Betalningar och kontanter i kris

För att det skulle kunna hända något som påverkar möjligheten att betala med exempelvis betalkort och swish.

Jo, det finns gott om kontanter i samhället. Fortsätt att själv använda sedlar som betalmedel där det går, till exempel i livsmedelsbutiker. Då får du en naturlig omsättning själv, kan spara växeln och du bidrar dessutom till att ”smörja” systemet.

Nej, i Sverige kan butiker avtala bort kontanthantering och det räcker i princip att sätta upp information på dörren till butiken, att de inte tar emot kontanta betalningar. Det här tittar för närvarande Betalningsutredningen på. Som kund kan du alltid ställa frågor och säga din åsikt ifall du tycker annorlunda.

Fundera på hur hemberedskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, då har du gjort mer än de flesta. Lite är bättre än ingenting! Gärna i mindre valörer.

Gör något litet om du kan. Samhället har skyldighet att ge stöd till människor som behöver.

De flesta uttagsautomater har 100-, 200- och 500-kronorssedlar. Automaterna är inställda så att de alltid matar ut det alternativ som innebär lägst antal sedlar för dig som kund. Det händer att en valör tar slut och då åtgärdas det vid nästa påfyllning.

Om du exempelvis har fått en större sedel i en uttagsautomat, använd den när du handlar något litet och spara sedan växeln. 

Din bank beslutar om maxbelopp för uttag, hör av dig till banken för att veta vad som gäller för dig. Det finns också en teknisk begränsning i automaten på max 30 sedlar per uttag.

De ska förvaras så att skada eller förlust så långt som möjligt förhindras. Kontanter ersätts om det gäller en stöld i en bostad och någon olovligen tagit sig in. Ta kontakt med ditt försäkringsbolag och ställ frågan.

Riksbanken har ansvar för att hålla ett tillräckligt lager med kontanter för samhällets behov. Vid plötsligt ökad efterfrågan, exempelvis vid en kris, kan det uppstå tillfällig brist på kontanter eftersom distributionen är anpassad efter normal efterfrågan. Det innebär dock inte att kontanterna har tagit slut utan att det kan ta lite längre tid att transportera dem till platsen där behovet finns.

Det finns ingen som hindrar det om du har möjlighet. MSB har inga speciella rekommendationer kring någon annan valuta än svensk krona.

Riksbanken ansvarar för att ge ut sedlar och mynt, men det är allmänhetens efterfrågan som styr hur mycket kontanter som används i samhället. Flera myndigheter och organisationer driver frågan om kontanters fortsatta existens. Det är en stor och viktig fråga ur demokratisynpunkt också, då inte alla vill, har tillgång till, eller klarar av att hantera digitala betalsystem.

MSB har inte rekommendationer kring något annat än sedlar och mynt.

Kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare. Bitcoin kan inte mäta sig med statliga pengar när det gäller säkerhet, trygghet och accepteras inte heller i butiker.

Byteshandel är ett vanligt sätt att klara sig och kommer alltid att uppstå. Det är dock ett ganska begränsat system. Två ”köpare” måste ju ha behov av exakt de aktuella varorna som finns att byta med, annars blir det ingen affär. De finns också skattemässiga hinder för byteshandel. Men att som privatpersoner byta saker går bra.