Till innehåll på sidan

Solstormar

Solstormar är kraftiga energiutbrott på solen som består av strålning eller laddade partiklar. Stormar på solen kan påverka vardagen på jorden genom exempelvis elavbrott, norrsken eller störningar i flygtrafiken.”

Tidvis får solen mycket kraftiga energiutbrott som består av strålning eller laddade partiklar och dessa utbrott brukar benämnas solstormar. Utbrotten av laddade partiklar kallas för koronamassutkastningar och de kan orsaka geomagnetiska stormar på jorden.

Hur påverkar solstormar oss?

När solstormar riktas mot jorden kan de påverka jonosfären och störa ut de radiovågor och satellitsignaler som antingen ska studsa mot jonosfären eller passera igenom. Strömmarna som bildas av det elektriska fältet kan orsaka störningar bland annat i elnätet, i signalsystem och elförsörjning för tågtrafik samt orsaka korrosion i rörledningar.

Majoriteten av de solstormar som drabbar jorden är hanterbara i sett till styrka och de konsekvenser som följer. Men samhällets sårbarhet för solstormar ökar i takt med att utvecklingen går framåt och att beroendet av exempelvis el och elektronik blir större.

Extrema solstormar - konsekvenser för samhällsviktig verksamhet

Hur ofta inträffar solstormar?

Solens aktivitet kan följas genom antalet solfläckar på solens yta, där högre antal solfläckar indikerar en ökad aktivitet. Antalet solfläckar varierar cykliskt med en periodicitet på 9-14 år och med ett medelvärde på cirka 11 år. Det senaste maximat inträffade år 2014 och vi upplever just nu ett solfläcksminimum. Nästa solcykel förväntas kulminera kring år 2024.

Hur utsatt är Sverige för solstormar?

De länder som ligger närmare polerna är generellt sett mer utsatta för effekterna av geomagnetiska stormar. Detta beror på jordens magnetfält som för de laddade partiklarna i solstormen mot jordens poler. Det är också därför som polarsken uppkommer kring polerna. Vad gäller strålningsutbrotten så påverkar de hela jorden då det laddar upp jonosfären.

Vad är en geomagnetisk storm?

När jordens magnetfält träffas av en koronamassutkastning kan energi överföras och ett elektriskt fält gå genom jordytan. Detta kallas för en geomagnetisk storm. Vid en geomagnetisk storm kan strömmarna gå genom allt ledande material som är jordat, till exempel elnät, järnvägsnät och rörledningar.

Hur arbetar MSB med solstormar?

MSB följer de typer av händelser som har en låg sannolikhet att ske, men som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. MSB erbjuder tillsammans med Svenska kraftnät och SMHI en varningstjänst för kraftiga solstormar.

Varningsystem för solstormar

MSB erbjuder tillsammans med Svenska kraftnät och SMHI en varningstjänst för kraftiga solstormar.

  • Varningssystem för solstormar

    Varningarna är baserade på en vedertagen skala med gradering från ett till fem för att kunna bedöma möjliga effekter av en inkommande solstorm. Den togs fram av amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) för att underlätta kommunikationen med aktörer och allmänheten genom att fokusera på att beskriva den infrastruktur som kan påverkas vid olika nivåer. Skalan är indelad efter tre fenomen:

    • bortfall av kortvågig radiokommunikation,
    • ökade nivåer av strålning på grund av protonhändelser,
    • geomagnetiska stormar.
    • R-skalan beskriver kortvågig radiokommunikation och navigeringssystem baserat på GNSS kan störas eller slås ut tillfälligt.
    • S-skalan beskriver om satelliter riskerar att slås ut tillfälligt eller skadas, kortvågig radiokommunikation och navigeringssystem baserat på GNSS kan störas eller slås ut tillfälligt samt viss flygtrafik på höga höjder och polarnära latituder kan påverkas av ökade strålningsdoser.
    • G-skalan beskriver styrkan på den geomagnetiska stormen och möjliga konsekvenser, så som för elnätet, rörledningar, kortvågig radiokommunikation och navigeringssystem baserat på GNSS.

    Om prognosen visar att sannolikheten överstiger 40 procent för att någon av dessa skalor kommer upp i nivå tre  eller högre skickas en varning ut till berörda aktörer. Om G-skalan uppnår nivå fyra så upprättas även telefonkontakt mellan beredskapsfunktioner för att säkerställa att varningen har nått ut till alla berörda.

Internationella samarbeten

MSB samarbetar med bland annat den europeiska rymdorganisationen ESA, EU-kommissionen, brittiska Met Office och amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) kring området solstormar.

  • Internationella samarbeten

    För att säkerställa att vi har en god beredskap för solstormar är det avgörande att vi samverkar internationellt för att kunna ta del av andra länders kunskap och expertis.

    Extrema solstormar har kapaciteten att orsaka störningar på global nivå och kan direkt och indirekt påverka flertalet samhällsviktiga verksamheter. Vi har ännu i modern tid inte upplevt en så extrem solstorm.

    I MSB:s arbete ingår att följa de typer av händelser som har en låg sannolikhet att ske, men som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt eller internationellt perspektiv.

    Konferenser

    MSB följer området solstormar genom att både delta i och organisera nationella och internationella konferenser. Exempelvis så deltog MSB i november 2016 på en konferens med temat Space Weather and Critical Infrastructures på EU:s Joint Research Center i Ispra, Italien. Bland annat föreläste representant från MSB under temat National approaches to space weather risk management: Sweden.

    Konferensen organiserades av EU-kommissionens Joint Research Centre, brittiska Met Office och MSB med stöd av NOAA Space Weather Prediction Center. Från Sverige deltog även Luftfartsverket och Institutet för rymdfysik.

    ESA:s program för rymdsäkerhet

    Sverige är medlem i den europeiska rymdorganisationen ESA. Inom ESA genomförs olika rymdrelaterade forsknings- och utvecklingsprogram. MSB deltar tillsammans med Försvarsmakten och Rymdstyrelsen i ett sådant program som är benämnt Space Safety, eller programmet för rymdsäkerhet. Programmet har som mål att bidra till skyddet av vår planet, mänskligheten och tillgångar i rymden och på jorden från hot som härrör från rymden samt att bidra till ett säkrare Europa. För att realisera dessa målsättningar ska programmet bland annat utveckla och driftsätta nya satellitsystem för övervakning av rymdväder samt skapa en operationell förmåga att förvarna om kraftiga solstormar.

Forskning om solstormar

MSB finansierar forskning om solstormar och utveckling av bättre förvarningar.

  • MSB:s forskning kring solstormar

    I den nationella risk- och förmågebedömningen 2014 genomförde MSB en scenarioanalys för en solstorm som visade att ett extremt kraftigt solutbrott kan leda till långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln. Det får allvarliga konsekvenser för samhället. Vi kan inte förhindra solstormar, men med ökad kunskap och möjligheten att skapa tillförlitliga prognoser och tidiga varningar kan Sverige på sikt öka förmågan att tidigt sätta in åtgärder vid en solstorm.

    Ökad kunskap ger bättre prognoser

    För att kunna göra bra prognoser av effekterna av ett solutbrott måste man ha god förståelse för den kedja av händelser som ger upphov till effekten. Trots att gedigen kunskap redan finns inom detta område fattas det fortfarande en del pusselbitar i vår kunskap kring de grundläggande fysikaliska processerna. 

    MSB finansierar ett forskningsprojekt som leds av Institutet för Rymdfysik (IRF) och utförs av IRF samt Institutet för solfysik vid Stockholms Universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Projektets syfte är att förbättra rymdväderprognoser för Sverige och vi har valt ut några av de pusselbitar som saknas i kedjan där vi behöver öka vår kunskap för att kunna ge trovärdiga prognoser

    Fyra delar i rymdväderkedjan

    Det här projektet har som målsättning att i samarbete med internationella partners förbättra kunskapen inom fyra delar av rymdväderkedjan där svenska forskare innehar världsledande expertis:

    Solutbrottet

    Projektet kommer att öka förståelsen om de komplexa magnetfälten i ett solutbrott.

    Solvinden

    Projektet kommer att öka förståelsen för hur partiklarna och magnetfälten från solutbrottet växelverkar med solvinden.

    Magnetosfären

    Projektet kommer  öka förståelsen för hur energin från solutbrottet omvandlas i jordens magnetfält.

    Jorden

    Projektet kommer att öka förståelsen för hur de inducerade strömmarna i marken påverkas av jordens geologi.

    Projektets resultat

    Projektets resultat kommer att kommuniceras och integreras med internationell modellutveckling som i sin tur överförs till nationella varningscentra. Projektet startade 1 maj 2016 och pågår under fem år.

    Fakta om projektet

    Projekttitel: Forskning för att utveckla, verifiera och kvalitetssäkra underlaget för varning inför extremt allvarliga solstormar
    Projektperiod: 2016-2021
    Projektansvarig: Mats André, Institutet för rymdfysik, mats.andre@irfu.se
    SU – Stockholms Universitet
    IRF – Insitutet för Rymdfysik
    FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Extrema solstormar: forskning till skydd för samhällskritisk infrastruktur

Senast granskad: 17 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan