Till innehåll på sidan

Sotning och brandskyddskontroll

Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. Ungefär 31 procent av alla bränder i villa, par- och radhus och fritidshus är eldstadsrelaterade.

Sotningsverksamheten är uppdelad i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll. Sotning har förekommit i Sverige nästan lika länge som vi har använt eldstäder för uppvärmning och matlagning. En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand.

Varför behövs sotning?

Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand. Sotning har förekommit i Sverige nästan lika länge som vi har använt eldstäder för uppvärmning och matlagning.

Korrekt utförd sotning gör att risken för en skorstensbrand och skadeverkningarna vid en skorstensbrand minimeras. Det innebär att alla ytor som rökgasarerna passerar ska sotas.

Kommunen beslutar egna föreskrifter om hur ofta sotning ska göras. Kommunen beslutar även om kostnaden för sotningen. För att få reda på vad som gäller för din anläggning ska du kontakta din kommun.

Imkanalen, köksfläktens anslutning till skorstenen och ventilationssystemet i bostadshus, omfattas inte längre av kravet på sotning. Trots detta behöver imkanalen rengöras med jämna mellanrum, om inte annat för att imkanalen ska fungera som det är tänkt.

Får jag sota själv?

Lagen om skydd mot olyckor ger kommunen rätt att, efter ansökan av fastighetsägaren, låta fastighetsägaren själv eller någon annan än kommunens sotare rengöra en anläggning. Möjligheten att själv sota eller låta någon annan sota sin egen anläggning omfattar endast sotningsmomentet. Kravet är att sotningen genomförs på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.

Kommunen ska i varje enskilt fall göra en prövning av om den som är tänkt att utföra sotningen är lämplig för uppgiften. Blankett för ansökan om egensotning hittar du ofta på din kommunens webbplats.

Hur utbildar jag mig till skorstensfejartekniker?

Vidareutbildningen till skorstensfejartekniker med inriktning på brandskydd, miljö och energi omfattar 40 veckor på halvfart dagtid uppdelade på två terminer om vardera 20 veckor.

Vidareutbildningen till skorstensfejartekniker

Lagar och regler

Sotning och brandskyddskontroll är en av lagen om skydd mot olyckor styrd kommunal myndighetsverksamhet.

MSBFS 2014:6 föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontrollKonsekvensutredning MSB 2014:6 föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Vad är syftet med brandskyddskontroll?

Kommunen ansvarar för att brandskyddskontroll utförs på det som enligt lagen om skydd mot olyckor ska rengöras (sotas). Brandskyddskontrollen är den enda kontroll av brandskyddet som regelbundet sker i bostäder.

Vid brandskyddskontrollen, som endast får utföras av behörig kontrollant, kontrolleras förbränningsanläggningens säkerhet ur brandskyddssynpunkt. Efter kontrollen dokumenterar och meddelar den som utfört kontrollen vad som kontrollerats och vad som framkommit vid kontrollen.

Syftet med brandskyddskontrollen är att i ett tidigt skede upptäcka fel och brister hos anläggningen som kan innebära risker för brand. Om det vid kontrollen upptäcks brister eller felaktigheter som innebär risk för annan olyckshändelse än brand ska den som utför kontrollen även påtala detta.

Kontrollen innebär en prövning av att den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

Kontrollen ska i huvudsak utföras okulärt men vid misstanke om felaktigheter som inte kan fastställas på det sättet kan kontrollen behöva utökas med någon form av provning eller mätning. Man kan säga att det är en återgång till äldre lagstiftning då kontrollen (brandsynen) utfördes av skorstensfejarmästaren.

Anläggningen ska kontrolleras mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet:

  • Sotbildning och beläggningar
  • Skador eller förändringar av det tekniska utförandet
  • Temperaturförhållanden
  • Tryckförhållanden och täthet
  • Drift och skötsel

Brandskyddskontrollen innefattar hela värmeanläggningen samt taket och tillhörande takskyddsanordningar. Den som utför kontrollen måste därför ha tillträde till alla de delar av huset som skorstenen passerar. Brandskyddskontrollen ska ske med intervall som MSB föreskriver. Beroende på vilken anläggning du har och hur den används finns det olika intervall.

Tidsintervall och avgift för brandskyddskontroll

Frister (tidsintervall) för brandskyddskontroll föreskrivs av MSB. Frister för sotning föreskrivs av kommunen. Kommunen beslutar om avgifter för både brandskyddskontroll och sotning.

  • Värmepannor: värmepannor som eldas med fasta bränslen, till exempel ved eller flis, har kontrollfristen tre år. Värmepannor som eldas med olja eller gas har kontrollfristen sex år.
  • Pelletseldning värmepannor: eldning med pellets i en anläggning som är helautomatisk standardiserad och speciellt konstruerad för eldning med pellets har kontrollfristen sex år. Om en pelletsbrännare installeras i en gammal eller annan anläggning som inte är konstruerad speciellt för pellets är kontrollfristen tre år.
  • Köksspisar: köksspisar som eldas med fasta bränslen har kontrollfristen tre år. Köksspisar där eldning sker i mindre omfattning har kontrollfristen sex år. Med mindre omfattning menas om de eldas i korta eldningscykler någon (en) gång per vecka eller mindre.
  • Lokaleldstäder: lokaleldstäder som eldas med fasta bränslen har kontrollfristen tre år. Om lokaleldstaden används i mindre omfattning är kontrollfristen sex år. Detsamma gäller normalt för lokaleldstäder som finns i fritidshus.
    Pelletskaminer: vid eldning med pellets i anläggning som är helautomatisk och speciellt konstruerad för eldning med pellets är kontrollfristen sex år.

Vad avgör vilken brandskyddskontrollfrist min lokaleldstad ska ha?

Att avgöra om en lokaleldstad är att hänföra till tre års eller sex års brandskyddskontrollfrist är i grunden en bedömningsfråga där brandskyddskontrollanten har kompetens att avgöra. I de flesta fall är det relativt uppenbart vilken brandskyddskontrollfrist som är tillämpbar.

Naturligtvis finns det fall då det exempelvis eldas i sådan omfattning att bedömningen blir svårare. Grundtanken är att lokaleldstäder ska brandskyddskontrolleras vart tredje år, men eftersom det finns lokaleldstäder, dvs. kaminer, kakelugnar och öppna spisar etc. som används i mindre omfattning finns möjligheten att ge dessa en längre frist.

Resonemang om gränsdragning

Det är mycket svårt att uttrycka en exakt gräns för när lokaleldstäder anses användas i mindre omfattning eller inte. En koppling till den mängd bränsle som förbrukas skulle i och för sig kunna anses som någorlunda relevant i förhållande till sotbildningen.

Vad skapar skillnaden mellan tre och sex år på lokaleldstad?

Enligt de allmänna råden om brandskyddskontroll är eldning i mindre omfattning definierat såsom eldning i korta eldningscykler någon gång (en) per vecka. Översatt i mängden förbrukat bränsle kan detta innebära en maximal ungefärlig årlig förbrukning på cirka en kubikmeter ved.

Formel för en ungefärlig beräkning är:

  • 52 veckor med en eldningscykel per vecka multiplicerat med tre kilo ved per timme multiplicerat med tre timmar per eldningscykel dividerat med normalvikten för normaltorkad ved per kubikmeter, cirka 470 kilo per kubikmeter.

Då det i praktiken nästan är helt omöjligt för en kommun att kontrollera den exakt förbrukade mängden bränsle i en eldstad, har MSB uppfattningen att bedömningen därför inte alltid endast kan bygga på mängden förbrukat bränsle utan ibland även på övriga omständigheter i det enskilda fallet som till exempel risksituationen.

En god tumregel är dock, utslaget på hela eldningssäsongen:

  • under 1 kubikmeter kan ge sex årsfrist.
  • över 1,5 kubikmeter ger alltid tre årsfrist.

Däremellan kommer det att behöva göras bedömningar i det enskilda fallet.

Viktigt att komma ihåg är trots allt. att detta är utgångspunkten för ett resonemang och inte ska betraktas som absoluta gränser. Brandskyddskontrollantens kompetens är kommunens instrument för att göra en inledande bedömning. I det fall fastighetsägaren inte är nöjd med brandskyddskontrollantens bedömning, får kommunen (räddningsnämnden) avgöra med vilken frist som eldstaden ska brandskyddskontrolleras. Räddningsnämndens beslut är överklagningsbart enligt förvaltningslagen. Naturligtvis ska kommunens beslut ligga inom ramen för lagstiftningens andemening.

Sotning

När det gäller sotning så finns fristerna på respektive kommuns webbplats.

Avgifter

Genom att kommunen/entreprenören planerar arbetet och gör klart ett område åt gången hålls kostnaden per besök nere. Det är därför som du inte, till samma låga kostnad, själv kan bestämma dag och tid för sotarens eller brandskyddskontrollantens besök.

Lokaleldstäder

Med en modern eldstad – rätt installerad, rätt eldad och rätt skött – har man en relativt säker och miljövänlig källa till värme.  Det finns några saker man bör tänka på innan man köper eldstad, när man ska installera den och inte minst när man sedan använder den.

I foldern Umgås och trivs framför brasan: några tips och råd om hur du eldar säkert hemma, ges råd och tips om allt från val av eldstad och installation till sotning och brandskyddskontroll. Foldern är utarbetad i samverkan med Boverket och ett antal branschorganisationer.

Umgås och trivs framför brasan: några tips och råd om hur du eldar säkert hemmaSkorstenslös kamin

En värmande brasa i vintermörkret är en trevnad som fler kan njuta av med dessa kaminer. Men för att de inte ska vara en fara ska de vara typkontrollerade av ett godkänt certifieringsinstitut enligt fastställda metoder, monterade på rätt sätt och användas på ett ansvarsfullt och korrekt sätt.

Skorstenlös kamin kan också kallas skorstenslös öppen spis, väggbrasa, dekorationsbrasa, trivseleld och liknande.

Montering

Vägghängda kaminer ska vara ordentligt fastsatta. Kaminer som står på golvet, mot vägg eller fristående, ska var ordentligt förankrade så att de inte kan välta.

Kaminerna ska placeras i ett rum av tillräcklig storlek och med god ventilation. Detta för att undvika skadliga halter av koldioxid och andra förbränningsprodukter i rummet. Kraftigt drag bör undvikas eftersom det kan öka förbränningshastigheten påtagligt.

Kaminerna ska placeras på säkert avstånd från lättantändligt material, till exempel gardiner, torkade växter, etc. Placera inte lättantändligt material ovanpå kaminen. Vid tveksamheter kontakta en fackman för korrekt information om montering.

Vad kan hända?

Kaminerna får inte monteras mot vägg i brännbart material om temperaturen riskerar att bli över 85 grader. Gipsväggar förstörs (förlorar bärigheten) av relativt måttlig värme och är alltså olämpliga för montering av vägghängda kaminer.

Kaminerna blir varma på utsidan, särskilt vid brännkammarens ovansida. På vissa modeller finns risk att komma åt lågorna direkt. Tänk på dessa risker vid kaminens placering.

Bränslet till kaminerna

Bränslet till kaminerna består huvudsakligen av alkohol (etanol eller isopropanol) med tillsatser för att ge gul låga, knastrande ljud eller doft. Vissa bränslen innehåller också något ämne för att göra dem mer trögflytande.
Konsistens från friflytande till salvliknande förekommer.

Bränslet är mycket brandfarligt (faroangivelse H225). Hantering av mer än 100 liter är tillståndspliktig (gäller såväl försäljningsställen som i hemmet). Förvaring ska ske på ett säkert sätt. Kaminerna får bara eldas med det bränsle de är avsedda och provade för.

Att tänka på

Ha gärna en brandsläckare till hands om något skulle hända. Bäst för att släcka alkoholbrand är pulversläckare (sex kilo). Använd aldrig vatten vid släckning.

Lämna inte en tänd kamin utan uppsikt. Tänk på att bränslet är vätskeformigt och att det snabbt kan sprida en brand om det läcker ut.

Många kaminmodeller har en bränslebehållare av rostfritt stål, med eller utan reglerbar öppning. Denna ska rengöras regelbundet eftersom bränslet lämnar rester på botten. Hos andra modeller fylls bränslet i löst stående plåtburkar som ska bytas så snart de blivit det minsta skadade. Endast behållare avsedda för respektive kaminmodell får användas och högst angivet antal.

Påfyllning av bränsle får bara ske i avsvalnad behållare. Att fylla på i varm eller brinnande behållare kan ge brand med svåra brännskador som följd. Öppen eld får inte förekomma i närheten vid påfyllning.

Använd braständare eller långa tändstickor för att tända kaminen. Lågorna kan släckas genom att kväva elden (lägga på eller skjuta för fast monterad lucka) utan att bränslebehållaren är tömd. Använd verktyg för att undvika brännskador.

Lagkrav

Denna typ av kaminer ska enligt 5 Kap. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor, genomgå typkontroll och förses med typintyg. Hantering av stora mängder bränsle (mer än 100 liter) på försäljningsställen eller i hemmet kräver tillstånd för hantering av brandfarlig vara (MSBFS 2013:3).

Sedan 2006 finns provningsmetoder för skorstenslösa kaminer avsedda för alkoholbränsle. Ett stort antal produkter har provats. Dessa är märkta med provningsorganets märke och certifikatsnummer. Provningen innebär kontroll av både funktion och instruktioner.

Det pågår ett europeiskt standardiseringsarbete för alkoholeldade skorstenslösa kaminer. När den färdiga standarden publiceras kommer provningarna göras enligt den i stället. Regler kommer inte att skilja sig så mycket från den svenska provningsmetoden.

Frågor och svar om egensotning

Frågor och svar om brandskyddskontroll

Senast granskad: 21 mars 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan