på att.

  • en stor del av fartyget består av stål eller aluminium, som leder värme bra. En brand kan spridas väldigt snabbt.
  • brandgaserna sprids mycket snabbt genom fartygets ventilationstrummor, korridorer och trapphus.
  • stora mängder bränn- och smörjolja ofta hanteras under högt tryck i närheten av utrymmen med hög temperatur.
  • fartyget kan bli instabilt. Det går ibland åt stora mängder vatten vid släckning.
  • många människor är samlade i förhållandevis små och trånga utrymmen. Stora färjor tar 3000 - 4000 passagerare och besättning.
  • släckresurserna är begränsade till fartygets egen materiel och eget kunnande, om fartyget är till sjöss.
  • farligt gods fraktas på många fartyg i stora mängder.

Skillnaderna i brandförloppet i ett fartyg och i en byggnad, hänger samman med olika materials förmåga att ta upp och leda värme. Det gör att vid en brand ombord får bland annat däck och skott av stål efter en viss tid samma temperatur som brandrummet, och värmen leds snabbt vidare ut i fartygskonstruktionen.

På ställen där till exempel stålkonstruktioner har en beklädnad, kan det då uppstå fläckvisa brandhärdar. Brandspridningen ökar, rökutvecklingen ökar och det uppstår stora svårigheter att ventilera ut rökgaserna. Temperaturen inne i fartyget stiger. Det i sin tur leder till deformationer i konstruktionerna - däck bucklas, stängda dörrar kan inte öppnas, öppna dörrar går inte att stänga och så vidare.

Stålskrovet i ett fartyg är ofta täckt av olika beklädnader och ytskikt, som plast, lim, färg mm. Vid brand ger det kraftig rökutveckling och alstrar brandfarliga gaser. Sätt detta i kombination med långa och trånga korridorer, trappor och schakt som är svårtillgängliga och ibland dolda. Sådan är den miljö en insatsstyrka kan tvingas arbeta i.

Vid släckning måste brandisolerade skott kontrolleras och bevakas. Var sådana skott finns, framgår av brand- och säkerhetsplanen.

Fartyget är konstruerat med en viss tyngdpunkt som garanterar stabiliteten även om tyngdpunkten ändras något på grund av lastens placering eller liknande. Om man vid en släckinsats pumpar in vatten i större mängder som får möjlighet att samlas på däck, i lastrum, i inredningar eller andra utrymmen, finns risk att tyngdpunkten förskjuts så mycket att fartygets stabilitet kommer i fara.

Vattnet måste dräneras ut på något sätt, exempelvis genom dränering till utsidan via spygatt och länsventiler eller genom kontinuerlig länsning med hjälp av pumpar. Generellt sett ska allt släckvatten pumpas ut ur fartyget.

I boken ”Räddningstjänst – fartyg” finns mer information om brand och fartyg

Senast granskad: 2 maj 2019

Till toppen av sidan