Till innehåll på sidan

SOS Alarm

Mellan svenska staten (Justitiedepartementet) och SOS Alarm AB finns ett alarmeringsavtal som reglerar 112-tjänsten och vissa alarmeringstjänster. MSB har i uppgift att utöva tillsyn och kontroll över att SOS Alarm AB uppfyller åtagandena avseende 112-tjänsten enligt alarmeringsavtalet.

Hur länge har avtalet funnits?

Det första alarmeringsavtalet tecknades 1994 och har sedan dess reviderats några gånger. Nuvarande avtal löper från mars 2016. Över tid har avtalet kompletterats med olika bilagor för t.ex. informationsnumret 113 13, Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och telefonnummer 116 000 avseende försvunna barn.

Avtalets syfte

Avtalet syfte är att säkerställa en effektiv 112-tjänst och att skapa möjligheter att tillkalla eller komma i kontakt med polis, statlig eller kommunal räddningstjänst samt ambulans mm.

Vad menas med effektiv SOS-tjänst?

En SOS-operatör ska genom intervju primärt fastställa vad som har hänt och var det har hänt. Utifrån intervjun ska SOS- operatören avgöra vilken eller vilka hjälpinsatser som behövs. I 112-tjänsten ingår att ta emot, behandla och/eller förmedla larm på 112.

Vad omfattar avtalet?

Avtalet består av 18 olika punkter som styr hur SOS Alarm ska hantera SOS-tjänsten på ett effektivt sätt.

SOS Alarm ska enligt avtalet

  • driva SOS–centraler som upprätthåller SOS tjänsten för nödnumret 112 i hela landet
  • erbjuda samtliga kommuner, landsting och statliga räddningsorgan att träffa avtal för anslutning av alarmeringstjänster
  • utnyttja positionering av 112- samtal där så är möjligt i fast och mobil telefoni
  • ansvara för samhällsinformationen
  • utveckla SOS-tjänstens innehåll i takt med att omvärldens behov, samhället och tekniken förändras
  • följa och medverka i det internationella samarbetet och utvecklingen inom området
  • sammankalla och ansvara för ett 112- råd
  • lämna en årlig verksamhetsrapport till regeringen
  • fullgöra åtaganden även vid större krissituationer eller extraordinära händelser.

Vad omfattas inte i avtalet?

Alarmeringsavtalet omfattar bland annat inte medicinsk bedömning, prioritering eller dirigering av ambulanssjukvården. Avtalet omfattar inte heller det fortsatta arbetet med att larma ut räddningstjänsten enligt olika larmplaner efter att SOS-operatören har konstaterat att räddningstjänsten kan behövas larmas ut. Detsamma gäller för polisen.

Detta innebär att kommuner, landsting och polis får teckna egna avtal som styr hur det fortsatta samarbete ska gå till efter att SOS-operatören har konstaterat vilka hjälpinsatser som behövs.

De flesta kommuner och alla landsting har tecknat någon form av avtal med SOS Alarm. Samtliga statliga myndigheter, förutom polisen, som har räddningstjänstansvar har avtal om hur vidarekoppling och alarmeringstjänster ska utföras.

Hur går tillsynen till?

Varje år genomför MSB uppföljning av alarmeringsavtalet med SOS Alarm och rapporterar till regeringen hur SOS Alarm har uppfyllt åtagandena avseende 112-tjänsten. Övriga delar av avtalet ingår inte i tillsynen. Uppgiften att göra tillsyn och kontroll regleras nu i §18d i förordning med instruktion i för MSB.


 

 
 

Senast granskad: 21 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan