Till innehåll på sidan

Finansiering

Varje år ger regeringen MSB i uppdrag att fördela cirka en miljard kronor genom anslag 2:4 Krisberedskap för att stärka samhällets krisberedskap och försvarsförmåga.

Anslaget är ett av de viktigaste ekonomiska styrinstrumenten för att intensifiera arbetet.

Anslaget fördelas bland annat till:

  • myndigheter för utvecklings- och samverkansprojekt
  • länsstyrelser för fleråriga sammanhållna projekt
  • kommuner och regioner enligt överenskommelser mellan MSB och SKL
  • frivilliga försvarsorganisationer
  • forskning

Främjar samverkan mellan myndigheter

Myndigheter kan söka medel årligen för utvecklings- och samverkansprojekt som löper på ett-tre år. Det ska främst vara tillfälliga projekt som involverar flera aktörer. Om ett projekt bedöms vara av väsentlig betydelse för krisberedskapen kan anslaget finansiera större tillfälliga satsningar hos en aktör. Det ska inte finansiera sådant som normalt ska täckas av myndighetens egen budget.

MSB tar fram en inriktning för myndigheternas del av anslaget utifrån ett omfattande analysarbete och omvärldsbevakning. Inriktningen bygger på den årliga nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB:n) som i sin tur bygger på aktörernas egna risk- och sårbarhetsanalyser.

Genom inriktningen kan MSB se till att pengarna placeras där de ger störst effekt. Det kan vara projekt som utveckla kompetenser och metoder genom utbildning och övning eller för investeringar, till exempel för robust infrastruktur.

Aktuell inriktning

För åren 2020-2021 kunde myndigheterna söka medel för projekt som stöder utvecklingen av:

  • aktörsgemensam hantering i gråzon och höjd beredskap 
  • att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
  • samhällets informations- och cybersäkerhet 
  • säker och robust kommunikation
  • allmänhetens beredskap inför olyckor, kriser och krig
  • förändrad hotbild inom CBRNE

Inriktningen är att stärka beredskapen inom sju prioriterade områden: energi, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finans, information och kommunikation samt skydd och säkerhet.

MSB prioriterar åtgärder med fokus på civilt försvar och höjd beredskap samt sådana som inkluderar frivilligorganisationer, näringsliv, övning och erfarenhetsåterföring.

Exempel på myndighetsprojekt

  • 100 miljoner till stärkt signalskydd i länsstyrelser och kommuner

    Signalskyddssystemet Signe är ett projekt finansierat av anslag 2:4 krisberedskap som bidragit till att länsstyrelserna kan skydda sig och andra mot signalspaning.

    Signe kryptodator är ett signalskyddssystem som gör att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan kommuniceras elektroniskt mellan länsstyrelserna och deras samarbetspartners, till exempel kommuner och regioner. Projektet startade för två år sedan och är en del av länsstyrelsens samlade utvecklingsprogram för kontinuitet och resiliens (PKR).

    Investering och utbildning

    Peter Huotila, projektägare på Länsstyrelsen Uppsala och ansvarig för projektet för alla länsstyrelser, menar att utan både finansiellt stöd och expertstöd från MSB hade inte projektet kunnat genomföras:

    - Bidraget skapar möjligheter för att göra de investeringar som krävs för att för att kunna skapa ett sammanhållet system av tekniska komponenter och verksamhetsrutiner för att skyddat kunna utbyta uppgifter inom ett län.

    Just nu håller kryptosystemet Signe på att rulla ut från länsstyrelserna till kommuner, regioner och andra verksamheter med betydelse för det civila försvaret.

    Digitalisering ställer nya krav

    Sverige är ett av de länder i världen som är mest digitaliserade. I och med ett förändrat säkerhetspolitiskt läge krävs det att det finns robusta system som klarar av att både hantera hemliga uppgifter och att skapa ledningsförutsättningar i cybervärlden.

    - Projektet ska stärka signalskyddet hos länsstyrelserna. I slutändan skapar det en förmåga att kommunicera och samordna sig som inte funnits förut, säger Ronny Harpe, avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer på MSB.

    Projektstart för två år sedan

    Projektet startade för två år sedan, 2017. Sedan start har MSB funnits med och både följt upp och också finansierat de olika delarna för projektet.

    - Signe-paketet omfattar allt från att utbilda roller som vissa ska ha, som signalskyddschefer, lärare och operatörer till själva kryptodatorn. När det gäller den här typen av kommunikationssystem är det av största vikt att hela införandet blir rätt från början till slut, säger Peter Huotila. 

    Signalskyddet måste upprätthållas av de som ska använda det. Därför tittar länsstyrelsen just nu på hur de ska förse sina operatörer med rätt utbildning och skapa en fungerande organisation. Internutbildningar ska genomföras för att inte behöva vara beroende av utomstående organisationer.

    - Nu slår vi åter på lampor som varit släckta några decennier, säger Peter Huotila.

    Varför signalskydd?

    • Säkerställa att ingen obehörig hör eller läser
    • Snabbt och säkert kunna dela information över stora avstånd
    • Kunna arbeta ostört, utan att bli påverkad av främmande makt

    Hur kan jag skydda min verksamhet?

    • Ordonnans. En fysisk kopia, ett brev med andra ord, flyttas av egen personal mellan punkt A och B
    • Krypterade meddelanden
    • Intranät/ slutna nätverk
    • Geografisk placering, var byggs lokalerna och var placeras mötesrummet
    • Begränsad inpassering
  • Handbok om dricksvattenrisker

    Livsmedelsverket har ansvarat för ett projekt som producerat en handbok för att upptäcka cyanotoxiner, det vill säga gifter från blågröna alger, i dricksvatten.

    När det finns höga halter av gifterna i dricksvattnet kan det i vissa fall ge svåra hälsoeffekter. Till exempel kan levern påverkas, skelett- och andningsmuskulaturen förlamas och i värsta fall kan man dö om man fått i sig gifterna.

    Projektet har ökat Sveriges förmåga att upptäcka och hantera hot mot dricksvattenförsörjningen.

    Heidi Pekar, Livsmedelsverket, berättar om projektet:

    Vad har projektet har gått ut på?

    Vi har tagit fram en handbok för dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter för att hantera risker med cyanotoxiner i dricksvatten. Vi har riskvärderat alla de fem grupperna av cyanotoxiner som kan finnas i vattnet och beskrivit metoder för att avskilja eller inaktivera gifterna.

    I ert projekt samverkade ni med många olika aktörer, hur såg samarbetet ut?

    Vi samarbetade med många dricksvattenproducenter för att ta del av vilka behov de har för att förbättra sin förmåga på området. Vi anordnade även en utbildning i att analysera cyanotoxinerna med snabba och enkla analyskits som små laboratorier och dricksvattenproducenterna själva kan hantera, Det visade sig när vi prövade förmågan i en övning att de som genomgått kursen hade en bättre förmåga att påvisa gifterna än de som inte gått kursen. Vi samarbetade även med Sveriges Lantbruksuniversitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Dricksvattenproducenterna och kommersiella laboratorier eftersom vi vill att förmågan ska öka även i den privata sektorn.

    Vad har det gjort för skillnad för krisberedskapen och vilka konkreta förbättringar har det lett till?

    Vi har ökat medvetenheten om riskerna med de här gifterna. Vi har byggt vår förmåga och är bättre förberedda. Redan sommaren 2018 såg vi att laboratorierna och dricksvattenproducenterna själva är bättre på att analysera med hjälp av de snabba test som vi utbildat på inom ramen för projektet. Resultaten i projektet har vi redan använt i flera faktiska händelser som inträffat. Under 2019 är vår förhoppning att dricksvattenproducenterna och kontrollmyndigheterna också ska kunna förbättra hanteringen av giftiga blomningar av blågröna alger genom att följa de beslutscheman och använda den beredningsinformation som finns i handboken. Sedan projektstarten 2016 har man kunnat hantera två-tre incidenter årligen tack vare projektets resultat.

    Vi hade inte fått ett lika bra resultat av projektet om vi inte haft den samverkan som vi haft. Vi har behövt expertkunskaper i olika frågor som vi kunnat knyta till projektet tack vare 2:4-medlen.

    Handbok Dricksvattenrisker: Cyanotoxiner i dricksvatten finns att läsa på Livsmedelsverkets webbplats

  • Samverkansforum inom transportsektorn

    Inom transportsektorn har det etablerats ett forum för samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att stärka transportsektorns beredskap att hantera samhällsstörningar, TP-SAMS, Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar.

    Roland Sandelin, Trafikverket, berättar om TP-SAMS

    Vad gick projektet ut på?

    I samverkansområdet transporter identifierade vi när de första signalerna på återupptagen planering för civilt försvar kom 2013 att det saknades ett systematiskt sätt att samverka mellan privata och offentliga aktörer. Vi gjorde en förstudie och därefter en huvudstudie för att skapa ett forum för privat- och offentlig samverkan. Vi gjorde research på hur den finansiella sektorn lagt upp sitt arbete i FS-POS men fick skruva det så att det passade för transportsektorn.

    2015 hade vi ett första konstituerande möte. Vi var tio myndigheter och branschorganisationer som var med från början, men snart utökade vi till att vara 20 olika organisationer som företräder alla transportslag. Trafikverket är ordförande och har forumets kansli.

    Vad har ni gjort inom ramen för TP-SAMS?

    Vi har kompetensutvecklat oss genom olika seminarier och föredrag samt lagt in ett övningstillfälle per år där vi övat vår förmåga. TP-SAMS ska inte fungera som ett ledningsorgan, utan som ett rådgivande organ i en samhällsstörning. Vi har tagit fram förutsättningar inför samhällsstörningar, kriser och väpnade konflikter genom olika utredningar och seminarier. Vi har arbetat med strategiplaner, verksamhetsplaner och andra styrande dokument för att just skapa dessa förutsättningar. Vi träffas fyra till sex gånger per år. Detta skapar då också ett viktigt nätverk och förståelse för myndigheternas och de privata aktörernas förutsättningar.

    Vad har det gjort för skillnad för krisberedskapen och vilka konkreta förbättringar har det lett till?

    Jag tycker kompetensnivån har ökat markant tack vare detta forum. Vi har etablerat nätverk som går att använda direkt och när vi nu håller på att ta fram förutsättningar för till exempel transportsektorns inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) och lägesbild.

    Vilka lärdomar kan andra dra från ert projekt?

    Vi har tryckt på frivilligheten; det är inte ett tvång att vara med men man vill vara med eftersom man inser hur viktigt det är. Den kunskap man får i forumet är mycket värdefull. Även i den värsta störningen ska ju alla kunna verka. Det är viktigt att alla känner ett win-win.

    Det är också viktigt med kontinuitet i arbetet och att alla känner delaktighet och ansvar. Vi har en styrelse där alla är medlemmar. Det har skapat goda förutsättningar för vårt arbete.

    Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS)

    Samverkansområdet Transport (SOTP)

  • Fler exempel på myndighetsprojekt

    Exempel på projekt som genomförts med stöd av anslag 2:4 Krisberedskap de senaste fem åren:

    • Gränslös krishantering (Länsstyrelsen i Dalarna och Värmland län): öka Länsstyrelsens förmåga till resursinventering och samordning på regional nivå samt till att inrikta och samordna planeringen av information och resurssamordning vid en omfattande utrymning och evakuering.
    • Användning av geografisk information vid extraordinär händelse (Lantmäteriet): öka aktörers förmåga att samverka om samlad geografisk lägesbild samt informationssamordning.
    • Inhämtning och visualisering av information vid samhällsstörningar (SMHI) : skapa ett verktyg för snabb och enkel informationsinhämtning, analys och visualiserad presentation.
    • Länsöverskridande samverkan kring farliga ämnen (LSFÄ) (Länsstyrelsen i Västerbottens Län): ökad förmåga och samsyn kring hantering av oavsiktliga och avsiktliga CBRNE- händelser i nordlänen.
    • Gränsöverskridande kommunikation mellan Nödnett och Rakel. Nor-Swe ISI (MSB): öka förutsättningar för ledning och samverkan vid en olycka, händelse eller kris där kommunikation med stöd av Rakel och Nödnett är det primära.
    • CBRNE ett utbildnings och övningskoncept i samverkan: ta fram ett utbildnings- och övningskoncept för att ta beslut på ett gemensamt underlag utifrån rådande lägesbild.
    • SUBCOP - SUicide Bomber COunteraction and Prevention (FOI): utveckla nya rutiner och ny teknologi som skall möjliggöra ingripande utan dödlig utgång mot självmordsbombare inför ett nära förestående attentat.
    • Samordnad beredskapsplanering dammbrott, Nordsam, Z, Y och AC-län (Länsstyrelsen i Jämtlands län): skapa en likartad planering för hantering av dammbrott.

Om hur och när myndigheter kan söka medel

Frivilliga försvarsorganisationer får stöd för utbildningsuppdrag

Frivilliga försvarsorganisationer kan bland annat söka medel för uppdrag inom rekrytering, försvarsupplysning och utbildning. Beloppet som kan fördelas till uppdrag bestäms årligen av regeringen i MSB:s regleringsbrev.

Om uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer

Ersättning till kommuner

Kommuner behöver inte söka medel utan får en viss summa i juni varje år som fördelas enligt särskilda överenskommelser mellan MSB och SKL. Till kommunerna ska medlen användas till uppgifter enligt Lagen om extraordinära händelser som till exempel risk- och sårbarhetsanalys, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, samt rapportering.  Åtgärder ska vara förberedande och förebyggande.

Om kommuners ersättning

Ersättning till regioner

Regioner behöver inte söka medel utan får en viss summa i juni varje år som fördelas enligt en särskild överenskommelse mellan MSB och SKL. Regioner får ersättning främst för förberedelser inför extraordinära händelser i form av planering, utbildning och övning.

Om regioners ersättning

Medel till forskning

Forskare kan söka forskningsmedel i tematiska utlysningar i öppen konkurrens. Forskningen omfattar många vetenskapliga discipliner. MSB uppmuntrar mång- och tvärvetenskapliga ansatser.

Om forskning och forskningsutlysningar

Fördelning 2019

  • Så fördelades anslag 2:4 Krisberedskap år 2019

    År 2019 fördelades sammanlagt 390 miljoner kronor på ett- till treåriga projekt hos myndigheter. Det ska bidra till att särskilt viktiga funktioner i samhället fungerar även vid stora påfrestningar.

    Storsatsning på Totalförsvarsövningen 2020

    Under 2020 kommer många bli inblandade i TFÖ som är en prioriterad satsning såväl nationellt som lokalt och regionalt MSB fördelar 170 miljoner till centrala myndigheter och länsstyrelser för att både kunna förbereda för och delta i övningen.

    Långsiktiga projekt för länsstyrelser

    En särskild satsning har gjorts på länsstyrelserna för att ge dem förutsättningar att arbeta långsiktigt med aktörerna i länen. Länsstyrelserna får sammanlagt 340 miljoner för kommande fyra år från anslaget. Det ska främst användas för stöd till kommuner och regioner i deras arbete med att utveckla krisberedskap och civilt försvar, till exempel hjälpa dem med deras geografiska områdesansvar, krigsorganisation och krigsplacering, utbilda i totalförsvar och stärka säkerhetsskyddet.

    Överenskommelser med kommuner och landsting

    Kommuner och landsting får ersättning i juni enligt särskilda överenskommelser mellan MSB och SKL. Kommuner får 310 miljoner och regioner får 30 miljoner för uppgifter som stärker krisberedskap. Dessutom får kommuner och regioner ytterligare sammanlagt 130 miljoner för att stärka det civila försvaret. Fokus under ligger på totalförsvarsutbildning, säkerhetsskydd, krigsplacering och utveckling av en krigsorganisation, uppgifter som ska vara genomförda 2020. Många kommuner och regioner förväntas även delta i TFÖ 2020.

    Frivilliga försvarsorganisationer

    Frivilliga försvarsorganisationer är en viktig resurs vid svåra samhällsstörningar. De är en del av det civila försvarets personalförsörjning och förstärker såväl förmågan som uthålligheten hos ansvariga aktörer. De får 57 miljoner i ersättning för att genomföra uppdrag såsom att rekrytera nya medlemmar, utbildning, övning och att upplysa i försvarsfrågor. Till exempel för att utbilda bandvagnsförare, stabsassistenter eller för att vidareutbilda piloter som ska fotografera händelser från luften.

Uppföljning 2018

Fördelning av anslag 2:4 Krisberedskap 2018

  • Centrala myndigheter: 405,4 miljoner
  • Länsstyrelser: 106,5 miljoner
  • Kommuner: 470,2 miljoner
  • Regioner: 68,9 miljoner
  • Frivilliga försvarsorganisationer: 54,1 miljoner
  • Forskning: 128 miljoner

 

 

Senast granskad: 19 mars 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan