Till innehåll på sidan

Sotning och brandskyddskontroll

Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. Ungefär 30 procent av alla bränder i villa, par- och radhus och fritidshus är eldstadsrelaterade.

Sotningsverksamheten är uppdelad i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll.

Sotning har förekommit i Sverige nästan lika länge som vi har använt eldstäder för uppvärmning och matlagning. En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand.

Brandskyddskontroll

Brandskyddskontrollen ska upptäcka fel och brister i anläggningen för att undvika skador till följd av brand. Kontrollen innebär en prövning av att den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

  • Mer om brandskyddskontroll

    Kommunen ansvarar för att brandskyddskontroll utförs på det som enligt lagen om skydd mot olyckor ska rengöras (sotas). Brandskyddskontrollen är den enda kontroll av brandskyddet som regelbundet sker i bostäder.

    Vid brandskyddskontrollen, som endast får utföras av behörig kontrollant, kontrolleras förbränningsanläggningens säkerhet ur brandskyddssynpunkt. Efter kontrollen dokumenterar och meddelar den som utfört kontrollen vad som kontrollerats och vad som framkommit vid kontrollen.

    Syftet med brandskyddskontroll

    Syftet med brandskyddskontrollen är att i ett tidigt skede upptäcka fel och brister hos anläggningen som kan innebära risker för brand.

    Om det vid kontrollen upptäcks brister eller felaktigheter som innebär risk för annan olyckshändelse än brand ska den som utför kontrollen även påtala detta.

    Kontrollen innebär en prövning av att den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

    Kontrollen ska i huvudsak utföras okulärt men vid misstanke om felaktigheter som inte kan fastställas på det sättet kan kontrollen behöva utökas med någon form av provning eller mätning. Man kan säga att det är en återgång till äldre lagstiftning då kontrollen (brandsynen) utfördes av skorstensfejarmästaren.

    Anläggningen ska kontrolleras mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet

    • Sotbildning och beläggningar
    • Skador eller förändringar av det tekniska utförandet
    • Temperaturförhållanden
    • Tryckförhållanden och täthet
    • Drift och skötsel

    Brandskyddskontrollen innefattar hela värmeanläggningen samt taket och tillhörande takskyddsanordningar. Den som utför kontrollen måste därför ha tillträde till alla de delar av huset som skorstenen passerar.

    Brandskyddskontrollen ska ske med intervall som MSB föreskriver. Beroende på vilken anläggning du har och hur den används finns det olika intervall.

    MSBFS 2014:6 föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Brandskyddskontroll - frågor och svar

Frågor och svar om brandskyddskontroll

  • Kommer MSB att ta fram ett standardiserat protokoll för brandskyddskontrollen?

    Inte som det ser ut i nuläget. Arbetsbeskrivningar för genomförandet av kontrollen, inkluderande protokoll, är på sådan detaljnivå att frågan med fördel bör lösas mellan företrädare för kommunerna och sotningsbranschen.

  • Ingår det alltid provningar och mätningar av tryck, täthet och temperatur i brandskyddskontrollen?

    Nej, kontrollen är i första hand en okulär kontroll av brandskyddet beträffande anläggningen i sin helhet.
     
    Om det vid denna kontroll uppstår misstanke om fel som kan innebära en brandrisk och som inte går att fastställa direkt, kan det vara nödvändigt att fördjupa kontrollen.
     
    Exempelvis kan det uppstå misstanke om att rökkanalen är otät, men om man inte kan konstatera detta säkert på okulär väg så får man gå vidare och täthetsprova kanalen.

  • Hur lång tid ska en brandskyddskontroll ta och vad ska den kosta?

    Det är kommunen som ska bestämma avgiften för kontrollen och tidsåtgången för kontrollen avgör kostnaden för densamma. Tidsåtgången styrs i sin tur av kontrollens omfattning vilken framgår av MSBFS 2014:6, det vill säga att det kan ta olika lång tid beroende på typ av objekt och hus.
     
    Det är kommunernas uppgift att tillsammans med de som ska utföra kontrollen enas om en rimlig tidsåtgång och därefter fastställa en taxa som anger kostnaden för kontrollen.

  • Vad ska normalt göras vid en brandskyddskontroll?

    Brandskyddskontrollen enligt lagen om skydd mot olyckor innebär att hela anläggningen ska undersökas. Kontrollintervallen framgår av MSBFS 2014:6, där också kontrollens omfattning anges. De som utför kontrollen ska uppfylla ett visst behörighetskrav (lägst teknikerutbildning för skorstensfejare).

  • Kan en kommun besluta om brandskyddskontroll med andra intervall än vad som framgår av MSB:s föreskrifter?

    Kommunen kan inte föreskriva om andra generella intervall för brandskyddskontrollen. Däremot kan en kommun med stöd av 3 kap. 1 § i förordningen om skydd mot olyckor besluta om brandskyddskontroll i särskilda fall när det finns skäl för att utföra sådan kontroll.
     
    Exempelvis kan detta vara aktuellt innan en anläggning tas i bruk efter att ha varit utsatt för soteld.

  • Omfattas uppgifter som framkommer vid brandskyddskontrollen av de utökade sekretessbestämmelserna i sekretesslagen som gäller för övrig tillsynsverksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor?

    Formellt sett inte men man ska givetvis inte sprida uppgifter av personlig eller ekonomisk karaktär om det kan vara till olägenhet för någon.

  • Finns det tillräckligt många personer som uppfyller behörighetskravet för att få utföra brandskyddskontrollen?

    Den bedömning som gjordes när behörighetskravet fastställdes var att det totala behovet låg på ca. 200-400 årsarbeten. Det finns cirka 500-600 personer inom sotningsverksamheten som i dag uppfyller behörighetskravet vilket innebär att det totalt sett finns tillräckligt många personer som kan utföra kontrollen i landet. De är däremot inte jämt fördelade över landet så att det motsvarar behovet i varje enskild kommun. Genom omplanering av arbetsuppgifter, rekrytering och tillfälligt lån av arbetskraft kan sotningsdistrikten också påverka situationen.

  • Brandskyddskontrollen sker med ett visst intervall. Vad händer om man vid sotning upptäcker någon brist som kan medföra brandfara? Ska man meddela fastighetsägaren om detta?

    Självklart ska sotaren meddela fastighetsägaren eller motsvarande om man upptäcker något som innebär en brandrisk vilket bland annat framgår av MSBFS 2014:6. Sotaren ska också meddela berörd nämnd i kommunen.
     
    Sotning i nuvarande system innefattar inte en skyldighet att systematiskt kontrollera anläggningen för att bedöma dess brandsäkerhet. Denna kontroll sker nu endast i samband med brandskyddskontrollen.

  • Kan man få dispens från behörighetskravet för att kunna utföra brandskyddskontroll?

    Nej.

  • Vem bestämmer och vad avgör vilken brandskyddskontrollfrist som min lokaleldstad ska ha?

    Att avgöra om en lokaleldstad är att hänföra till treårs eller sexårs brandskyddskontrollfrist är i grunden en bedömningsfråga där brandskyddskontrollanten har kompetens att avgöra. I de flesta fall är det relativt uppenbart vilken brandskyddskontrollfrist som är tillämpbar. Naturligtvis finns det fall då det exempelvis eldas i sådan omfattning att bedömningen blir svårare.

    Grundtanken är att lokaleldstäder ska brandskyddskontrolleras vart tredje år, men eftersom det finns lokaleldstäder, det vill säga kaminer, kakelugnar och öppna spisar och så vidare som används i mindre omfattning finns möjligheten att ge dem en längre frist.

  • Vad skapar skillnaden mellan tre och sex års tidsfrist på lokaleldstad?

    Enligt de allmänna råden om brandskyddskontroll är eldning i mindre omfattning definierat såsom eldning i korta eldningscykler någon gång (1) per vecka. Översatt i mängden förbrukat bränsle kan detta innebära en maximal ungefärlig årlig förbrukning på cirka 1 m³ ved.

    Formel för en ungefärlig beräkning är:

    • 52 veckor med en eldningscykel per vecka multiplicerat med 3 kg ved per timme multiplicerat med 3 timmar per eldningscykel dividerat med normalvikten för normaltorkad ved per kubikmeter, cirka 470 kg per m³.

    Då det i praktiken nästan är helt omöjligt för en kommun att kontrollera den exakt förbrukade mängden bränsle i en eldstad, har MSB uppfattningen att bedömningen därför inte alltid endast kan bygga på mängden förbrukat bränsle utan ibland även på övriga omständigheter i det enskilda fallet som till exempel risksituationen.

    En god tumregel är dock

    Utslaget på hela eldningssäsongen:

    •     under 1 m³ kan ge sex-årsfrist.
    •     över 1,5 m³ ger alltid tre-årsfrist.

    Däremellan kommer det att behöva göras bedömningar i det enskilda fallet.

    Viktigt att komma ihåg är trots allt. att detta är utgångspunkten för ett resonemang och inte ska betraktas som absoluta gränser. Brandskyddskontrollantens kompetens är kommunens instrument för att göra en inledande bedömning. I det fall fastighetsägaren inte är nöjd med brandskyddskontrollantens bedömning, får kommunen (räddningsnämnden) avgöra med vilken frist som eldstaden ska brandskyddskontrolleras. Räddningsnämndens beslut är överklagningsbart enligt förvaltningslagen. Naturligtvis ska kommunens beslut ligga inom ramen för lagstiftningens andemening.

Frister (tidsintervall) för brandskyddskontroll

Frister (tidsintervall) för brandskyddskontroll föreskrivs av MSB. Frister för sotning föreskrivs av kommunen. Kommunen beslutar om avgifter för både brandskyddskontroll och sotning.

  • Mer om frister för brandskyddskontroll för vanligaste objekten

    Brandskyddskontrollfrister som generellt gäller för de vanligaste objekten i småhus. Ibland används även ordet intervall för frist.

    MSBFS 2014:6 föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontrollVärmepannor

    • Värmepannor som eldas med fasta bränslen, till exempel ved eller flis, har kontrollfristen tre år.
    • Värmepannor som eldas med olja eller gas har kontrollfristen sex år.

    Pelletseldning i värmepannor

    • Eldning med pellets i en anläggning som är helautomatisk standardiserad och speciellt konstruerad för eldning med pellets har kontrollfristen sex år.
    • Om en pelletsbrännare installeras i en gammal eller annan anläggning som inte är konstruerad speciellt för pellets är kontrollfristen tre år.

    Köksspisar

    • Köksspisar som eldas med fasta bränslen har kontrollfristen tre år.
    • Köksspisar där eldning sker i mindre omfattning har kontrollfristen sex år.
      Med mindre omfattning menas om de eldas i korta eldningscykler någon(1) gång per vecka eller mindre.

    Lokaleldstäder

    • Lokaleldstäder som eldas med fasta bränslen har kontrollfristen tre år.
    • Om lokaleldstaden används i mindre omfattning är kontrollfristen sex år. Detsamma gäller normalt för lokaleldstäder som finns i fritidshus.

    Pelletskaminer

    • Vid eldning med pellets i anläggning som är helautomatisk och speciellt konstruerad för eldning med pellets är kontrollfristen sex år.

    Brandskyddskontrollfrist för lokaleldstad

    Att avgöra om en lokaleldstad är att hänföra till treårs eller sexårs brandskyddskontrollfrist är i grunden en bedömningsfråga där brandskyddskontrollanten har kompetens att avgöra. I de flesta fall är det relativt uppenbart vilken brandskyddskontrollfrist som är tillämpbar. Naturligtvis finns det fall då det exempelvis eldas i sådan omfattning att bedömningen blir svårare.

    Grundtanken är att lokaleldstäder ska brandskyddskontrolleras vart tredje år, men eftersom det finns lokaleldstäder, det vill säga kaminer, kakelugnar och öppna spisar och så vidare som används i mindre omfattning finns möjligheten att ge dem en längre frist.

    Resonemang om gränsdragning

    Det är mycket svårt att uttrycka en exakt gräns för när lokaleldstäder anses användas i mindre omfattning eller inte. En koppling till den mängd bränsle som förbrukas skulle i och för sig kunna anses som någorlunda relevant i förhållande till sotbildningen.

    Tre eller sex års frist på lokaleldstad

    Enligt de allmänna råden om brandskyddskontroll är eldning i mindre omfattning definierat såsom eldning i korta eldningscykler någon gång (1) per vecka. Översatt i mängden förbrukat bränsle kan detta innebära en maximal ungefärlig årlig förbrukning på cirka 1 m³ ved.

    Formel för en ungefärlig beräkning är:

    • 52 veckor med en eldningscykel per vecka multiplicerat med 3 kg ved per timme multiplicerat med 3 timmar per eldningscykel dividerat med normalvikten för normaltorkad ved per kubikmeter, cirka 470 kg per m³.

    Då det i praktiken nästan är helt omöjligt för en kommun att kontrollera den exakt förbrukade mängden bränsle i en eldstad, har MSB uppfattningen att bedömningen därför inte alltid endast kan bygga på mängden förbrukat bränsle utan ibland även på övriga omständigheter i det enskilda fallet som till exempel risksituationen.

    En god tumregel är dock

    Utslaget på hela eldningssäsongen:

    • under 1 m³ kan ge 6-årsfrist.
    • över 1,5 m³ ger alltid 3-årsfrist.

    Däremellan kommer det att behöva göras bedömningar i det enskilda fallet.

    Viktigt att komma ihåg är trots allt. att detta är utgångspunkten för ett resonemang och inte ska betraktas som absoluta gränser. Brandskyddskontrollantens kompetens är kommunens instrument för att göra en inledande bedömning. I det fall fastighetsägaren inte är nöjd med brandskyddskontrollantens bedömning, får kommunen (räddningsnämnden) avgöra med vilken frist som eldstaden ska brandskyddskontrolleras. Räddningsnämndens beslut är överklagningsbart enligt förvaltningslagen. Naturligtvis ska kommunens beslut ligga inom ramen för lagstiftningens andemening.

    Sotning

    När det gäller sotning så finns fristerna på respektive kommuns webbplats.

Avgifter för brandskyddskontroll

Genom att kommunen/entreprenören planerar arbetet och gör klart ett område åt gången hålls kostnaden per besök nere. Det är därför som du inte, till samma låga kostnad, själv kan bestämma dag och tid för sotarens eller brandskyddskontrollantens besök.

Sotning

Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand. Sotning har förekommit i Sverige nästan lika länge som vi har använt eldstäder för uppvärmning och matlagning.

  • Mer om sotning

    Vidare innebär sotningen att brännbara sotbeläggningar i eldstäder och rökkanaler i sådan omfattning att risken för skorstensbrand och skadeverkningarna vid en skorstensbrand minimeras. Det innebär att alla ytor som rökgasarerna passerar ska sotas.

    Kommunen beslutar egna föreskrifter om hur ofta sotning ska göras. Kommunen beslutar även om taxan (priset) för sotningen. För att få reda på vad som gäller för din anläggning ska du kontakta din kommun.

    Imkanalen, köksfläktens anslutning till skorstenen och ventilationssystemet i bostadshus, omfattas inte längre av kravet på sotning. Trots detta behöver imkanalen rengöras med jämna mellanrum, om inte annat för att imkanalen ska fungera som det är tänkt.

    Ansvaret för rengöring av imkanalen ligger på fastighetsägaren.

Egensotning

Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ger kommunen rätt att, efter ansökan av fastighetsägaren, låta fastighetsägaren själv eller någon annan än kommunens sotare rengöra (sota) en anläggning.

  • Mer om egensotning

    Möjligheten att själv sota eller låta någon annan sota sin egen anläggning omfattar endast sotningsmomentet.

    Kravet är att sotningen genomförs på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.

    Kommunen ska i varje enskilt fall göra en prövning av om den som är tänkt att utföra sotningen är lämplig för uppgiften.

    Blankett för ansökan om egensotning hittar du normalt hos din kommun.

    Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 3 kap. 4§ 2:a stycket:

    "Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten.

    Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt."

Egensotning - frågor och svar

Frågor och svar om egensotning

Övriga frågor om brandskyddskontroll och sotning

Övriga frågor och svar om brandskyddskontroll och sotning

Mer om bakgrunden till lagstiftningen

Senast granskad: 21 januari 2020

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan