Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Risk- och sårbarhetsanalyser

Statliga myndigheter ska göra en risk-och sårbarhetsanalys för att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser.

Statliga myndigheter ska göra en risk-och sårbarhetsanalys enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

Kommuner och landsting har samma skyldighet enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap.

Vid angivna tidpunkter ska offentliga aktörer värdera, sammanställa och redovisa/rapportera sitt analysarbete. MSB:s föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för reglerar hur, vad och när aktörernas redovisning/rapportering ska ske.

Risk- och sårbarhetsanalysens syfte

Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen ska:

  • ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga,
  • ge underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda,
  • ge underlag för samhällsplanering,
  • bidra till en riskbild för hela samhället.

Risk- och sårbarhetsanalysen ska tillgodose nyttan för den egna organisationen eller verksamheten, vilket uttrycks i de tre första punkterna.

Punkt fyra avser den sammanfattande redovisning aktörerna lämnar av sin risk- och sårbarhetsanalys, som ett bidrag till en samlad nationell riskbild för samhället.

Risk- och sårbarhetsanalysens innehåll och metoder

En risk- och sårbarhetsanalys innehåller olika delar och det finns flera metoder som underlättar arbetet. Oavsett vilken metod som används bör vissa grundläggande delar finnas med i den slutliga analysen. Det handlar om att systematiskt identifiera samhällsviktig verksamhet och olika oönskade händelser, bedöma hur troligt det är att händelserna inträffar, bedöma de omedelbara negativa konsekvenserna, analysera verksamhetens sårbarheter samt bedöma förmågan att hantera olika påfrestningar.

Innan arbetet påbörjas är det viktigt att ha ramat in roll och ansvarsområde för det som ska analyseras. Metod för analysen, perspektiv och eventuella avgränsningar ska bestämmas. Efter risk- och sårbarhetsanalysen fortsätter arbetet med att omhänderta resultatet, vidta åtgärder samt att planera för att ha en god beredskap att kunna hantera eventuella kriser eller extraordinära händelser.

Tips vid RSA-arbete

  • Få stöd och förankra RSA-arbetet på ledningsnivå.
  • Utse någon att samordna arbetet, som kan skapa engagemang över förvaltnings- och verksamhetsgränser, med tillräckliga resurser för uppdraget.
  • RSA kan gärna samordnas med annat arbete och är en del av organisationens ordinarie arbeten med t.ex. budget, verksamhetsplanering etc.
  • Fundera över vilka underlag ni vill använda i RSA-arbetet. Bestäm hur resultatet av arbetet ska tas omhand och hur det kan användas.
  • Kommunicera resultatet.
  • Skapa riskmedvetenhet och kunskap med hjälp av utbildning och övning.
  • Se arbetet med risk- och sårbarhetsanalys som en ständigt pågående utvecklingsprocess. 

Risk- och sårbarhetsanalyser
Alla kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter ska ställa samman risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). RSA-arbetet ger vi...
Publikationsnummer:
MSB860
 
 
Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser
Antal
Ej i lager
 
Vägledning för kommunala handlingsprogram
Antal
Ej i lager