Till innehåll på sidan

Brandskydd i byggnader och anläggningar

Det finns olika krav på brandskyddet i en byggnad eller anläggning beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Detta beror på att brandriskerna ser olika ut.

Akuta boenden för människor på flykt

Med anledning av att flera korttidsboende öppnar för människor på flykt så kommer det en del frågor om vad som gäller för brandskyddet. Exakt vilka brandskyddsåtgärder som är tillräckliga måste bedömas i det enskilda fallet, så att hänsyn tas till den aktuella byggnaden och andra risker bör beaktas. Det är plan- och bygglagen och Boverkets byggregler som ställer krav avseende en byggnads brandskydd när den uppförs eller vid ändrad användning.

Information om brandskydd i akuta korttidsboenden för människor på flyktBrandskydd hemma på ukrainska

Bebyggelser intill skog

De flesta och de svåraste skogsbränderna inträffar vid stark torka. När riskerna är stora kan extra uppmärksamhet och bevakning göra att små bränder upptäcks tidigt. Vid hög brandrisk kan det vara eldningsförbud.

  • Bebyggelse intill skog

    Ägare till gårdar, villor, torp och andra byggnader bör se till att inte ha brännbara upplag nära sina hus, då dessa kan brinna och sprida brand till byggnad. Ta bort allt torrt gräs runt byggnader och håll det kort under sommaren. Bränn dock inte gammalt gräs. Röj sly och ris. Genom att ta bort det som är lättantändligt minskar risken att en annalkande mark- eller skogsbrand får fäste och möjligheter ökar att kunna skydda byggnader.

    Placera ut vattentunna

    En vattentunna fylld med vatten, enkla handredskap, strilkannor och granruskor är bra för en snabb insats. Ännu bättre är en vattenslang. Det är viktigt att blöta ner marken och hålla den fuktig, vilket kräver mindre vatten än att släcka. Man kan göra begränsningslinjer så att branden inte når fram till husen via vegetationen. Förbered detta och ha ruskor och borstar i beredskap för att släcka flygbränder.

    Om en brand närmar sig

    • Stäng fönster, eventuella fönsterluckor, dörrar och takluckor.

    • Fäll in markiser och plocka undan lättantändliga föremål.

    • Förbered även med att resa en stege.

Brandskyddsfrågor i lov- och byggprocessen

För att byggnader på ett rättssäkert sätt ska få ett brandskydd som uppfyller samhällets miniminivå är det viktigt att brandskyddsfrågor hanteras av den aktör och i den process där de hör hemma. För att det ska bli möjligt behövs kunskap, samsyn och samverkan inom kommunen, mellan exempelvis räddningstjänst och byggnadsnämnden.

  • Brandskyddsfrågor i lov- och byggprocessen

    Plan- och bygglagen (PBL) och lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer krav på brandskydd när en byggnad uppförs eller ändras respektive när den är färdig. MSB har i nära samarbete med Boverket tagit fram vägledningen Räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen. Vägledningen ska vara ett stöd för att få till den samverkan som behövs i en kommun för att brandskyddsfrågor ska hanteras där de hör hemma.

    Vill du läsa mer om var och hur brandskyddsfrågor ska hanteras och hur man på bästa sätt använder räddningstjänstens kompetens vid bedömningar enligt PBL ska du vända dig till kommunens byggnadsnämnd eller till Boverket.

    För mer information om bedömning av skäligt brandskydd och tillsyn enligt LSO ska du vända dig till den kommunala räddningstjänsten eller till oss på MSB.

    Vägledning för att underlätta samverkan

    Vägledningen räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessenVägledningen beskriver lov- och byggprocesserna och de roller som ingår. Förhoppningen är att det ska leda till en ökad förståelse och kunskap om processerna som tydliggör vilka frågor som ska hanteras när. Vägledningen riktar sig främst till personal inom räddningstjänsten som kommer i kontakt med byggärenden under lov- och byggprocessen. Den kan även vara till nytta för sakkunniga som byggnadsnämnden samarbetar med för att få en rättssäkrare byggprocess.

Campinganläggningar

Husvagnar och tält brinner snabbt och ofta är branden över på några minuter. Bränder och personskador i samband med bränder på campinganläggningar orsakas vanligen av brand i den egna campingenheten. Det är därför främst den enskilde campinggästen som kan påverka risken för brand.

Flerbostadshus

Varje år omkommer cirka 100 personer i Sverige i bränder, de flesta av dem i samband med bränder i bostäder. Många enkla åtgärder kan vidtas för att förhindra brand och för att minska dess konsekvenser. Till exempel hade många av dem som omkommit i bostadsbränder överlevt om det funnits brandvarnare i bostaden.

Trapphus

Det är viktigt att hålla trapphus rent från sådant som är brännbart eller hindrar framkomligheten. Barnvagnar och annat brännbart får generellt sett inte förvaras i trapphus.

  • Trapphus

    Det finns flera enkla saker som kan göras för att skydda dig och dina grannar mot brand. Att hålla trapphuset rent från sådant som är brännbart eller hindrar framkomligheten är några av dem.

    Höga krav på utformning av trapphus

    Eftersom trapphuset utgör en utrymningsväg ställs det mycket höga krav på vilka material som får användas när det byggs. För att skydda trapphuset från brand, exempelvis vid en brand i en lägenhet, ska det utformas som en egen brandcell. Det ska finnas branddörrar mot källare och vindar, där det ju kan förvaras mycket som är brännbart. Detta säkerhetstänkande vid byggnationen tappar sitt värde om trapphuset börjar användas som förvaringsplats.

    Ställ inget brännbart i trapphuset

    En brand som fått fäste kan utvecklas mycket snabbt och med stor värme- och rökutveckling som följd. Även vid en mindre brand kan ett trapphus vara fyllt med tjock, giftig rök redan efter några minuter. Skulle utrymning av huset behöva ske, blir de boende då hänvisade till fönster och balkonger. Brännbart material typ barnvagnar, tidningsbuntar och byggmaterial får därför inte förvaras i trapphus, oavsett hur det placeras.

    Håll fritt från förvaring

    Det bästa är om trapphuset kan hållas fritt från all förvaring. Om praktiska förvaringsalternativ inte kan uppbringas, kan sådant som innehåller väldigt lite brännbart material få finnas i trapphuset, under förutsättning att det inte hindrar eller försvårar en utrymning. Exempel på sådant är rullatorer, barnvagnschassier och postboxar. Det viktiga är att vägen ut inte hindras. Trapphuset är ju också räddningstjänstens väg in vid brand och även ambulanspersonal med bår måste kunna komma fram snabbt. Observera att fastighetsägare ibland har egna regler kring förvaringen, exempelvis för att underlätta städning. Vid tveksamma fall är det räddningstjänsten som bedömer vad som är acceptabelt.

    El-/rullstol i trapphus

    Med hänsyn till att en el-/rullstol utgör ett viktigt stöd för personer med funktionsvariation behöver den ha hög tillgänglighet. Uppställningen i ett trapphus bör dock föregås av en bedömning av andra möjliga alternativ såsom i egen lägenhet, källar-, vinds- eller gårdsutrymme inklusive förekommande förvaringsanordningar utomhus. Om trapphuset måste användas som uppställningsplats behöver placeringen anordnas med tillfredsställande säkerhet. El-/rullstolen får inte påverka fria bredden i utrymningsvägen och ska i sådana fall vara av svårantändligt material.

    Batteriladdning av elrullstol

    En elrullstol som laddas utgör en förhöjd brandrisk, batteriet får därför inte laddas i trapphuset. Statistik och erfarenhet visar att laddning av batterier kan leda till överhettning och utveckling av brand. Vid laddning av vätskefyllda batterier behöver utrymmet där rullstolen laddas ha tillräcklig ventilation, så att brännbar gas (vätgas) kan ventileras bort. Även tillverkaren av elrullstolen kan ha anvisningar för laddning av elrullstolen och krav på utrymmet där laddning sker.

    Trapphusanslag om brandskydd

    MSB har ett trapphusanslag med tips på hur man bäst skyddar sitt trapphus från brand. Du kan ladda ned och skriva ut anslaget och sätta upp det i ditt trapphus.

    Ladda ner och skriv ut publikationen "Skydda dig och dina grannar mot brand"

Gästhamnar

Bränder i gästhamnar uppstår framför allt i båtarna. Människor som skadas vid bränder i gästhamnar skadas vanligen av brand i den egna båten. Det är därför främst den enskilde båtägaren som kan minska risken för brand och skador orsakade av brand genom att ha ett gott brandskydd i båten.

Hotell, vandrarhem och pensionat

Hotell, pensionat och liknande anläggningar är bland de mest riskabla platserna vid en brand eftersom man tillbringar nätter i en okänd miljö. Brandspridningen kan vara snabb och utrymning behöver ibland ske omedelbart och helst vara klar innan räddningstjänsten anländer.

Kulturbebyggelse

Sveriges historiska byggnader och kulturarv behöver ett bra skydd mot brand. Varje år brinner objekt som är oersättliga och lösöre och det historiska värdet förloras.

  • Kulturbebyggelse

    Tät centrumbebyggelse, museer, kyrkor, slott och liknande kulturbyggnader kan förstöras av brand. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor säger att den enskilde ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga, förhindra eller begränsa skador till följd av brand med speciellt fokus på personskydd. Kulturminneslagen anger att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.
     
    Genom kunskap om risker och metoder för att förhindra bränder och begränsa de som uppstår ökar brandsäkerheten. MSB deltar på olika sätt i arbetet med att skydda kulturarvet. Bland annat finns stöd i handböcker både till dem som äger kulturbebyggelse och till räddningstjänsten i deras arbete med att förebygga bränder och planera för släckning.

    Bedömning av brandskydd i kulturbebyggelse

    Brandskydd i kulturbyggnader: handbok om brandsyn och brandskyddsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Radhus

Efter svåra radhusbränder vill många veta mer om sitt brandskydd. Utifrån erfarenheter från många brandutredningar och insatsstatistiken ger vi här en del goda råd. Reglerna för brandavskiljningar i radhus varierar. De har ändrats under årens lopp och beror på byggmaterialet och byggsättet.

  • Radhus

    Erfarenheter visar att brandsektionering mellan lägenheterna ofta fungerar. Problemet är när branden sprids till husens vindar. Det kan ske från lägenheten direkt eller via takfoten. Om branden börjar utomhus eller när lågor slår ut genom fönster sker en snabb spridning till vinden. Då ska brandsektionering på vinden hindra att branden sprids. Om så ändå sker går den ofta ner i andra lägenheter och hela längan förstörs.

    I de flesta fall ska det finnas en brandsektionering på vinden som står emot en brand i 30 minuter. Brandsektionering på vindar fungerar dock inte alltid. De kan vara dåligt utförda eller så har man gjort hål i dem för till exempel kablar. Håltagningar ska tätas ordentligt och hålla emot en brand lika länge som brandsektioneringen.
     
    Gör inga hål i lägenhetens tak för infällda lampor eller kabeldragningar. Där finns också en brandsektionering som ska hindra en brand från att spridas till vinden från lägenheten.
     
    MSB rekommenderar att ägare eller innehavare av radhus inspekterar sina vindsutrymmen även om det bara är låga krypvindar, och noga kontrollerar tätheten. Man kan ta hjälp av en stark lampa och belysa utrymmen – om ljus syns på andra sidan finns otätheter. Inspektionen bör organiseras gemensamt av dem som bor i området och den som äger husen. Då behövs ritningarna som visar konstruktionen. Brister kan åtgärdas även om det ibland blir kostsamt.
     
    En kontroll bör även ske i samband med att man säljer eller köper radhus. Fråga mäklaren om råd kring hur detta kan gå till.

    Vad gör vi åt problemet

    Flera kommuner har uppmärksammat problemet med brandspridning i radhus och har därför genomfört inventeringar i radhusområden tillsammans med fastighetsägarna, till exempel Lerum och Sörmlandskustens räddningstjänst. Det är framförallt en kommunal tillsynsfråga.

    MSB arbetar genom den nationella strategin för stärkt brandskydd hos den enskilde med fokus på bränder i alla bostäder.  I arbetet deltar bland annat Boverket.

Samlingslokaler

Med samlingslokal menas en lokal som är tillgänglig för föreningar, möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, religionsutövning, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet. Ansvaret för brandskyddet ligger enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) både på den som äger lokalen och på den som bedriver verksamhet där.

  • Samlingslokaler

    Brandskydd i samlingslokaler regleras i Boverkets byggregler (BBR) och i LSO. Utgångspunkten för brandskyddet är att de personer som vistas i lokalerna inte har god lokalkännedom. Men de kan sätta sig själva i säkerhet, och de förväntas vara vakna. Att det kan vistas många i lokalen ställer stora krav på tillgång till och utformning av utrymningsvägarna. Ju fler personer lokalen är avsedd för desto högre krav ställs, exempelvis krav på utrymningslarm och nödbelysning.

    Ansvarsfördelning

    Exakt hur ansvarsfördelningen ser ut regleras inte i LSO. Vissa delar kan regleras i avtal mellan den som bedriver verksamhet i lokalen och ägaren av lokalen. Generellt sett så bör ägaren vara den som ser till att byggnaden är säker ur brandskyddssynpunkt. Medan den som använder lokalerna ska se till att verksamheten sker på ett säkert sätt. Ett exempel på detta kan vara att regelbundet kontrollera att utrymningsvägarna hålls fria, är synliga och alltid är öppningsbara.

    Att tänka på

    Eftersom utrymning är den mest centrala punkten så är det viktigt att tänka på att inte ta in fler personer än lokalen är anpassad för. Det är också viktigt att utrymningsvägarna är markerade med skyltar och att de är upplåsta när det är verksamhet i lokalen. För att en utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt får utrymningsvägen inte blockeras av lös inredning och föremål. Brännbart material som till exempel ytterkläder eller soppåsar och återvinningsmateriel får inte heller förvaras i utrymningsvägen.

    Om lokalen används för sittande publik bör stolarna vara sammankopplade och placerade i rader. För att underlätta vid en utrymningssituation behöver det även finnas tillräckligt breda utrymningsgångar på ett eller flera ställen tvärs stolsraderna, som leder till utrymningsvägarna.
     
    Till några vanliga brandorsaker i samlingslokaler hör anlagda bränder både i och utanför lokalen. Bränder på och omkring spisen, bränder på grund av elektriska orsaker och bränder orsakade av levande ljus är också vanliga.
     
    Det gäller som vanligt att inte förvara lättantändligt material – som exempelvis soppåsar och kartonger, på platser där någon utomstående kan anlägga brand. Kontrollera så att inte spisplattor glöms bort påslagna och att inget brännbart ställs på eller nära dessa. Elektrisk utrustning och sladdar ska vara hela och funktionsdugliga. Levande ljus ska inte placeras på eller nära något brännbart och de får inte lämnas utan uppsikt när de är tända.

    Tillfällig uthyrning av lokaler

    MSB har en broschyr som beskriver hur brandskyddet kan ordnas vid tillfällig uthyrning av lokaler, exempelvis för fester, dans eller andra tillställningar. Broschyren innehåller också checklistor både för ägaren av lokalen och för den tillfällige hyresgästen. Listorna består av sådant som kan vara bra att tänka på kring brandskyddet. De råd som presenteras i broschyren är ett exempel på hur man kan lösa arrangemangen kring lokaluthyrning.

    Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Skolor

Hälften av alla skolbränder är anlagda, det är den vanligaste enskilda orsaken vid brand i skolbyggnader. Bränder anläggs både i skolbyggnaden och på byggnadens utsida.

  • Skolor

    Under 2011 genomförde MSB en studie av hur olika kommuner jobbar mot anlagda skolbränder. Drygt 30 räddningstjänstkommuner intervjuades och resultatet från dessa intervjuer finns sammanställt i rapporten "Studie om kommunernas arbete mot skolbränder".

    Studie om kommunernas arbete mot skolbränderStatistik om skolbränderDen typen av bränder är dessutom bara en del av hela problemet med anlagd brand. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen.

    Forskning om anlagd brand i skolor

    Brandskyddsföreningen Sverige arbetar för minskat antal anlagda bränder och har tillsammans med MSB och flera andra intressenter genomfört en särskild forskningssatsning om anlagd brand.

    Populärvetenskaplig rapport om projektet Anlagd brandVad kan man göra?

    Undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Vänta inte till något händer.

    Ta tecken på skadegörelse på allvar. Ingrip så snart oro eller skadegörelse börjar – ofta blir det värre och övergår till bränningar. Det behövs system för att rapportera alla former av skador. Värdera skador i pengar, det kan visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt.

    Brand i skolor är också ett arbetsmiljöproblem vilket kan lyftas fram. Kraven på utrymningslarm ställs enligt AFS. Arbetsmiljöverket har en temasida om arbetsmiljöansvar i skolan.

    Arbetsmiljöansvar i skolanMed teknik kan vindar med låga tak brandförstärkas. Larm och sprinkler kan installeras och bodar av trä kan flyttas. Skolor är svåra att försäkra och en del bolag har villkor på det tekniska skyddet.

    Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försämra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd, till exempel se till så det finns ordentlig belysning och att man håller buskar och häckar låga.

    Frågor om organisation, utbildning, systematiskt brandskyddsarbete är viktiga. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har en handbok om brandskydd i offentliga lokaler.

    Studie: Vilka skolor har en ökad risk för anlagd brand?

    Aktiva system som en av åtgärderna - För att reducera skadeomfattningen av anlagda skolbränder

    Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö Redovisning av uppdrag

Vårdboende

Äldre och personer med funktionsvariation kan vara särskilt utsatta när det gäller bränder. Personer som bor på vårdboende har ofta svårt att själva kunna hantera en brand och utrymma, och behöver därmed hjälp. Brandskyddskraven är därför höga i vårdboenden.

  • Vårdboende

    Brandskydd i vårdboenden, det vill säga särskilda boenden, regleras i Boverkets byggregler (BBR) och i lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap. 2 §.

    Personer som har beviljats plats i särskilt boende har till exempel fysisk eller psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, demens eller annan nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet.

    Vanliga brister i brandskyddet

    Under 2012 undersökte MSB brandskyddet på 75 slumpvis utvalda särskilda boenden i 18 kommuner. En kartläggning av boendenas brandskydd genomfördes och de vanligaste bristerna identifierades. Vanliga brister var till exempel avsaknad av dörrstängare i kombination med personalens otillräckliga förmåga att genomföra en insats, att utrymningsvägarna helt eller delvis utgörs av trappor eller fönster samt att endast enklare system för varning vid brand finns.

    Ett sätt att komma från brister i brandskyddet är att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete och säkerställa att brandskyddet är anpassat efter den verksamhet som bedrivs. Ett skäligt brandskydd kan uppnås på flera olika sätt, oftast genom en kombination av byggnadstekniskt och organisatoriskt brandskydd.

    Brandskydd i behovsprövade boenden : en undersökning av 75 behovsprövade boenden i Sverige

    Metoder för att arbeta med brandskydd

    I arbetet med att minska antalet dödsbränder har riskgrupper identifierats. För att kunna minska risker hos de mest utsatta har MSB, tillsammans med berörda aktörer, tagit fram en vägledning för individanpassat brandskydd - Brandsäker bostad för alla. I den finns stöd till kommuner, till exempel arbetsmetoder och checklista.

    Brandsäker bostad för alla : vägledning för individanpassat brandskyddDe arbetsmetoder som beskrivs i vägledningen kan användas i särskilda boenden.  Även om brandskyddet generellt sätt är mer omfattande i dessa boenden kan det finnas personer som behöver ytterligare brandskyddsåtgärder. Till exempel på grund av  nedsatt förmåga att själv sätta sig i säkerhet i kombination med riskfyllt beteende.

    Automatiska släcksystem

    En brandskyddslösning som blir mer och mer vanlig i olika former av vårdboenden är automatiska släcksystem. Vid nybyggnation av vård- och omsorgsboenden är det idag dessutom ett krav enligt byggreglerna. Men även i befintliga boenden kan det vara aktuellt att komplettera brandskyddet med någon form av släcksystem.

    Brandskydd i nya boendeformer för äldre

    I regleringsbrevet för 2010 fick MSB i uppdrag att, i samråd med Socialstyrelsen och Boverket, med utgångspunkt från utformade definitioner av nya boendeformer för äldre, föreslå lämpliga krav på brandskydd för dessa. Arbetsgruppen med representanter för de tre myndigheterna, har uppfattat att uppdraget ska omfatta trygghetsbostäder.
     
    Det kan bl.a. konstateras att människor har olika förutsättningar att klara ett brandtillbud beroende på funktionsförmåga och att drygt 50 procent av dem som omkommer till följd av skador vid brand är över 65 år.

    Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer

    Kostnadsnyttokvoter för brandskydd - sprinkler i särskilda boenden för äldre

    Kvoterna mellan nytta och kostnad är högre än i tidigare svenska studier, där nyttan var ungefär lika med kostnaden, och sprinkler har således blivit lönsammare. Det beror till stor del på att kostnaderna har minskat genom att man nu kan använda boendesprinkler som är billigare att installera än traditionella sprinkler.

    Rapporten kostnadsnyttoanalyser: sprinkler i särskilda boenden för äldre

Minska risken för anlagda bränder

Anlagda bränder är ett samhällsproblem och ett allvarligt brott som i värsta fall skördar liv. Bränderna kostar dessutom närmare en miljard kronor per år.

  • Minska risken för anlagd brand

    I informationsbladet Minska risken för anlagda bränder får du råd för vad du kan göra för att minska risken och försvåra för anläggaren.

    Materialet riktar sig främst till dig som ger råd om systematiskt brandskyddsarbete, äger fastigheter eller arbetar som bovärd eller fastighetsskötare.

    Informationsbladet finns endast i pdf-format och är tänkt för färgutskrift i A3-format.

    Informationsblad: Minska risken för anlagda bränder

Senast granskad: 24 mars 2022

Till toppen av sidan