Jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten

Jämställdhet och mångfald handlar om att se och respektera varje individ, men också om att skapa en mer inkluderande kultur och arbetsmiljö. En arbetsmiljö där medarbetare trivs bidrar i förlängningen till bättre förutsättningar vid förebyggande arbete och räddningsinsatser.

Forskningen visar att ökad jämställdhet och mångfald leder till effektivare och innovativa organisationer. Trots detta går arbetet långsamt.

I MSB:s utbildningar och i räddningstjänsten är könsbalansen ojämn och maskulina normer är fortfarande dominerande. Att Sverige har en allt större befolkning med utomeuropeisk bakgrund avspeglas inte.

Räddningstjänsten måste kunna möta alla på ett likvärdigt sätt, oavsett invånarnas kön, språk, kulturell bakgrund, ålder, funktionsvariationer, sexualitet och religion.

Av regeringens instruktion till MSB framgår det att myndigheten ska stödja kommunerna i deras arbete med jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten.

Räddningstjänsten på Stockholm Pride: Vi har inte råd att avstå från någon grupp

Visa större bild

Under 2023 års Pride-parad gick ett sextiotal personer tillsammans i MSB:s och räddningstjänstens sektion i Stockholm. Stäng bild

– Att MSB och räddningstjänsten går tillsammans i Prideparaden handlar inte om politisk korrekthet. Det är nödvändigt för att lösa vårt uppdrag. Vi måste bli bättre på att attrahera breda grupper och få dem att stanna kvar. Det sa Cecilia Looström, för dagen tillförordnad generaldirektör för MSB, vid samlingen före Prideparaden genom Stockholm den 5 augusti.

I närmare femton år har MSB och räddningstjänsterna samarbetat i Stockholm Pride. I år gick vi i paraden gemensamt med arrangerad samling på Kungsholmens brandstation.

Huvudtalaren Tim Ole Simonsen, operativ chef för Köpenhamns räddningstjänst, var inne på samma spår som Cecilia Looström.

– Fortfarande kan jag få frågan ”varför ska vi arbeta med det här?” Svaret är: ”varför inte?!” Vi har brist på arbetskraft, vi har inte råd att avstå från några grupper.

Själv hade han jobbat länge i räddningstjänsten och var nyskild från sin fru när han långsamt kom fram till att hans kommande partner skulle vara en man. Han var rädd för att berätta för sin familj och för sina vänner, och mest rädd för vad kollegorna skulle säga, att han skulle bli isolerad och att hans karriär skulle gå i stå.

– Men det gick bra. Jag har bara mött vänliga människor som hjälpt och stöttat mig.

– Samtidigt är absolut inte alla arbetsplatser trygga för den som är annorlunda. Inom räddningstjänsten är jargongen ett av de stora problemen.

När han själv hade kommit ut väcktes frågan hos honom ”är jag verkligen den ende homosexuelle i organisationen?”
Han var en av de 20 personer från räddningstjänsten, ambulansen och försvaret som för elva år sedan frågade sina respektive chefer om de fick gå iförda uniformer i Köpenhamn Pride. De fick ja, om än inte särskilt entusiastiskt.

– I år var det 250 personer i vår blåljussektion. Och vi gör skillnad. En av mina arbetskamrater stod och tittade på paraden tillsammans med sin man. När han såg oss bestämde han sig för att våga vara öppen på jobbet.

De bilder Tim Ole Simonsen visade från den första blåljusmanifestationen på Pride i Köpenhamn till den senaste, påminner mycket om bilderna från svensk räddningstjänst på Stockholm Pride. Från en liten sammanbiten skara det första året till ett uppsluppet dansande gäng med brandbil, vattenspruta och regnbågsflaggor.
Men samtidigt som räddningstjänstens deltagande har blivit alltmer etablerat har också motståndet mot Pride åter blivit högljuddare.
Ordföranden i Storstockholms Brandförsvar Clara Lindblom (V) tackade deltagarna:

– För första gången på många år har räddningstjänsten fått ta emot hot för att vi hissar regnbågsflaggan utanför våra stationer. Samhällsklimatet är skrämmande. Därför är det så viktigt att räddningstjänsten visar att ni står upp för demokratin och de mänskliga rättigheterna. Budskapet till allmänheten är: oavsett vem du är finns vi där för dig, arbetar vi för att hålla dig trygg och säker.

I år gick ett sextiotal personer tillsammans i MSB:s och räddningstjänstens sektion.

Inriktning för ökad jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten 2030 med tillhörande handlingsplan

Under våren 2021 har MSB, i nära samarbete med kommunala räddningstjänster, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), fackliga organisationer och intresseorganisationer, tagit fram tre gemensamma målbilder. Målbilderna tar sikte på år 2030 och en handlingsplan med åtgärder beskrivs för de tre kommande åren, 2022-2024.

Inriktning för ökad jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten 2030

Studier

I samband med framtagande av inriktning 2030 och handlingsplan 2022-2024, har MSB tagit initiativ till tre studier och rapporter. Dessa dokument belyser olika aspekter av jämställdhets- och mångfaldsarbete:

Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2009-2020. En bakgrundsbeskrivning

Denna rapport beskriver de senaste tio årens arbete med jämställdhet och mångfald. Vidare belyses Försvarsmaktens och Polisens arbete och hur andra länders räddningstjänster tar sig an dessa frågor.Studie: Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2009-2020. En bakgrundsbeskrivning

Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2010-2020: forskningsöversikt och rekommendationer

Denna studie belyser både nationell och internationell forskning. Studien ger också viktig kunskap om etnicitet, rasism, sexualitet, trans och funktionalitet. Dessa områden är kunskapsmässigt viktiga för räddningstjänstområdet. Studiens syfte är att utgöra en kunskapsbank och kunna användas som uppslagsverk för att öka kunskapen och förståelsen för frågeställningar inom jämställdhet och mångfald.

Studie: Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2010-2020: forskningsöversikt och rekommendationer

Räddningsutbildades karriärval, en genus- och mångfaldsanalys av yrkesverksamhet bland alumner från SMO och RUB-utbildningar

Studien bygger på en enkät ställd till samtliga som under åren 2007-2016 gått ut Skydd mot olyckor (SMO) eller påbyggnadsåret för brandingenjörer (RUB). Totalt fick 2 263 personer enkätfrågorna under våren. Närmare hälften, 45 procent, eller 1 018 personer, svarade.

Resultatet visar att mer än 40 procent av de kvinnor som läst SMO eller RUB i dag inte arbetar i räddningstjänsten. Mer än 60 procent av de kvinnor som har lämnat räddningstjänsten har blivit utsatta för kränkningar eller diskriminering, och andelen bland dem som jobbar kvar är obetydligt lägre. Fem procent av männen svarar att de blivit utsatta.

Studie: Räddningsutbildades karriärval, en genus- och mångfaldsanalys av yrkesverksamhet bland alumner från SMO och RUB-utbildningar

Arbetsförhållanden för deltidsbrandmän/räddningstjänstpersonal i beredskap

I denna studie undersöks de som genomgått utbildning till deltidsbrandman 2010–2020 i en enkätundersökning.

Denna hoppas vi ger en fördjupad bild av hur det är att arbeta som deltidsbrandman med särskild fokus på jämställdhet och mångfald, vilket i förlängningen ska ge ytterligare kunskap för att stärka arbetet med rekryteringen till yrket.

Med detta sagt vill vi ändå slå fast att kränkningar och diskrimineringar på grund av kön naturligtvis är ett problem när det förekommer. Inte minst på grund av att det är ett antal som väljer att sluta inom yrket på grund av detta, även om det inte anges som den viktigaste orsaken

Work-work-life balance

Noterbart är också att det för de allra flesta är det huvudsakliga arbetet som ger möjlighet till karriär och löneutveckling, inte arbetet som deltidsbrandman. Är man intresserad av att göra karriär kan därför balansen bli extra svår. För det andra handlar det för många om att balansera de två yrkena med ett familjeliv. Att skapa en balans mellan dessa tre delar är något av ett konststycke.

Att ha en plan för hur en räddningstjänst i beredskap ska överleva i ett förändrat samhälle med urbanisering och nya attityder är oerhört viktigt. Frågan om deltidsbrandbrandmännen är en fråga som bör tas på största allvar.

Studie: Arbetsförhållanden för deltidsbrandmän/räddningstjänstpersonal i beredskap

Målgruppsanalys Underrepresenterade grupper inom räddningstjänsten

Syftet med denna målgruppsundersökning är att öka förståelsen för vad kommunal räddningstjänst och MSB behöver göra för att underrepresenterade grupper ska söka sig till brandmannajobb inom räddningstjänsten.

Målet är att nå ut till fler målgrupper. En medvetenhet och kunskap om att kommunicera öppet, könsneutralt och inkluderande bidrar till att fler får kunskap om räddningstjänstens viktiga uppdrag i samhället. Detta bidrar i sin tur till att fler människor kan känna sig inkluderade och söker sig till en framtid inom räddningstjänsten.

Publikation: Målgruppsanalys - underrepresenterade grupper inom räddningstjänsten