Sveriges samarbete med Nato

Sverige och partnerskap för fred

Sverige har sedan 1994 haft ett partnerskap med Nato inom ramen för Natos program Partnerskap för fred (PFF). MSB har regeringens uppdrag att samordna det civila beredskapsarbetet inom ramen för partnerskapet. På den här sidan kan du läsa mer om vad det innebär.

Nato/PFF inrättades 1994 som ett konkret, militärt och förtroendeskapande säkerhetssamarbete i Europa. PFF är ett samarbetsinitiativ mellan Nato och icke-Natoländer i Europa, Centralasien och södra Kaukasien.

Sverige har deltagit i samarbetet sedan det inrättades och har varit en aktiv PFF-nation, militärt såväl som civilt. För vissa länder har partnerskapet inneburit en förberedelse för medlemskap i Nato.

PFF utvecklar civil och militär förmåga

Med utgångspunkt i målet för civilt försvar har möjligheterna att utveckla Sveriges totalförsvar aktivt eftersträvats och tillvaratagits inom ramen för partnerskapet. För det civila försvaret har detta syftat till att exempelvis använda Natos och de allierades erfarenheter och kunskap för att säkerställa samhällsviktiga funktioner.

För svensk del har Nato/PFF varit ett framgångsrikt instrument för förmågeutvecklingen inom såväl det militära försvaret som för krisberedskapen och den civila beredskapen. Civila förmågor är nödvändiga för att kunna bidra till nationella störningar och kriser, liksom internationell krishantering, katastrofinsatser och fredsfrämjande verksamhet.

Euro-Atlantic Partnership Council (EAPR) är det politiska format som Sverige deltar i inom Nato/PFF. EAPR är således den politiska ramen som utgör möjligheten till samarbete mellan Sverige och Nato.

Det svenska civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/PFF regleras genom raminstruktionen för detsamma, som senast uppdaterades 2021. Raminstruktionen anger inriktning, prioriteringar och arbetsformer för svenskt deltagande.Raminstruktion för det svenska civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/PFF (2021)

Visa större bild

Stäng bild

Individuellt partnerskap (EOP)

Sverige har sedan 2014 ett individuellt partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). EOP ger respektive land en möjlighet att, baserat på behov, vilja och förmåga, utveckla samarbetet med Nato. Sverige har genom EOP kunnat utbyta erfarenheter och kunskap med Nato kring uppbyggnaden av totalförsvaret och totalförsvarsplanering samt inom krisberedskap och civilt försvar.

MSB:s roll i Sveriges civila beredskapssamarbete med Nato

MSB upprätthåller en samlad bild av svenskt deltagande i det civila beredskapsarbetet med Nato. Inom ramen för det uppdraget sammankallar MSB regelbundet de svenska myndigheter som deltar i det civila beredskapsarbetet. MSB har även ett utpekat ansvar för civila beredskapsfrågor inom samarbetet, och deltar i planeringsgruppen som ansvarar för (Civil Protection Group).

MSB är även kontaktpunkt Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre (EADRCC), som är den funktion inom Nato som koordinerar katastrofinsatser.

Civil beredskapsplanering i relation till det svenska värdlandsstödsavtalet med Nato

Sverige har haft ett värdlandsstödsavtal med Nato sedan 2016. Värdlandsstödsavtalet med Nato ger Sverige möjlighet att förbättra förutsättningarna för att vi effektivt ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig.

Ett effektivt värdlandsstöd kräver att det inom det civila försvaret säkerställs praktiska och logistiska arrangemang till stöd för militära verksamheter. Ett väl fungerande värdlandsstöd underlättar också för Sverige att vara värdland för internationella övningar.

Ett utvecklat samarbete i utformning och genomförande av övningar

Genom att planera och delta i övningar stärks Sveriges förmåga att motstå olika typer av kriser och hot. Genom samarbetet med Nato får Sverige möjlighet att delta i övningar av en storlek och komplexitet som överstiger vad som är möjligt att organisera nationellt.

Svenska myndigheter ska därför, när det stärker förmågan inom totalförsvaret och krisberedskapen, delta i planering och genomförande av de Natoövningar som Sverige deltar i.

Natos stabsövning CMX 2023

Crisis Management Exercise (CMX) är Natos återkommande stabsövning för politisk-militära konsultationer och krishanteringsprocedurer. Denna övning syftar till att öva politiskt beslutsfattande och samverkan mellan Natomedlemmar (inklusive vissa partners). Utifrån ett givet scenario som inkluderar olika typer av hot och utmaningar, övas alliansen och partners i hur de skulle hantera olika fiktiva händelser enligt Natos krishanteringssystem.

Sverige har deltagit i CMX sedan 1997 som partner. Under CMX23 deltog Sverige för första gången som ”invitee”. Det var delar av regeringskansliet samt den svenska Nato-delegationen i Bryssel som övades. MSB och Försvarsmakten deltog som stöd till Regeringskansliet.

MSB roll i CMX23 var att stötta Regeringskansliet med att ta fram olika fiktiva civila lägesbilder som ger en översikt av situationen i det svenska samhället. MSB gav även råd och svarade på frågor från Regeringskansliet avseende eventuell påverkan på samhället och ansvarsfördelning mellan civila aktörer.

CMX fyller en viktig funktion för både Sverige och MSB för att öka kunskapen om hur Nato fungerar, och hur allierade behöver hantera utmanande situationer tillsammans.