Till innehåll på sidan

Visselblåsning – rapportera om missförhållanden

Sedan i december 2021 har Sverige en ny visselblåsarlagstiftning. Den innebär ett stärkt regelverk för att kunna rapportera om allvarliga missförhållanden både internt på en arbetsplats och externt till behöriga myndigheter. Här finns information om hur du kan visselblåsa till MSB och om andra sätt att anmäla brister.

Om det förekommer missförhållanden i en verksamhet är det mycket viktigt att de utreds och att nödvändiga åtgärder vidtas. Sedan den 17 december 2021 gäller en ny lag och förordning kring visselblåsning. Syftet är bland annat att upptäcka allvarliga missförhållanden och oegentligheter såsom korruption, jäv eller mutor, det vill säga aktiviteter som är olagliga eller oetiska. Reglerna innebär ett stärkt skydd för den som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsaren.

Alla offentliga arbetsgivare med fler än 50 anställda ska enligt lagen ha en intern rapporteringskanal för visselblåsning och vissa myndigheter har av regeringen fått i uppdrag att införa en lösning även för extern rapportering. Visselblåsarlagstiftningen är ett komplement till de befintliga möjligheter som offentligt anställda och andra har att slå larm om missförhållanden.

Rapportera till MSB:s visselblåsarfunktion

MSB har en funktion för visselblåsning som uppfyller lagens krav om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Till visselblåsarfunktionen kan både medarbetare och berörda externa parter vända sig för att uppmärksamma MSB på missförhållanden. Det kan exempelvis vara överträdelser av lagar, EU-direktiv eller interna regler och riktlinjer.

Funktionen hos MSB hanterar både en intern och en extern rapporteringskanal. Du kan rapportera skriftligt, muntligt och om du vill det, vid ett fysiskt möte. Du kan vara anonym när du rapporterar.

Visselblåsa internt

Är du medarbetare på MSB eller har du på annat sätt i ditt nuvarande eller tidigare arbete fått kännedom om MSB:s verksamhet och misstänker att det finns allvarliga missförhållanden? Är det av allmänintresse att det kommer fram och åtgärdas? Då kan du anmäla det till MSB:s interna rapporteringskanal för visselblåsning.

Visselblåsa externt

MSB är en av de myndigheter som har utsetts av regeringen att genom en extern rapporteringskanal ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom ett utpekat område. För MSB gäller det rapportering om missförhållanden inom området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse som faller inom MSB:s marknadskontrollansvar.

Vem kan visselblåsa till MSB?

Som rapportör är du skyddad enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen). Detta gäller om du kommit i kontakt med missförhållandet genom ditt nuvarande eller tidigare arbete, till exempel som arbetstagare, praktikant, jobbsökanden eller genom att du har utfört ett uppdrag åt organisationen eller företaget som du rapporterar om.

För att omfattas av detta skydd behöver du inte med säkerhet veta att missförhållandet du rapporterar om är otillåtet. Det räcker med att du har anledning att misstänka att det är otillåtet.

När ska funktionen inte användas?

Visselblåsarfunktionen ska inte användas för att anmäla mindre förseelser eller för att framföra klagomål. Rapporteringen som rör MSB internt ska vara av allmänintresse vilket alltså inte handlar om till exempel enskildas arbets- eller anställningsförhållanden. Du får inte heller lämna ogrundade anklagelser eller anmäla något för att uppnå egen vinning av något slag.

Om du har synpunkter eller vill påtala brister inom MSB:s verksamhet som inte omfattas av visselblåsarlagstiftningen är du alltid välkommen att kontakta oss via våra vanliga kontaktvägar. Visselblåsning kan även göras till andra behöriga myndigheter inom deras respektive ansvarsområde.

Anmäl bristfällig produkt Lista över samtliga myndigheter och vilket ansvar de har vid visselblåsning (Arbetsmiljöverket)

Flera sätt att rapportera om missförhållanden och brister

Visselblåsa om missförhållanden i MSB:s verksamhet

För dig som har kännedom om MSB:s verksamhet genom ditt nuvarande eller tidigare arbete.

Visselblåsa om missförhållanden gällande vissa produkter

För dig som genom ditt arbete har kännedom om bristfälliga produkter som faller inom ramen för MSB:s marknadskontrollansvar.

Anmäla bristfällig produkt

För alla (till exempel allmänhet, tillverkare, importör eller distributör) som har kännedom om bristfälliga produkter inom ramen för MSB:s marknadskontrollansvar.

 

  • Skydd för dig som visselblåsare

    Genom visselblåsarlagen har du som rapportör av missförhållanden skydd i form av ansvarsfrihet liksom skydd mot hindrande åtgärder och repressalier, under vissa förutsättningar. Du kan som rapportör också ha rätt till skadestånd om din arbetsgivare bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier.

    Skydd i form av ansvarsfrihet

    Som rapportör kan du inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt. Skyddet förutsätter att du som rapportör vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.

    Skyddet gäller inte för så kallade kvalificerade tystnadsplikter som det inte råder meddelarfrihet för och inte heller för tystnadsplikt som avser försvarsuppfinningar. Skyddet för ansvarsfrihet gäller inte heller om du gör dig skyldig till brott genom rapporteringen eller otillåtet lämnar ut sekretessbelagda handlingar.

    Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier

    En verksamhetsutövare (till exempel din arbetsgivare) får inte hindra eller försöka hindra din rapportering och får inte heller på grund av din rapportering vidta repressalier mot dig, någon som har bistått dig vid rapporteringen, en anhörig eller en kollega till dig, eller gentemot ett företag som du äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till. En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att du vänt dig till din arbetstagarorganisation för råd och stöd och får inte heller hindra eller försöka hindra ett sådant samråd. 

    Skyddet gäller inte om du genom din rapportering eller ditt inhämtande av information gör dig skyldig till brott. 

    Skadestånd

    En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skyldig att betala skadestånd till dig som rapportör för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär. Detta avgörs dock ytterst i en domstolsprövning.

    Förutsättningar för att omfattas av skydd

    Skyddet för dig som rapportör i form av ansvarsfrihet respektive förbud mot hindrande åtgärder och repressalier gäller under vissa förutsättningar (4 kap. i visselblåsarlagen). Här följer en kort sammanfattning av dessa:

    • De missförhållanden som du rapporterar förekommer i en sådan verksamhet som omfattas av visselblåsarlagen. (2 §)
    • Du ska vid tidpunkten för din rapportering ha skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena är sann. (3 §)
    • Rapporteringen sker via interna rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de övriga sätt som lagen i vissa fall möjliggör. (4-5 §§)
    • Rapportering sker via externa rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de övriga sätt som lagen i vissa fall möjliggör. (6-8 §§)
    • Skyddet gäller också i vissa specifika fall om du rapporterar genom att offentliggöra informationen. (9 §)
  • Särskilda sekretessbestämmelser vid visselblåsning

    Sekretess för dig som rapporterar

    För dig som rapporterar in missförhållanden som visselblåsare är din identitet, om du inte väljer att vara anonym, skyddad med så kallad absolut sekretess. Detta gäller oavsett om uppgifterna om dig förekommer i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen eller i ett efterföljande ärende hos myndigheten. Att sekretessen är absolut betyder att uppgift om din identitet aldrig får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig. Som exempel på uppgifter som kan avslöja din identitet kan särskilt nämnas namn, adress, telefonnummer men också uppgifter om din tjänst, arbetsställe eller arbetsuppgifter.

    Sekretess för andra personer

    För uppgifter om andra personer, fysiska eller juridiska, i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen eller i ett efterföljande ärende hos myndigheten, gäller sekretess med ett så kallat omvänt skaderekvisit. Det betyder att uppgiften inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men för den enskilde.

    Med ”andra personer” avses alla personer som kan förekomma i ett ärende om uppföljning eller åtgärder, till exempel personer som påstås ha orsakat ett missförhållande, personer som åberopas som vittnen eller personer som bistått den rapporterande personen.

    Uppgifter om andra personer kan också komma att omfattas av sekretess om myndigheten själv gör bedömningen att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.  

    SFS 2021:898, Lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

  • Visselblåsning ersätter inte det grundlagsreglerade meddelarskyddet

    Visselblåsarlagstiftningens skydd utgör ett komplement till befintliga former av skydd, bland annat det så kallade meddelarskyddet som följer av grundlagen. Meddelarskyddet kan sägas bestå av följande delar: meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätten till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud.

    Meddelarfrihet

    Meddelarfriheten innebär att var och en har rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i de medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I vissa fall kan dock en meddelare straffas för sitt uppgiftsutlämnande. Det rör sig om fall där utlämnandet av uppgifter omfattar vissa grövre brott mot Sveriges säkerhet, ett oriktigt utlämnande av säkerhetsskyddsklassificerad handling eller ett uppsåtligt åsidosättande av kvalificerad sekretess, det vill säga sådan sekretess som bryter meddelarfriheten.

    Anskaffarfrihet

    Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter för publicering i ett medium som omfattas av TF eller YGL. En anskaffare kan dock straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot Sveriges säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanlig lag tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Det innebär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom till exempel stöld eller dataintrång.

    Rätten till anonymitet

    Rätten till anonymitet innebär en rätt för en meddelare att vara anonym och ett förbud för den som har tagit befattning med utgivning eller motsvarande att avslöja vem som är meddelare. Det betyder att en journalist inte får avslöja namnet på en uppgiftslämnare som inte vill framträda öppet. Tystnadsplikten är straffsanktionerad i grundlagarna. Det finns möjlighet att i speciella fall göra undantag från tystnadsplikten, bland annat när det behövs för att lagföra vissa typer av brott. En viktig del i anonymitetsrätten är det förbud mot efterforskning av källor som gäller för det allmänna.

    Efterforskningsförbud

    Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får efterforska identiteten hos en sådan meddelare som omfattas av rätten till anonymitet. Uttrycket ”efterforska” har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat en uppgift eller offentliggjort sådana. Det finns även här möjlighet att göra undantag i speciella fall, bland annat om ett vanligt brott har anknytning till en framställning som omfattas av TF eller YGL. Överträdelser av förbudet är straffbelagda.

    Repressalieförbud

    Repressalieförbudet innebär att uppgiftslämnandet inte får leda till negativa konsekvenser för meddelaren som inte har stöd i grundlagarna. Förbudet betyder att en myndighet eller annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att denne har utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet. Förbudet avser alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för den enskilde. I detta inbegrips i princip varje form av kritik mot en arbetstagare för att denne har haft kontakter med massmedia. Det är dock endast åtgärder som innebär avskedande, meddelande av disciplinpåföljd och liknande som är straffbelagda.

Så behandlar vi personuppgifter

Här kan du läsa om hur vi behandlar personuppgifter i den här typen av ärenden:

Behandling av personuppgifter vid visselblåsning

Senast granskad: 18 juli 2022

Till toppen av sidan