Frågor och svar om Nato
Här har vi samlat svar på de vanligaste allmänna frågorna om Nato.
Frågor och svar om Nato
-
Hur går det civila beredskapsarbetet i Nato till idag?
Inom Nato bedrivs det civila beredskapsarbetet inom Resilience Committee (RC) vilket är den högsta kommittén för civil beredskapsfrågor. Under RC finns det sex tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. Det handlar om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer, transport och civilskydd. Syftet är att stärka samhällelig motståndskraft och understödja det militära försvaret.
-
Vad är syftet med Natos civila beredskapsarbete?
Det civila beredskapsarbete inom Nato syftar till att medlemmarna ska utveckla de civila förmågor som är kritiska för att samhället ska fungera i kris och krig. Det handlar om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer, transport och civilskydd vilket också är avgörande för att understödja det militära försvaret.
Det civila beredskapsarbetet inom Nato är därför av stor betydelse för att möjliggöra alliansens kollektiva försvarsförmåga.
-
Vilken roll har MSB i Sverige civila beredskapsarbete med Nato?
MSB har regeringens uppdrag att samordna det civila beredskapsarbetet inom ramen för Sveriges samarbete med Nato och Nato/Partnerskap för fred (PFF).
MSB upprätthåller en samlad bild av svenskt deltagande i det civila beredskapsarbetet med Nato, bland annat genom att sammankalla svenska myndigheter som deltar i det civila beredskapsarbetet. MSB har även ett utpekat ansvar för civilskyddsfrågor inom samarbetet, och deltar i planeringsgruppen för civilskydd (Civil Protection Group).
MSB är kontaktpunkt Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre (EADRCC), som är den funktion inom Nato som koordinerar civila katastrofinsatser.
-
Hur deltar Sverige i Natos civila beredskapsarbete idag?
Sverige representeras av ett antal myndigheter i Natos civila beredskapsarbete. Deltagandet i planeringsgruppernas arbete sker på inbjudan och myndigheterna verkar inom ramen för sina respektive uppdrag. Samarbetet erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring hur olika länder arbetar för att stärka samhällets motståndskraft.
Sverige deltar även i Natoövningar som erbjuder en storlek och komplexitet som överstiger vad som är möjligt att organisera nationellt. Genom att planera och delta i övningar stärks Sveriges förmåga att motstå olika typer av kriser och hot.
Läs mer om hur Sverige deltar i Natos civila beredskapsarbete
-
När ingick Sverige i programmet Partnerskap för fred med Nato?
Sedan 1994 samarbetar Sverige med Nato inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Detta är ett praktiskt inriktat program för bilateralt samarbete mellan Nato och enskilda icke-Nato länder i Europa, Centralasien och södra Kaukasien.
Sedan 2014 har Sverige även ett individuellt partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). EOP ger respektive land en möjlighet att, baserat på behov, vilja och förmåga, utveckla samarbetet med Nato.
-
Vad kommer ett svenskt medlemskap i Nato att betyda för arbetet med civilt försvar?
År 2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen i Sverige vilket innebär att både det militära och det civila försvaret förbereder och planerar för att kunna verka vid höjd beredskap. Detta arbete ligger i linje med de grundläggande riktlinjer för civil förmåga som Nato utvecklat inom det civila beredskapssamarbetet. Ett medlemskap i Nato innebär ett fortsatt arbete med civilt försvar i samma riktning.
Samtidigt medför ett medlemskap tydligare krav på rapportering och uppföljning av det arbete som bedrivs. Ett medlemskap innebär att nationella mål för resiliens utvecklas och att utvärderingen av den civila förmågan inom olika områden kommer att ske utifrån en närmare dialog med Nato.
Ett medlemskap kan även medföra vissa behov av anpassning av strukturer och system för ledning och samverkan, för att exempelvis möjliggöra utbyte av information vid övningar och vid inträffade händelser. De civila stödfunktionerna för mottagande av hjälp (värdlandsstöd) kan behöva utvecklas och stärkas i olika avseenden.
Kunskapsnivån kring Nato som organisation och hur samarbetet bedrivs kommer behöva höjas i hela det svenska systemet.
-
Vad innebär det att Sverige har ett värdlandsstödsavtal med Nato?
Sverige undertecknade ett samförståndsavtal med Nato 2014, som antogs i riksdagen 2016. Värdlandsstödsavtalet innebär en möjlighet för Sverige att kunna ta emot militärt och civilt stöd från Nato vid kris eller krig. Sverige har genom Försvarsmakten övat olika delar inom värdlandsstödsavtalet med Nato.
Senast granskad: 4 juli 2023