Till innehåll på sidan

Forskning inom Civilt försvar, samhällsviktig verksamhet, krisberedskap

Att förstå och omsätta krisberedskap i praktiken, 2018-2020

Ansvarig forskare: Minna Lundgren, Mittuniversitetet

Projektet tar avstamp i mötet mellan riskkommunikation och kris. Det ska studera riskkommunikation i heterogena och komplexa miljöer utifrån mottagarens perspektiv. Tyngdpunkten ligger på hur olika grupper förstår och agerar i relation till de risker som kommuniceras.

För att studera mottagares upplevelse och förståelse för riskkommunikationen används en ny och nyskapande metod i form av samhällsvetenskapliga experiment. Projektet förväntas besvara frågor om hur olika grupper förstår och tolkar riskkommunikation och hur de agerar i relation till det som kommuniceras.

Från kommunikation till handling i det heterogena samhället: Att förstå och omsätta riskkommunikation i praktiken, Mittuniversitetet

Civilt försvar med nya förutsättningar, 2018-2022

Ansvarig forskare: Rikard Bengtsson, Lunds universitet

Projektet fokuserar på hur det civila försvaret påverkas av förändringsprocesser i samhället. Förändringsprocesser återfinns inom tre områden:

  • Medborgarnivån fokuserar på frågor om legitimitet, fragmentering och samhällssammanhållning. Det senare avser invånarnas vilja att bidra till samhällssäkerheten.
  • Förvaltningsnivån fokuserar på decentralisering och privatisering, som har bäring på planering, organisering, styrning och implementering av operativ verksamhet.
  • Den internationella nivån utgår från statens bi- och multilaterala interaktion med andra länder. I fokus för  delstudien står statens handlingsutrymme och beslutskapacitet.

Om Förutsättningar för ett modernt civilt försvar hos Lunds universitet

Destruktivt ledarskap vid krishantering, 2017-2019

Ansvarig forskare: Maria Fors Brandebo, Försvarshögskolan

Att vara ledare vid hantering av olyckor och samhällskriser innebär att leda under press. Vid kriser och olyckor går ledare från en vardaglig till en mer riskfylld kontext, som karakteriseras av osäkerhet och otydlighet.

En miljö med stress och risker kan bidra till att ledare oftare använder destruktiva ledarbeteenden. Det får följdeffekter som bristande tillit från medarbetarna. Det kan även leda till att medarbetarna presterar sämre samt att organisationens resultat och medarbetarnas hälsa påverkas. Att leda utan tillit är mycket svårt och forskning visar att förlorad tillit ofta är omöjlig att återskapa.

Syftet med den här forksningen är att öka kunskapen om olika typer av destruktivt ledarskap i krishanteringsorganisationer och hur det påverkar individerna som arbetar med krisen eller olyckan.

Faktablad om Destruktivt ledarskap vid krishantering

Hur kan tvärsektoriella övningar bidra till bättre krisberedskap? KOMET, 2016-2021

Ansvarig forskare: Niklas Hallberg, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Att ta tillvara lärdomar och erfarenheter från tvärsektoriella övningar utgör en god grund för att utveckla den svenska krisberedskapsförmågan. Det saknas dock såväl kunskap som erfarenhet för hur det ska effektivt ska skapas.

Forskare vid FOI studerar under fem år modeller för att långsiktigt lära från tvärsektoriella övningar inom och mellan krisberedskapsaktörer.

Forskningsprojektet KOMET ska bidra med kunskap om modeller som är anpassade till svenska förhållanden och som stödjer inriktning och samordning av utvecklingen av krisberedskapsförmåga.

Forskarna ska även systematiskt arbeta med tvärsektoriella övningar samt åskådliggöra och utveckla hanteringen av kunskap och erfarenheter som genereras vid övningarna.

Faktablad om KOMET

Hushållens krisberedskap, 2017-2019

Ansvarig forskare: Linda Kvarnlöf, Mittuniversitetet

Krisberedskap på samhälls- och individnivå är en central del av vår välfärd och av stor betydelse för såväl människors som samhällens välmående. 

Projekt ska fördjupa kunskapen om svenska hushålls krisberedskap i den praktiska vardagen. En del av hushållens krisberedskap kanske inte går att mäta?

I det här forskningsprojektet studeras krisberedskap utifrån hushållens egna perspektiv. Syftet är att kartlägga och synliggöra vardagens och hemmets krisberedskap i praktiken. 

Faktablad om Hushållens krisberedskap

Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2017-2022

Ansvarig forskare: Misse Wester, Lunds universitet

Forskningsprojektet betonar att samverkan och ledning vid kriser måste ta sin utgångspunkt i flera olika perspektiv, annars riskerar flera hjälpbehov att ramla mellan stolarna.

Det finns traditionellt maskulina ideal om ledarskap som kan leda till begränsat utrymme för att samverka och stärka en brett förankrad krisberedskap. Vid händelser ställs krav på att agera eftersom myndigheter annars riskerar att förlora legitimitet och medborgarnas tillit. Myndigheters värnande om varsam samverkan kan då väcka frustration, inte bara hos allmänheten utan även hos de myndigheter som är vana vid reaktiv och operativ förmåga.

Projektet ska bidra till att höja samhällets förmåga att hantera olika samhällsstörningar och har fokus på följande tre fokusområden:

  1. Inriktning: hur påverkar makt och normer den inriktning, eller de inriktningar, resurserna får i samband med en samhällsstörning. Exempelvis vem eller vilka som får inflytande över vilka skyddsvärden som bör prioriteras.
  2. Samverkan: hur påverkar informella nätverk och personliga kontakter arbetet med samverkan i samband med hantering av samhällsstörningar? Vilken betydelse har makt och normer för hur nätverk och kontakter mobiliseras i en händelse?
  3. Ledarskap: vilka spänningar kan uppstå mellan olika ledarskapsideal? Vad som händer när traditionella ideal möter andra ideal som istället uppmuntrar kollektiva processer, som där ledarskap knyts till en person som agerar kraftfullt?

Faktablad om Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser

Motståndskraftigt civilt försvar vid gråzonshot, 2018-2023

Ansvarig forskare: Daniel Jonsson, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Projektet ska bidra till en stärkt förmåga hos det civila försvarets samlade aktörer att identifiera, förstå och bemöta vår tids utmaningar och hot. Forskningen utgår från tre perspektiv, tre F:

  • Förståelse av hotbild
  • Försvarsvilja
  • Försörjningsförmåga.

Förståelse av hotbild syftar till en fördjupad förståelse av gråzonens olika hotbilder, vilket är en förutsättning för att kunna bemöta komplexa händelseutvecklingar.

För att motverka en motståndares syften och säkerställa de viktiga samhällssystemens funktion behövs en försvarsvilja, det vill säga ett brett folkligt engagemang.

Ett motståndskraftigt samhälle behöver klara av att upprätthålla en tillräcklig försörjningsförmåga i olika lägen, från fred till krigsfara och krig.

FOI-studier stärker samhälle mot gråzons­problematik hos FOI

Om betalsystemet kraschar - rollspel och datorsimulering för säkrare betalningssystem, 2016-2020

Ansvarig forskare: Joeri van Laere, Högskolan i Skövde

Vad händer om alla bankomater plötsligt slutar fungera och om vi inte längre kan betala med kort? Vilka konsekvenser får det för oss människor och för viktiga delar av samhället?

I det här forskningsprojektet ska aktörer från olika delar av samhället medverka i simuleringsspel. För att olika aktörer ska kunna uppleva en sådan situation på ett verkligt sätt skapar projektet en simuleringsmiljö. I simuleringsmiljön visar datorsimuleringen olika konsekvenser av en kris i betalsystemet och sedan diskuterar deltagare i en rollspelssimulering fram åtgärder för att hantera krisen.

CCRAAAFFFTING - Resilient betalningssystem på Skövde högskola

Samhällsförtroende och kriskommunikation, 2017-2021

Ansvarig forskare: Bengt Johansson, Göteborgs universitet

Projektets övergripande syfte är att studera hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen och hur kriskommunikationen påverkar förtroendet på kort och lång sikt.

Vem litar man på vid kriser? Vad skiljer de tillitsfullas sätt att kommunicera under kriser från de misstroendes? Påverkas människors samhällsförtroende om det görs misstag då krisen kommuniceras? Är det kanske till och med så att olika erfarenheter av kriser och kriskommunikation får långsiktiga konsekvenser på människors förtroende för myndigheter, för nyhetsmedier och för tilliten till andra människor?

Faktablad om Samhällsförtroende och kriskommunikation

Samhällsresiliens i Sverige, 2018-2022

Ansvarig forskare: Jörgen Sparf, Mittuniversitetet

I det här projektet kommer strukturer och processer som möjliggör samhällelig resiliens att studeras.  Ett samhälle som är välfungerande, robust och flexibelt kan sägas vara resilient. Det betyder att viktiga samhällsfunktioner präglas av stabilitet, samtidigt som de kan förändras och anpassas vid tillfälliga och mer långvariga störningar och påfrestningar.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att bidra till ett resilient samhälle genom fördjupad och nyanserad förståelse av de kontextuella och bakomliggande faktorer som skapar och upprätthåller resiliens respektive bryter ned och underminerar densamma.

Faktablad om Samhällsreseliens i Sverige

Senast granskad: 16 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan