Till innehåll på sidan

Fyrverkerier

Hantering av fyrverkerier är förknippad med risker. Detta gäller inte bara när man avfyrar ett fyrverkeri utan även för hantering såsom förvaring, transport och försäljning av fyrverkerier.

Här har vi samlat författningar och andra publikationer som MSB har när det gäller försäljning av fyrverkerier. Här kan du även läsa mer om kommunens handläggning vid tillståndsprövning och vad som gäller vid försäljning och förvaring av fyrverkerier.

Olyckor och fyrverkerier

Varje år skadar sig knappt 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården. Många av de som skadar sig får svåra ögonskador följt av förlorade fingrar samt bränn- och sårskador i ansikte och på händer. Antalet skador minskar från år till år. Nyårshelgen är den period under året då flest skador sker.

Statistik och mer om olyckor och fyrverkerier

Frågor och svar om fyrverkerier

Här finns flera vanliga frågor som handlar om fyrverkerier. Det är frågor om vilka regler som gäller, vad MSB:s roll är, hur de bör hanteras för att undvika olyckor med mera.

MSB:s roll och arbete

  • Varför sker olyckor med fyrverkerier och vad gör MSB för att förhindra dem?

    De flesta olyckor orsakas av felhantering. Vanligast är att användaren inte följer tillverkarens anvisningar om hur fyrverkeriet ska avfyras, säkerhetsavstånd och den tidsgräns som gäller innan man kan gå fram till en tänd produkt som inte ger avsedd effekt. I övrigt har ofta alkohol ett finger med i spelet.

    Det finns en 18-årsgräns för hantering av fyrverkerier. Trots det skadas ofta minderåriga i fyrverkeriolyckor. Först när föräldrar och andra vuxna slutar langa fyrverkerier till minderåriga kommer olyckorna i de åldrarna att minska.

    MSB arbetar på flera sätt för att förebygga olyckor med fyrverkerier. Ett sätt är genom lagstiftning, ett annat är genom information. MSB ger ut föreskrifter med produktkrav på fyrverkerier och föreskrifter för hantering av fyrverkerier och andra explosiva varor. Produktkraven har sitt ursprung i EU-direktiv om tillhandahållande av pyrotekniska artiklar och syftet är att de fyrverkerier som godkänns för försäljning på EU-marknaden ska vara säkra att hantera.

    MSB har även satsat på information till allmänheten genom tidningar och vår webbplats.Råd till privatpersoner: så skjuter du fyrverkerier

  • Varför förbjuder inte MSB fyrverkerier?

    Varken MSB eller den svenska regeringen kan förbjuda fyrverkerier som är godkända för EU-marknaden. Det MSB gör är att föreskriva om tillståndsplikt och utbildningskrav för fyrverkerier där riskerna vid användning anses för stora för att de ska få hanteras fritt.

    Detsamma gäller för smällare där regeringen har bestämt att de inte ska få användas fritt. Alla regleringar måste dock övervägas noga.

  • Har MSB koll på att produkterna verkligen är godkända?

    Vi genomför regelbundet marknadskontroller. Det innebär att vi gör stickprov på produkter och granskar produkternas märkning, inklusive åldersgräns och varningstext.

  • Varför fortsätter det att smälla, trots smällarförbud?

    Smällare definieras som en fyrverkeriprodukt som har knall som sin huvudsakliga effekt. Det så kallade smällarförbudet bestämdes av regeringen redan 2001 och är egentligen inte ett förbud utan smällare kan få användas i Sverige men endast av den som har tillstånd och särskild utbildning. Många andra fyrverkeriprodukter som skjuts upp och briserar i luften avger också ljud i form av knallar. Därför kan man uppleva att det fortsätter smälla trots smällarförbudet.

    MSB har tidigare underkänt ett antal produkter för att knallen har ansetts vara för stor i förhållande till övriga effekter.

    Många upplever att smälleffekten tenderar att öka. Detta är oftast en subjektiv upplevelse. Utan avancerad ljudmätning är det mycket svårt att göra en objektiv bedömning.

  • Har MSB statistik på hur många som skadas av fyrverkerier?

    Vi har viss statistik från Socialstyrelsen och polisen samt några av de större sjukhusens akutmottagningar. Varje år skadas cirka 100 människor så allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka en akutmottagning. De flesta är män och många är under 18 år. De vanligaste skadorna från fyrverkerier är bränn- och sårskador. Skador på huvudet (ögon, öron) är vanligast följt av skador på händer och fingrar. Många av dessa olyckor hade kunnat undvikas om de som hanterat fyrverkerierna hade följt tillverkarens anvisningar och varit nyktra.

    Läs mer om statistik för olyckor med fyrverkerier

Regler och krav

  • Vad krävs för att få skjuta tillståndspliktiga fyrverkerier?

    För att få skjuta tillståndspliktiga fyrverkerier, exempelvis smällare eller raketer med styrpinne, krävs:

    • Tillstånd till användning av explosiv vara från kommunen.
    • Genomgången B- eller C-utbildning hos en av MSB godkänd utbildningsanordnare.

    Godkända utbildningsanordnare

  • Har fyrverkeritillverkarna försökt kringgå smällarförbudet genom att göra liknande produkter men med ljuseffekter eller är det mer knalleffekter i de fyrverkerier som inte är förbjudna?

    MSB har inte kunnat konstatera att fyrverkeritillverkarna försöker kringgå smällarförbudet på det sättet.

  • Finns det gemensamma EU-regler på området?

    Ja, Pyrodirektivet, 2013/29/EU.

    I Sverige genomförs direktivet 2013/29/EU i MSB:s föreskrifter:

    • MSBFS 2015:6 om tillhandahållande av pyrotekniska artiklar och ammunition samt
    • MSBFS 2019:1 om hantering av explosiva varor.
  • Vad innebär pyrodirektivet för svenska konsumenter?

    Direktivet ger med vissa förbehåll Sverige fortsatt möjlighet att kräva tillstånd för användning av smällare. Vi kan dock inte längre kräva detta för den produkttyp som kallas Ryska smällare. Ryska smällare ger inte lika mycket ljud ifrån sig som ”vanliga” smällare.

    I direktivet delas fyrverkerier in i fyra kategorier, F1-F4, baserat på skadepotential och ljudnivå. Kategori F1 är fyrverkerier med mycket låg skadepotential och ljudnivå som får användas utan tillstånd. Vissa av dessa har så begränsad effekt att de kan användas inomhus. Kategori 4 är större fyrverkerier med hög risknivå som endast får hanteras av personer med specialistkunskaper, så kallade professionella pyrotekniker.

  • Vilka fyrverkerier får jag använda som privatperson utan tillstånd?

    I MSB:s föreskrifter MSBFS 2019:1 finns i bilaga 1 en lista på de fyrverkerier i kategori F1-F3 som får användas utan tillstånd. Samtliga fyrverkerier i kategori F1 får användas utan tillstånd.  

    MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varorSe även information om användning av explosiva varorKom ihåg att aktsamhetskraven i lagen om brandfarliga och explosiva varor gäller även om användningen inte är tillståndspliktig. Det innebär att användaren vid varje tillfälle måste vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att undvika att användningen orsakar olyckor och skador. Ett sätt att uppfylla detta är att följa tillverkarens anvisningar och vara nykter vid avfyrandet av fyrverkerierna.

  • Hur kan man göra sig av med fyrverkeripjäser som man inte får eller inte vill använda?

    I första hand, ta kontakt med någon handlare som säljer fyrverkerier och fråga om de kan ta emot det. Om inte det går kan man kontakta de som ansvarar för avfallshantering inom kommunen. Kom dock ihåg att det inte är tillåtet att lämna fyrverkeripjäser eller andra explosiva varor på återvinningscentraler utan att först kontakta de ansvariga på platsen. En annan möjlighet är att kontakta polisen och höra om de har möjlighet att ta emot pjäserna.

  • Får jag skjuta fyrverkerier som jag köpt utomlands?

    Ja, om du har tillstånd eller om fyrverkerierna är tillåtna för användning utan tillstånd enligt bilaga 1 i MSBFS 20191.

    Smällare får inte användas utan tillstånd i Sverige även om de kan köpas utan tillstånd i flera EU-länder.

  • Måste man ha polistillstånd för att skjuta fyrverkerier?

    Enligt 3 kap. 7 § ordningslagen (1993:1617) krävs tillstånd från Polismyndigheten ”om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom”. Det är alltså inte generellt tillståndskrav för att skjuta fyrverkerier på allmän plats men i många fall kan ju användning av fyrverkerier innebära risk för skador och olägenheter för andra.

    Många kommuner har lokala bestämmelser om när och var fyrverkerier får avfyras. Därför är det viktigt att kontrollera kommunens lokala ordningsföreskrifter för att få reda på om det överhuvudtaget är tillåtet och om tillstånd behövs eller inte på den tilltänkta platsen vid den tidpunkt som avskjutningen planeras. Om tillstånd behövs ska det sökas hos polisen på orten.

    Läs mer om tillstånd för fyrverkerier på polisens webbplats

  • Jag är en gymnasieelev och har tänkt tillverka en fyrverkeripjäs som projektarbete tillsammans med en klasskamrat. Vad krävs och hur ska jag söka tillstånd för detta?

    Att tillverka fyrverkerier är en riskabel process och det krävs tillstånd från MSB för att få göra det. För att få ett tillverkningstillstånd ställer MSB höga krav på lokaler, utrustning och kunskap. Det är skolan som ska söka tillståndet, inte någon enskild elev eller lärare. Underskrift av rektor eller annan person i skolans ledning krävs för att MSB ska behandla ansökan. Kom ihåg att åldersgränsen är 18 år för hantering av explosiva varor. Minderåriga kan få hantera explosiva varor om det ingår i en lärarledd undervisning i skolans lokaler.

    I många fall saknar skolorna resurser att uppfylla dessa krav. Därför rekommenderar vi de elever som vill laborera med pyroteknik att i stället ta kontakt med något företag i branschen som har tillverkningstillstånd.

    Tillverkning av explosiva varor

Fyrverkeriets funktion och användning

  • Hur fungerar fyrverkerier?

    Tyvärr har raketer och smällare blivit synonyma begrepp. I lagen om brandfarliga och explosiva varor definieras smällare som en fyrverkeriprodukt som har knall som sin huvudsakliga effekt. Fyrverkeri omfattar mer än så.

    Fyrverkerier kan delas in i två grupper:

    1. de som ska skjutas upp i luften 
    2. de som ska vara kvar på marken och avge sina effekter där

    De som ska skjutas upp har huvudsakligen två laddningar, en drivladdning och en effektladdning.

    • Drivladdningen skjuter upp effektladdningen som briserar uppe i luften. Den här gruppen fyrverkerier skjuts upp med stor kraft och har i regel kraftigare effekter. De är därför oftast farligare än fyrverkerier som står kvar på marken. De största farorna uppkommer om någon träffas av pjäsen när den skjuts upp eller om effektladdningen briserar på för låg höjd. Följ tillverkarens instruktion och håll säkerhetsavstånd!
    • De som ska vara kvar på marken saknar drivladdning. Effekter avges direkt från marken.
  • Hur gör jag för att fyra av mina fyrverkerier på ett säkert sätt?

    Följ tillverkarens instruktioner, håll säkerhetsavstånd och var nykter när du skjuter fyrverkerier!

    Läs MSB:s folder ”10 råd för ett säkrare fyrverkeri”. Den finns på vår webbplats och ska finnas där du köper dina fyrverkerier. Be din handlare om ett exemplar!

    10 råd för ett säkrare fyrverkeri

  • Hur långt ifrån avskjutningsplatsen ska man stå?

    På varje produkt ska anges ett säkerhetsavstånd. Följ den rekommendationen! Produktens typ och storlek avgör säkerhetsavståndet.

    Generellt kan man säga att avståndet bör vara minst 15 m för fyrverkerier som ska skjutas upp i luften och mellan 5 och 10 m för de som stannar på marken.

    Produkterna ska skjutas rakt upp eller vinklas bort från publiken, under förutsättning att de inte vinklas så att det finns risk för skador på till exempel byggnader.

  • Innehåller fyrverkerier bly?

    Fyrverkeri innehåller inte kvicksilver, arsenik eller kadmium. Däremot kan enstaka fyrverkerier innehålla blyföreningar. Det handlar främst om äldre produkter.

    Dessutom kan enstaka fyrverkeriprodukter för sceneffekter, som kräver tillstånd för användning, innehålla blyföreningar.

  • Finns det fler små fyrverkerier nu än tidigare?

    Nej, MSB har inte märkt att fler små fyrverkeriprodukter finns på marknaden nu än tidigare.

  • Räknas tomtebloss som fyrverkerier?

    Ja. Tomtebloss är också en pyroteknisk artikel som kräver bedömning av överensstämmelse av säkerhetskraven i pyrodirektivet och CE-märkning för att få släppas ut på marknaden.

  • Kan man tillverka tomtebloss själv?

    Ja, det kan man, men det krävs tillstånd från MSB. Undantaget är tillverkning av begränsade mängder i undervisningssyfte. Det är tillåtet att tillverka upp till 300 g tomtebloss utan tillstånd i samband med lärarledd undervisning inom grundskola, gymnasium eller högskolan.

  • Finns det sätt att mäta ljudet från fyrverkerier?

    Ja, det går, men det är svårt att få ett rättvisande svar. Det beror helt på vilka förhållanden som mätningen görs i.

    Ljud som studsar mellan flerfamiljshus upplevs ofta som irriterande, likaså om ljudet studsar mot inversionsskikt eller moln i atmosfären och sedan ner mot marken igen.

    Väder, vind, bebyggelse och val av mätmetod är några exempel på omständigheter man måste ta hänsyn till.

  • Finns det tillverkning av fyrverkerier i Sverige?

    Det finns inte längre någon tillverkning i Sverige av produkter som säljs till allmänheten. Dessa är oftast tillverkade i Kina. Innan de når konsumenterna ska de ha genomgått bedömning av överensstämmelse med väsentliga säkerhetskrav i pyrodirektivet och försetts med CE-märkning.

    Viss tillverkning och sammansättning av större evenemangsfyrverkerier och sceneffekter i Sverige förekommer dock.

Försäljning av fyrverkerier

Senast granskad: 28 december 2023

Till toppen av sidan