Till innehåll på sidan

Terrorism

Terrorism har under flera århundraden varit ett sätt för individer eller grupper att med våld påverka ett samhälle, men sedan utropandet av Islamiska staten 2014 har den globala terrorismen ökat dramatiskt.

Säkerhetspolitik.se har lagts ned

Du har hamnat på på den här sidan eftersom webbplatsen säkerhetspolitik.se har lagts ned.

Mer information om nedläggningen och förslag på andra webbplatser

Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism "en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

  1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller del av en befolkning,
  2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
  3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer."

Terrorism är inget nytt fenomen, utan har använts i århundraden av både stater och politiska grupper som ett sätt att få sin vilja igenom eller sprida skräck bland oliktänkande. Ibland är gränsen mellan legitim frihetskamp och terrorism svår att avgöra. Exempelvis klassades Nelson Mandela under en lång tid som terrorist för sin kamp mot apartheidsystemet i Sydafrika. Idag ses han universellt som en hjälte.

De flesta länder drabbas

Ett modernt, demokratiskt och öppet samhälle är sårbart för terrorism, som inte är begränsad av nationsgränser eller lagar. Idag utkämpas få krig mellan två eller fler stater (så kallade konventionella krig). Detta har gjort att ett stort hot för de flesta stater - särskilt i västvärlden - utgörs av terrorism.

Det är relativt få länder som varit helt fredade från terrorattentat och terrorism är en global företeelse. Europa och Sverige är relativt förskonade från terrorism och majoriteten av alla terrorhandlingar sker i stor utsträckning i Mellanöstern, Afrika och Asien

Terrorismens utveckling

Terrorismen kommer och går i långsamma vågor och varje våg har sitt eget utseende och ideologiskt mål. Från 1970-talet fram till 90-talet använde sig exempelvis olika vänsterorienterade terrorgrupper i stor utsträckning av metoder som flygplanskapningar och kidnappningar. Målet var ofta politiker och andra representanter för samhället. Under samma period fanns även separatistiskt motiverade terrorgrupperingar, som exempelvis den Irländska republikanska armén, IRA. Den övergripande målsättningen var att separera Nordirland från Storbritannien till förmån för en enad irländsk stat. Målen för attentaten var även här olika representanter för samhället.

De senaste åren har präglats av en religiös våg med jihadistisk terrorism och som främst riktar sig mot allmänheten. Gärningsmännen verkar i stor utsträckning ensamma eller i mindre grupper och det är inte ovanligt att man har radikaliserats på en mycket kort tid. Dessa gärningsmän eller grupper använder sig ofta av enkla medel och metoder, beroende på vad som är möjligt och vad som finns tillgängligt. Som till exempel att använda sig av fordon som vapen eller användning av hugg- och stickvapen. Men även användning av skjutvapen och improviserade sprängladdningar är vanligt förekommande.

Terrorattentatshotet mot Sverige

Sverige gör likt andra länder kontinuerligt bedömningar om terrorhotet mot Sverige och mot svenska intressen. Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) är en permanent arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), vilka genomför strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt. NCT bedömer hotnivån och chefen för Säkerhetspolisen beslutar om densamma. NCT använder en hotnivåskala i presentationer och rapporter för terrorhotbedömningar. Syftet är främst att mottagaren på ett snabbt och enkelt sätt ska få en uppfattning om hur NCT bedömer terrorhotet mot Sverige och huruvida det skett en förändring sedan tidigare bedömning.

Senast granskad: 17 november 2023

Till toppen av sidan