Särskilt för myndigheter
Vid höjd beredskap ska berörda myndigheter fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgång på personal och förhållanden i övrigt.
Personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet, krigsplaceras vid myndigheten.
Personal som är krigsplacerad vid myndigheten ska ges skriftligt besked om sin krigsplacering. Beskedet ska innehålla uppgift om inställelseplats.
Att vara krigsplacerad innebär att vara ianspråktagen för tjänstgöring under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.
Läs mer och ladda ned vägledningen Rätt person på rätt plats för offentliga aktörer
Frågor och svar om arbetsrättsliga regler vid höjd beredskap
-
Vilka arbetsrättsliga regler gäller vid höjd beredskap?
Om det råder högsta beredskap i hela landet gäller arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) och det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)”. Det innehåller bl.a. bestämmelser om arbetstid, semester, lön och andra ersättningar och förhandlingsordning i rättstvister.
-
Kan statliga arbetsgivare sluta lokala kollektivavtal med stöd av det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)”?
Nej.
-
Kan en myndighet neka en sökande anställning med hänvisning till att personen inte blir släppt från krigsplacering hos annan arbetsgivare?
Nej, en myndighet kan inte neka en sökande anställning på grund av att den sökande inte är disponibel för krigsplacering. Det är alltid reglerna om skicklighet och förtjänst som styr vid tillsättning av statliga anställningar.
-
Kan arbetsgivaren krigsplacera en arbetstagare som säger nej till krigsplacering?
Ja. Arbetsgivaren har rätt att fatta beslut om krigsplacering enligt 6 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Det är ett ensidigt beslut som följer av anställningsavtalet.
Frågor och svar om arbetstid och ersättning
-
Kan deltidsanställda beordras att arbeta heltid vid höjd beredskap?
Ja, deltidsanställda kan beordras att arbeta heltid. Vid höjd beredskap får den ordinarie arbetstiden för såväl heltids- som deltidsanställda uppgå till i snitt max 60 timmar i veckan enligt 3 § 1 p. AKB (avtal om arbetstid mm under krigs och beredskapstillstånd). Därtill framgår att mertid för deltidsanställda upphör att gälla.
-
Vilka regler finns vad gäller övertidsarbete, antal timmar per vecka, år mm?
Enligt AKB så är arbetstagaren skyldig att fullgöra övertid, jour eller beredskap utan begränsningar i lag eller kollektivavtal.
-
Har arbetstagare rätt till övertidsersättning?
Ja, regleras i AKB.
-
Vilka regler finns vad gäller dygnsvila och veckovila?
Som grund gäller arbetstidslagen (1982:673), men som undantag från §14 i arbetstidslagen gäller att en arbetstagare ska ha minst 24 timmars veckovila (AKB).
-
Har man rätt till semester? Hur lång är den? Kan arbetstagaren välja när den förläggs?
Som grund har man rätt till 25 semesterdagar/år, arbetsgivaren får besluta när semestern ska förläggas (Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
-
Vilken ersättning utbetalas när den krigsplacerade anställde arbetar under skärpt eller högsta beredskap?
Finns reglerat i 7§ AKB.