Frågor och svar om krigsorganisation och krigsplacering

Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Att myndigheten har krigsplacerat någon är endast en planeringsåtgärd. Skyldigheten att tjänstgöra vid höjd beredskap är ett separat beslut och regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Det innebär att även de som eventuellt inte är krigsplacerade har skyldighet att gå till jobbet som vanligt. De har dock inget besked om vilken inställelseplats som gäller och dessa medarbetare kan, om det råder särskilda skäl, anvisas andra arbetsplatser än sin ordinarie arbetsgivare om beslut fattas av regeringen eller myndigheten.

Tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där personen gör störst nytta för totalförsvaret.

Krigsplaceringen upphör när den anställda slutar sin anställning. Detta gäller däremot inte om regeringen har beslutat om höjd beredskap och om allmän tjänsteplikt. Då har man inte rätt att sluta sin anställning. Allmän tjänsteplikt gäller t.o.m. 70 års ålder.

Ett krigsplaceringsbeslut kan komma att ändras. Krigsplaceringen är en planering inför höjd beredskap. Det innebär att den som är krigsplacerad kan komma att tas bort från planeringen och det kan också innebära att den som inte omfattas krigsplaceras i ett senare läge, det vill säga tas med i planeringen för bemanningen av krigsorganisationen.

Ja, statliga förvaltningsmyndigheter kan låna ut personal till andra aktörer. Statlig förvaltningsmyndighet kan också krigsplacera medarbetare för tjänstgöring för sin räkning hos annan aktör.

Ja, icke svenska medborgare kan krigsplaceras under förutsättning att de anses bosatta i Sverige.

Ja. Arbetsgivaren kan när som helst under anställningen fatta beslut om krigsplacering med stöd av författning. En krigsplacering är en planeringsåtgärd.

Nej.

Ja. Arbetstagaren ska dock få ett skriftligt beslut om sin krigsplacering.

Ja. 

Arbetsgivaren kan inte krigsplacera de som redan är krigsplacerade som värnpliktiga/civilpliktiga eller som har ingått ett frivilligavtal med någon annan myndighet eller organisation.

Ja. Arbetsgivaren har rätt att fatta beslut om krigsplacering enligt 6 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Det är ett ensidigt beslut som följer av anställningsavtalet.

Ja, men då krävs ett individuellt avtal om detta. 

Man behöver inte ange i platsannonsen att den som anställs blir krigsplacerad hos organisationen. Däremot ska man vid anställningsintervjuer vara tydlig med vad som gäller.

Rekommendationen är att samverka med de fackliga organisationerna men de fackliga organisationerna kan inte påverka beslutet utöver att de kan ha synpunkter på hur arbetsgivaren går tillväga med det praktiska genomförandet av krigsplaceringarna.

I de flesta fall kan det nog finnas skäl till att meddela exakt placering. Exempelvis om det för individen behöver anvisas särskild inställelseplats som skiljer sig från individens normala inställelseplats. Förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap ställer krav på att krigsplaceringen ska innehålla uppgift om inställelseplats och praktiska skäl talar starkt för att inställelseplatsen är densamma som där arbetet är tänkt att utföras. Om individen dessutom behöver utbildas eller övas särskilt för att kunna klara sina arbetsuppgifter under höjd beredskap behöver detta också kommuniceras till individen.

Ja. 

Om arbetstagaren inte har hunnit sluta sin anställning och det råder allmän tjänsteplikt och arbetstagaren inte har någon annan uppgift inom totalförsvaret ska arbetstagaren   stanna kvar i sin anställning.

Ja, om det finns ett beslut att arbetstagaren omfattas av den allmänna tjänsteplikten vid myndigheten.

Nej.

Nej, krigsplaceringen medför i sig inget krav på säkerhetsprövning. Däremot kan de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten ställa krav på säkerhetsprövning.

MSB får för närvarande många frågor om vilka aktörer inom näringslivet som ska krigsplacera sin personal och hur det ska gå till. MSB har ett pågående utvecklingsarbete om hur aktörer inom näringslivet ska involveras i totalförsvarsplaneringen. Ett angränsande arbete är att ta fram kriterier för vilka företag som ska kunna krigsplacera sin personal. Vi arbetar i samråd med Rekryteringsmyndigheten med att så snart som möjligt komplettera vår webbinformation om detta.

Arbetstagaren ska få ett skriftligt besked om detta från sin arbetsgivare. Det kan också vara lämpligt att arbetsgivaren informerar om arbetet på intranätet eller motsvarande i förväg.

De enda krav som finns är att beskedet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om inställelseplats.

Ja, uppgift om krigsplacering vid ordinarie tjänst och ordinarie inställelseplats är öppen information och kan skickas med vanligt brev. Respektive organisation behöver dock ta ställning till hur besked om krigsplacering till specifik tjänst och/eller annan inställelseplats än den ordinarie ska skickas.

Att förklara syftet med krigsplacering och bakgrunden till uppdraget om återupptagande av totalförsvarsplanering kan vara viktigt i kommunikationen. Dessutom är det ett bra signalvärde att det är högsta ledningen som står för den initiala informationen om att krigsplaceringar ska göras inom organisationen.

Myndigheten krigsplacerar oavsett om arbetstagaren medger det eller inte. Att arbetstagaren uppger att de motsätter sig krigsplacering torde inte i sig utgöra en grund för uppsägning.

Om krigsplacering är en förutsättning i anställningen får den sökande som blir erbjuden en tjänst själv avgöra om han eller hon vill tacka nej till tjänsten.

Den som inte fullgör sina skyldigheter kan dömas till böter eller fängelse för brott mot totalförsvarsplikten (10 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt).

Utgångspunkten är att krigsplacerade föräldrar/vårdnadshavare ska tjänstgöra och att barnomsorg ska skötas av förskola/skola även vid höjd beredskap.

Nej, den anställda avgör själv om avtalet ska sägas upp.

Nej, anställningen är skyddad genom bestämmelserna i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

Krigsplaceringen är inte frivillig och arbetstagaren kan inte välja att bli krigsplacerad av annan aktör om arbetstagaren redan är krigsplacerad av sin arbetsgivare.

Om din organisation ser behov av att krigsplacera en anställd som kan komma att tas i anspråk av annan aktör kan en dialog föras med berörd aktör om det är väsentligt bättre ur totalförsvarets synpunkt att han eller hon är krigsplacerad vid din organisation.

Statsmakterna förutsätter att man kommer fram till det som är bäst för totalförsvaret. Det finns ingen övergripande instans som kan avgöra frågan. 

Det finns arbetsrättsliga regler som gäller även under höjd beredskap. Även om arbetstidsregler och liknande ser annorlunda ut är grundläggande principer kvar.

Man har rätt att vara föräldraledig även i händelse av höjd beredskap (Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Enligt Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) har man inte rätt att vara tjänstledig för studier i händelse av höjd beredskap.

Enligt nuvarande lagstiftning (Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)) så är vård av sjuk närstående ett giltigt skäl för att vara tjänstledig.

Enligt Lagen om (1994:1809) totalförsvarsplikt är en totalförsvarspliktig skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.

Som grund bör man ha ett läkarintyg om man drabbas av sjukdom. Huruvida detta är möjligt kommer dock bero på de omständigheter och förutsättningar som råder vid tillfället. Därför är detta något man måste ta ställning till där och då.

Den disponibilitetskontroll som arbetsgivare gör genom utdrag ur TRM:s register innehåller inga sekretessbelagda uppgifter. Av listan framgår endast av vilken aktör en individ är ianspråktagen. Om man som arbetsgivare inte vill göra känt vilka av medarbetarna som man gör en disponibilitetskontroll över så kan det vara en bra idé att skicka hela personallistan till TRM.

Det är lämpligt att organisationen fastställer en rutin som beskriver hur listan förvaras så att den kan uppdateras hos TRM. Det räcker att det finns en senaste version av dokumentet sparat.

Vad kommer den nya dataskyddsförordningen (EU 2016/679) innebära för behandling av personuppgifter kopplat till krigsplacering?
Behandling av personuppgifter i fråga om krigsplacering kommer kunna göras med stöd av dataskyddsförordningen (EU 2016/679) förutsatt att det finns ett lagstöd för att krigsplacera personal hos berörd aktör. Dataskyddsförordningen kan dock komma att ställa särskilda krav på att information om hur personuppgifterna kommer att hanteras, ska delges den enskilde. Berörd aktör ansvarar för att göra den analysen.

Det kan underlätta att fastställa en rutin för hur ofta och när uppgifterna ska uppdateras och att använda sig av mallar/formulär där exempelvis adress- och personuppgifter kan läsas in direkt från Excel till Word.

Nej något sådant program finns inte idag, det är Excel eller Word som gäller. Viktigt att sekretessaspekten beaktas i arbetet och att en analys görs av hur listorna ska förvaras och huruvida en fristående dator behövs för arbetet.

Behandling av personuppgifter i fråga om krigsplacering kan göras med stöd av dataskyddsförordningen (EU 2016/679) förutsatt att det finns ett stöd för att krigsplacera personal hos berörd aktör. Dataskyddsförordningen kan dock ställa särskilda krav på att information om hur personuppgifterna kommer att hanteras, ska delges den enskilde. Berörd aktör ansvarar för att göra den analysen.

Nej, krigsplaceringen medför i sig inget krav på säkerhetsprövning. Däremot kan de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten ställa krav på säkerhetsprövning.