Vägledning för myndigheter
Vid höjd beredskap ska berörda myndigheter fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgång på personal och förhållanden i övrigt.
Personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet, krigsplaceras vid myndigheten.
Personal som är krigsplacerad vid myndigheten ska ges skriftligt besked om sin krigsplacering. Beskedet ska innehålla uppgift om inställelseplats.
Att vara krigsplacerad innebär att vara ianspråkstagen för tjänstgöring under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.
MSB har i samverkan med Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket tagit fram en vägledning för myndigheters arbete med krigsorganisation och krigsplacering.
Verktyg för att fastslå krigsduglighet
Frågor och svar om arbetsrättsliga regler vid höjd beredskap
-
Vilka arbetsrättsliga regler gäller vid höjd beredskap?
Om det råder högsta beredskap i hela landet gäller arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) och det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)”. Det innehåller bl.a. bestämmelser om arbetstid, semester, lön och andra ersättningar och förhandlingsordning i rättstvister.
-
Kan statliga arbetsgivare sluta lokala kollektivavtal med stöd av det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)”?
Nej.
-
Vad gäller om en anställd är sjukskriven? Eller är föräldraledig eller behöver ta hand om sjuka barn?
Det finns arbetsrättsliga regler som gäller även under höjd beredskap. Även om arbetstidsregler och liknande ser annorlunda ut är grundläggande principer kvar.
-
Vad gäller angående tjänsteplikten som krigsplacerad om medarbetaren är tjänstledig?
Tjänsteplikten är en följd av pliktlagstiftningen och gäller, vid höjd beredskap, oberoende av om den anställde är tjänstledig. Det kan självfallet finnas praktiska problem för den anställde att infinna sig för tjänstgöring om höjd beredskap skulle beslutas oväntat men det är en fråga som får lösas utifrån omständigheterna. Straff för utebliven inställelse till plikttjänstgöring kan bara komma ifråga om den pliktige uppsåtligen underlåter att inställa sig. Den som på grund av omständigheterna (det vill säga krig och krigsfara) till exempel inte kan ta sig hem till Sverige för plikttjänstgöring kan alltså inte straffas.
-
Vem tar ansvar för säkerheten för krigsplacerade arbetstagare?
Hos den där man fullgör sin verksamhet.
-
Kan en myndighet neka en sökande anställning med hänvisning till att personen inte blir släppt från krigsplacering hos annan arbetsgivare?
Nej, en myndighet kan inte neka en sökande anställning på grund av att den sökande inte är disponibel för krigsplacering. Det är alltid reglerna om skicklighet och förtjänst som styr vid tillsättning av statliga anställningar.
Frågor och svar om arbetstid och ersättning
-
Vid höjd beredskap får den ordinarie arbetstiden för såväl heltids- som deltidsanställda uppgå till i snitt max 60 timmar i veckan enligt 3 § 1 p. AKB (avtal om arbetstid mm under krigs och beredskapstillstånd). Därtill framgår att mertid för deltidsanställda upphör att gälla. Ska detta tolkas som att deltidsanställda kan beordras att arbeta heltid vid höjd beredskap?
Ja, deltidsanställda kan beordras att arbeta heltid.
-
Vilka regler finns vad gäller övertidsarbete, antal timmar per vecka, år mm?
Enligt AKB så är arbetstagaren skyldig att fullgöra övertid, jour eller beredskap utan begränsningar i lag eller kollektivavtal.
-
Har arbetstagare rätt till övertidsersättning?
Ja, regleras i AKB.
-
Vilka regler finns vad gäller dygnsvila och veckovila?
Som grund gäller arbetstidslagen (1982:673), men som undantag från §14 i arbetstidslagen gäller att en arbetstagare ska ha minst 24 timmars veckovila (AKB).
-
Har man rätt till semester? Hur lång är den? Kan arbetstagaren välja när den förläggs?
Som grund har man rätt till 25 semesterdagar/år, arbetsgivaren får besluta när semestern ska förläggas (Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
-
Vilken ersättning utbetalas när den krigsplacerade anställde arbetar under skärpt eller högsta beredskap?
Finns reglerat i 7§ AKB.
-
Är det en plikt för en krigsplacerad anställd att delta i förberedande övningar i fredstid?
Nej, det är ingen plikt enligt pliktlagstiftningen. Att delta i förberedande övningar i fredstid är en del av den kompetensutveckling man som anställd behöver för att kunna utföra sitt arbete. Med andra ord är det en arbetsuppgift inom ramen för arbetstagarens arbete.