Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är ett första steg i en kedja som syftar till att reducera risker, minska sårbarheter i samhället och att förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.

Kunskap om samhällets sårbarheter och de hot och risker vi ställs inför påverkar inriktningen på krisberedskapsarbetet, hur övning och utbildning utformas, vilka åtgärder som genomförs och hur medel används.

Vilka aktörer ska göra en RSA?

  • Samtliga statliga myndigheter under regeringen ska göra en RSA enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.
  • Samtliga kommuner och landsting ska göra en RSA enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap.

Vilka ska redovisa eller rapportera en RSA?

Utvalda myndigheter

Myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen i samhället, så kallade bevakningsansvariga myndigheter, samt vissa myndigheter utpekade efter beslut av MSB ska skicka en sammanfattande redovisning av sin RSA till MSB och regeringskansliet.

Lista över bevakningsansvariga myndigheter och utpekade myndigheter

Kommuner och landsting

  • Kommuner rapporterar RSA till länsstyrelsen.
  • Landstingen rapporterar RSA till Socialstyrelsen, MSB och länsstyrelserna.

Hur och när redovisas eller rapporteras en RSA?

Hur, när och med vilket innehåll en RSA ska redovisas eller rapporteras är reglerad i föreskrifter som MSB ger ut. Redovisningen och rapporteringen ser olika ut beroende på aktör:

Hur görs en RSA?

Det finns flera olika metoder som underlätta arbetet med att göra en RSA. Varje aktör väljer den metod som bäst passar de egna förutsättningarna.

 

Varför behövs en RSA?

För den enskilda aktören bidrar hela arbetet kopplat till en RSA till att

  • ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga,
  • ge underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda,
  • ge underlag för samhällsplanering,

De RSA:er som myndigheter, kommuner och landsting redovisar eller rapporterar bidrar till samlade regionala riskbilder. Dessa bidrar i sin tur till en samlad nationell bild av samhällets förmåga att motstå olika störningar samt hot, risker och sårbarheter.

En sådan samlad bild finns till exempel i den årliga Nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB). NRFB:n används bland annat för att inrikta och styra

  • planeringsarbete för krisberedskap och höjd beredskap
  • inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap.
  • MSB:s myndighetsinriktning,
  • resursplanering och dimensionering av förstärkningsresurser
  • samt för att inrikta övningar och utbildningar.

Läs mer om NRFB

 
 
Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser
Antal
Ej i lager
 
Vägledning för kommunala handlingsprogram
Antal
Ej i lager