Till innehåll på sidan

Försörjningsberedskap i kommuner och regioner

För att samhället ska fungera vid fredstida kriser, höjd beredskap eller krig är kommuners och regioners förmåga att bedriva sin verksamhet av yttersta vikt. På de här sidorna finns information till dig som vill veta mer om vad kommuner och regioner kan göra i arbetet med försörjningsberedskap.

Försörjningsberedskapen ska stärkas

Regeringens inriktning för totalförsvaret är tydlig: totalförsvaret ska stärkas ytterligare, och en del i det är att utveckla Sveriges försörjningsberedskap. Förmågan att upprätthålla en nödvändig försörjning ingår också i målet för det civila försvaret. Ett samhälle som är väl rustat för en kris är avgörande. Planeringen för höjd beredskap bör ske på ett sätt som också stärker samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar under fred. Att skapa goda förutsättningar för en långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer på den nationella, regionala och lokala nivån är därför mycket viktig när Sverige tar nästa steg för att stärka beredskapen.

Vad kommuner och regioner kan göra i arbetet med försörjningsberedskap

Det finns en stor variation inom landets 290 kommuner och 21 regioner i hur långt de har kommit i beredskapsarbetet samt vad de utifrån sin lokala och regionala kontext behöver fokusera på. 

En utgångspunkt för arbetet är den s.k ansvarsprincipen som innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden, så långt det är möjligt, har ansvaret för verksamheten även under en kris. 

Planera

Stöd för försörjning av varor och tjänster.

Filmer

Exempel på hur Västra Götalandsregionen och Västerås Stad arbetar med beredskapslagring.

Fördjupning

Åtgärder som berör försörjningsberedskap för kommun och region.

Aktuellt

Information om utvecklingsarbeten som har påverkan på hur försörjningsberedskapen utvecklas framöver. 

Ytterligare stöd från MSB med flera som relaterar till arbetet med försörjningsberedskap

Handbok i civil beredskap för kommuner
Handbok i civil beredskap för kommuner (före detta Handbok i kommunal krisberedskap) vänder sig till kommunerna och är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), MSB och berörda myndigheter. Den utgör ett av statens stöd enligt ”Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019–2022”. I handboken finns kapitel om kommunala verksamheter och funktioner. Handbok i civil beredskap för kommuner

Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen
För att kunna säkerställa samhällsviktiga verksamheter i händelse av höjd beredskap behöver totalförsvarets civila intressen tas tillvara i samhällsplanering, särskilt fysisk planering. Enligt 3 kap 9 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen

Den robusta sjukhusbyggnaden
För att kunna utföra vård i sjukhusbyggnader säkert och effektivt behöver sjukhusbyggnader och deras fastighetstekniska system vara robusta och driftsäkra. Krisberedskapsmyndigheten gav 2008 ut en vägledning med namnet ”Det robusta sjukhuset”. Sedan våren 2017 har vägledningen utvecklats till en ny utgåva och namnet har ändrats till ”Den robusta sjukhusbyggnaden” för att tydliggöra att den beskriver robusthet relaterat till sjukhusbyggnader och deras fastighetstekniska system.

Den robusta sjukhusbyggnaden

Synpunkter?

Har du synpunkter på något av dessa webbsidors avsnitt, vänligen skicka dem via e-post till oss.
forsorjningsberedskap@msb.se

Senast granskad: 3 mars 2023

Till toppen av sidan