Civilplikt

I Sverige gäller totalförsvarsplikt för alla som bor här och är mellan 16 och 70 år.

Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten, där även värnplikt och allmän tjänsteplikt ingår. Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt och ska bidra till att säkerställa att viktiga delar av samhället fungerar vid höjd beredskap eller krig.

Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter.

De verksamheter där civilplikt enligt lag får genomföras beskrivs i bilagan till förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt.

Enligt regeringen ska de civilpliktiga bland annat kunna hjälpa den kommunala räddningstjänsten i det vanliga arbetet med exempelvis skogsbränder och trafikolyckor – och rycka in under höjd beredskap. Då kan det handla om sådant som att röja farliga områden och insatser mot kemiska stridsmedel.

Det försämrade säkerhetsläget i allmänhet, och kriget i Ukraina i synnerhet, har gjort att regering och riksdag vill stärka det svenska totalförsvaret och där ingår civilplikten.

Utgångspunkten för personalförsörjningen av det civila försvaret är att anställda och frivilliga ska användas så långt som möjligt. Det finns dock områden där anställda och frivilliga sannolikt inte kommer räcka till och där civilpliktiga därför kan komma att behövas för att säkerställa personalbehoven, till exempel inom den kommunala räddningstjänsten.

Aktivering av civilplikten sker om regeringen fattar ett sådant beslut. De som kan bli aktuella i ett första skede är personer som genomgått utbildning för att verka som räddningstjänstpersonal på hel- eller deltid men som i dagsläget inte är anställda inom kommunal räddningstjänst.

Om regeringen fattar beslut om att aktivera civilplikten bedömer MSB att det i ett första steg handlar om ca 2-3000 personer som kan bli krigsplacerade med civilplikt.

Det som förväntas av dem är att de bidrar med sin kompetens och erfarenhet för att räddningstjänsten ska klara av sitt uppdrag i krig. För att kunna göra det behöver de skrivas in för civilplikt, genomgå en kompletterande kortare utbildning och så småningom också repetitionsutbildning med viss frekvens.

 

Om och när det blir aktuellt med aktivering av civilplikten så kommer information att ges till berörda individer i god tid innan det blir aktuellt med utredning av lämplighet samt inskrivning och krigsplacering.

Alla som omfattas av totalförsvarsplikten, alltså personer som är bosatta i Sverige och som är mellan 16 och 70 år, kan bli krigsplacerade med civilplikt. I praktiken är det dock två grupper man avser när det kommer till civilplikt: unga personer som genomgår civilpliktsutbildning efter mönstring och personer som inte gått en civilpliktsutbildning men som har kunskaper som motsvarar en sådan och därför kan krigsplaceras med civilplikt genom så kallad direktinskrivning.

Om regeringen fattar beslut om att aktivera civilplikten kommer det i nuläget att beröra personer som redan har utbildning för kommunal räddningstjänst men som i dagsläget inte är anställda där. I dagsläget finns ingen möjlighet att frivilligt anmäla sitt intresse för att göra civilplikt.

Det kan senare bli aktuellt med mönstring och grundutbildning av civilpliktiga även det för tjänstgöring inom kommunal räddningstjänst. Det är ännu för tidigt att säga om civilplikten kommer att beröra fler sektorer längre fram.

Den som vill göra en frivillig insats inom totalförsvaret kan redan idag söka sig till någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna, som rekyterar och utbildar förstärkningspersonal inom en lång rad befattningar till både det militära och det civila försvaret. Läs mer och sök till utbildningar på frivilligutbildning.se

Mer information finns också på:
www.msb.se/ffo

Ja. Vid utbildning och tjänstgöring med plikt utgår ersättning. Ersättningens storlek varierar beroende på tjänstgöringens karaktär och den pliktiges personliga förhållanden.

Civilplikt har sin grund i totalförsvarsplikten som omfattar alla boende i Sverige mellan 16 och 70 år och är tvingande för individen. Även om det alltid görs en bedömning av individens kroppskrafter och lämplighet i övrigt, så är begäran om attslippa inte i sig skäl nog.

Krigsplacering med civilplikt kan endast överklagas om den innefattar grundutbildning.

Eftersom MSB:s uppdragsredovisning om aktivering av civilplikt den 1 mars 2023 inte innefattar grundutbildning så kommer en civilplikitg inte att kunna överklaga , om regeringen beslutar att aktivera civilplikten i den nu aktuella formen.

Totalförsvarsplikten innebär att en civilpliktig är skyldig att fullgöra utbildning och tjänstgöring. Om man inte gör det kan man bli straffad.

Ja. Både fullgörandet av utbildningen och den krigsuppgift (krigsplacering) som personen kan bli föremål för, kan vara på annan ort än där man bor.

Uppgifterna för krigsplaceringen utförs dock endast under höjd beredskap.

Man kan inte räkna med att få ledigt eller semester. I vissa begränsade fall kan den civilpliktige ansöka och få tillstånd. Det kan till exempel vara vid sjukskrivning eller föräldraledighet.

 

Ja, så kan det bli. Det eventuella personalbortfallet infaller dock först i ett läge med höjd beredskap, och när individen är borta på utbildning i fredstid.

Om någon av dina anställda har krigsplacerade med civilplikt i annan verksamhet men behövs för att upprätthålla verksamheten inom ordinarie anställning, så kan du som arbetsgivare göra en framställan om att med stöd av anställningsavtal och allmän tjänsteplikt krigsplacera den anställde i ordinarie verksamhet. Då kan en dialog föras om var personen gör bäst nytta för totalförsvaret. Detta görs i kontakt med Plikt- och prövningsverket. Mer information om hur man går tillväga för att krigsplacera finns i MSB:s vägledning ”Rätt person på rätt plats – vägledning för krigsorganisation och krigsplacering”.

Nej.

Om den ordinarie verksamheten inte är viktig för totalförsvaret så kan vissa anställda komma att anses göra större nytta som civilpliktig i sådan verksamhet.

Om ordinarie verksamhet är viktig för totalförsvaret så är skillnaden att privata aktörer måste få sin verksamhet utpekad av en offentlig aktör som viktig för totalförsvaret för att ha möjlighet att föra dialog om var den anställde gör mest nytta (och möjlighet att eventuellt flytta krigsplaceringen).

Ett sätt att göra detta på är att fråga den anställde. Det går också att få reda på det genom att göra en så kallad disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket i samband med att man krigsplacerar personalen i fråga. Detta förutsätter att verksamheten är viktig för totalförsvaret, vilket privata aktörer behöver få utpekat.

Genom en disponibilitetskontroll får arbetsgivaren vetskap om vilka anställda som är krigsplacerade hos någon annan aktör. Önskar organisationen att krigsplacera de personerna i den egna verksamheten ska en dialog föras med den andra aktören om var personen gör bäst nytta för totalförsvaret.

Detta beskrivs i MSB:s vägledning ”Rätt person på rätt plats – vägledning för krigsorganisation och krigsplacering”.

Det är regeringen som beslutar om var civilpliktiga kan användas, och det beror på omvärldsläget och på behoven av personalförstärkning vid höjd beredskap. Personalförsörjningen ska i första hand lösas med ordinarie personal och frivilliga, inte med plikt.

De områden där civilplikt får fullgöras anges i bilagan till förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt.

Det finns olika typer av frivilliga som vill hjälpa till vid kris eller krig. Man skiljer mellan spontanfrivilliga, som befinner sig på eller kommer till en plats där något allvarligt inträffat och organiserade frivilliga där personer ingår i en organisation och inte agerar som enskilda individer.

Bland organiserade frivilliga finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, som är särskilt utpekade av regeringen och som har en särskild roll i totalförsvaret. Dessa organisationer kan rekrytera och utbilda medlemmar som kan teckna frivilligavtal för tjänstgöring hos myndigheter som har uppgift inom totalförsvaret, och som med det som grund även kan krigsplaceras. Dessa frivilliga får alltså i likhet med civilpliktiga särskild utbildning för sina uppgifter, de krigsplaceras och de byter sin ordinarie arbetsgivare mot en annan vid höjd beredskap.

Skillnaden är att dessa frivilliga valt att krigsplaceras och de kan välja att säga upp sitt frivilligavtal fram till dess att höjd beredskap råder. Civilpliktiga tas ut med plikt dvs kan inte själva välja sin utbildning och krigsplacering. Vid höjd beredskap kan varken avtalsfrivilliga eller civilpliktiga välja bort sin tjänstgöring.

 

Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten, tillsammans med allmän tjänsteplikt och värnplikt. Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt och kan antingen innefatta mönstring följt av grundutbildning, eller en så kallad direktinskrivning på annan grund om den civilpliktige redan har motsvarande grundläggande kompetens sedan tidigare.

Civilplikt kan genomföras i fler olika verksamheter, dessa finns specificerade i bilagan till förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. Civilplikten utförs i det civila försvaret, och kan även utföras i delar av Försvarsmaktens verksamhet.

Civilplikten får inte innefatta stridande befattningar annat än ordnings- och bevakningsuppgifter.

Nej, det är det inte. Däremot kan en person som ansöker om vapenfri tjänst istället får göra civilplikt om det finns befattning och grundutbildning för detta. Just nu genomförs inga civilpliktsutbildningar med lång grundutbildning.