Frågor och svar om krigsorganisation och krigsplacering

Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen av en organisation för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Att en organisation har krigsplacerat någon är endast en planeringsåtgärd. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först vid höjd beredskap och beslut om allmän tjänsteplikt och regleras i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Det innebär att även de som eventuellt inte är krigsplacerade har skyldighet att gå till jobbet som vanligt. De har dock inget besked om vilken inställelseplats som gäller och dessa medarbetare kan, om det råder särskilda skäl, anvisas andra arbetsplatser än sin ordinarie arbetsgivare om beslut fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Arbetsförmedlingen).

Tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där personen gör störst nytta för totalförsvaret.

Krigsplaceringen upphör vid avslutad anställning. Detta gäller däremot inte om regeringen har beslutat om höjd beredskap och om allmän tjänsteplikt. Då har man inte rätt att sluta sin anställning.

Ett krigsplaceringsbeslut kan komma att ändras. Krigsplaceringen är en planering inför höjd beredskap. Det innebär att den som är krigsplacerad kan komma att tas bort från planeringen och det kan också innebära att den som inte omfattas krigsplaceras i ett senare läge, det vill säga tas med i planeringen för bemanningen av krigsorganisationen.

Ja, icke svenska medborgare kan krigsplaceras under förutsättning att de anses bosatta i Sverige.

Ja. Arbetsgivaren kan när som helst under anställningen fatta beslut om krigsplacering med stöd av författning.

Nej.

Ja. Arbetstagaren ska dock få ett skriftligt beslut om sin krigsplacering.

Ja. 

Ja, undantaget är de som redan är krigsplacerade som värnpliktiga/civilpliktiga eller som har ingått ett frivilligavtal med någon annan myndighet eller organisation.

Man behöver inte ange i platsannonsen att den som anställs blir krigsplacerad hos organisationen. Däremot ska man vid anställningsintervjuer vara tydlig med vad som gäller.

Rekommendationen är att samverka med de fackliga organisationerna men de fackliga organisationerna kan inte påverka beslutet utöver att de kan ha synpunkter på hur arbetsgivaren går tillväga med det praktiska genomförandet av krigsplaceringarna.

Ja. 

Om arbetstagaren inte har hunnit sluta sin anställning och det råder allmän tjänsteplikt och arbetstagaren inte har någon annan uppgift inom totalförsvaret ska arbetstagaren stanna kvar i sin anställning.

Ja, om det finns ett beslut att arbetstagaren omfattas av den allmänna tjänsteplikten.

Nej.

Nej, krigsplaceringen medför i sig inget krav på säkerhetsprövning. Däremot kan de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten ställa krav på säkerhetsprövning.

Förtroendevalda är just förtroendevalda och bör av den anledningen inte krigsplaceras. Det kan råda sådana förhållanden att beredskapen är höjd men att läget ändå är sådant att allmänna val kan hållas. Ur det perspektivet är krigsplacering av förtroendevalda olämpligt.

Däremot bör organisationen göra en disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket för att se om någon förtroendevald är krigsplacerad i till exempel Försvarsmakten. I så fall kan det politiska partiet utse en ersättare för den förtroendevalde.

Det finns inga uttryckliga författningskrav för företag att ta fram och bemanna krigsorganisationer. Detta får i stället göras utifrån frivilliga åtaganden efter samråd med myndigheterna, exempelvis i syfte att kunna uppfylla åtaganden i avtal med den offentliga sektorn.
Vidare finns det inte någon reglering av vilka företag som är så pass viktiga för totalförsvaret att de bör ta fram och bemanna krigsorganisationer. Även denna bedömning får därför ske i samråd med berörda myndigheter.

Om ett företag, inom ramen för sin personalplanering, vill säkerställa personal till sin krigsorganisation genom att via Totalförsvarets plikt- och prövningsverk göra en disponibilitetskontroll krävs också ett utlåtande från en offentlig aktör om att företaget behövs för totalförsvaret (se avsnitt ”Gör disponibilitetskontroll” nedan). Information om hur offentliga aktörer ska involvera företag i sin beredskapsplanering finns i publikationen ”Planering för försörjning av varor och tjänster – En vägledning till myndigheter för en stärkt försörjningsberedskap (MSB 1765)”.

Nej, det är ingen plikt enligt pliktlagstiftningen. Att delta i förberedande övningar i fredstid är en del av den kompetensutveckling man som anställd behöver för att kunna utföra sitt arbete. Med andra ord är det en arbetsuppgift inom ramen för arbetstagarens arbete.

Med den allmänna tjänsteplikten skulle du till exempel kunna vara skyldig att ”kvarstå i din anställning”, dvs. gå till jobbet som vanligt och eventuellt ha andra uppgifter än de du har i fredstid på ditt arbete. Det finns också en möjlighet för Arbetsförmedlingen att ”anvisa arbete”, så att man får hjälpa till med sådant som behövs i samhället.

Nej, det är ingen plikt enligt pliktlagstiftningen. Att delta i förberedande övningar i fredstid är en del av den kompetensutveckling man som anställd behöver för att kunna utföra sitt arbete. Med andra ord är det en arbetsuppgift inom ramen för arbetstagarens arbete.

Arbetstagaren ska få ett skriftligt besked om detta från sin arbetsgivare. Det kan också vara lämpligt att arbetsgivaren informerar om arbetet på intranätet eller motsvarande i förväg.

De enda krav som finns är att beskedet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om inställelseplats.

Ja, uppgift om krigsplacering vid ordinarie tjänst och ordinarie inställelseplats är öppen information och kan skickas med vanligt brev. Respektive organisation behöver dock ta ställning till hur besked om krigsplacering till specifik tjänst och/eller annan inställelseplats än den ordinarie ska skickas.

Att förklara syftet med krigsplacering och bakgrunden till uppdraget om återupptagande av totalförsvarsplanering kan vara viktigt i kommunikationen. Dessutom är det ett bra signalvärde att det är högsta ledningen som står för den initiala informationen om att krigsplaceringar ska göras inom organisationen.

Om du har frågor rörande din (eventuella) civila krigsplacering, kontakta i första hand din arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som beslutar om krigsplacering av sin personal. I den mån du är krigsplacerad ska du ha fått ett skriftligt besked om detta av arbetsgivaren. 

 

Om du har gjort en militär grundutbildning och är under 47 år blir du inskriven till värnplikt i 10 år eller som längst till och med det år du fyller 47 år. Om du saknar militär grundutbildning eller är över 47 år upphör din krigsplacering vid Försvarsmakten. 
 

Du ianspråktas inte automatiskt, utan det sker först om din arbetsgivare beslutar att krigsplacera dig.

Utgångspunkten är att krigsplacerade föräldrar ska tjänstgöra och att barnomsorg ska skötas av förskola/skola även vid höjd beredskap. Kommunen ska även sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Om barnomsorgen av någon anledning inte kan lösas genom förskola/skola eller på annat sätt så är det den förälder som har arbetsuppgifter och kompetens som kan anses som mest viktiga för totalförsvaret som ska arbeta.

Arbetsgivaren krigsplacerar oavsett om anställde medger det eller inte. Att den anställde uppger att de motsätter sig krigsplacering torde inte i sig utgöra en grund för uppsägning.

Om krigsplacering är en förutsättning i anställningen får den sökande som blir erbjuden en tjänst själv avgöra om han eller hon vill tacka nej till tjänsten, alltså återta ansökan.

Den som inte fullgör sina skyldigheter kan dömas till böter eller fängelse för brott mot totalförsvarsplikten (10 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt).

Utgångspunkten är att krigsplacerade föräldrar/vårdnadshavare ska tjänstgöra och att barnomsorg ska skötas av förskola/skola även vid höjd beredskap.

Nej, den anställda avgör själv om avtalet ska sägas upp.

Nej, anställningen är skyddad genom bestämmelserna i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

Krigsplaceringen är inte frivillig och arbetstagaren kan inte välja att bli krigsplacerad av annan aktör om arbetstagaren redan är krigsplacerad av sin arbetsgivare.

Om din organisation ser behov av att krigsplacera en anställd som är krigsplacerad hos en annan aktör kan en dialog föras med berörd aktör om det är väsentligt bättre ur totalförsvarets synpunkt att han eller hon är krigsplacerad vid din organisation. Att den anställda inte görs tillgänglig för krigsplacering är inte grund för uppsägning.

Statsmakterna förutsätter att man kommer fram till det som är bäst för totalförsvaret. Det finns ingen övergripande instans som kan avgöra frågan. 

Man har rätt att vara föräldraledig även i händelse av höjd beredskap (Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Enligt nuvarande lagstiftning (Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) så är vård av sjuk närstående ett giltigt skäl för att vara tjänstledig.

Myndighetens beslut om krigsplacering är en ensidig planeringsåtgärd av arbetsgivaren. Det saknas lagstöd för att avbryta en beviljad tjänstledighet, även om det råder höjd beredskap. Det innebär att arbetstagaren kan fortsätta sin tjänstledighet. Om det råder höjd beredskap under tjänstledigheten kan inte anställningen sägas upp vid den myndighet som beviljat tjänstledighet. Det innebär att när tjänstledigheten löpt ut ska den krigsplacerade återgå till den arbetsgivaren. 

Enligt Lagen om (1994:1809) totalförsvarsplikt är en totalförsvarspliktig skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.

Som grund bör man ha ett läkarintyg om man drabbas av sjukdom. Huruvida detta är möjligt kommer dock bero på de omständigheter och förutsättningar som råder vid tillfället. Därför är detta något man måste ta ställning till där och då.

Nej, i lagen om totalförsvarsplikt anges att man som totalförsvarspliktig är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som ens kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.