Till innehåll på sidan

Forskning inom civilt försvar, samhällsviktig verksamhet, krisberedskap

På den här sidan

Krisberedskap i vardagslivet och konsumtion för ohållbara framtider

Ansvarig forskare: Elias Melander, Göteborgs universitet

I projektet undersöks den skärningspunkt mellan praktisk krisberedskap, subkulturell gemenskap och som den framväxande, svenska prepping-kulturen utgör. Tidigare forskning visar att steget från att förstå behovet av att stärka den egna beredskapen till att faktiskt förbereda sig är stort. Att förstå vilka incitament och drivkrafter som ligger bakom människors aktiva val att förbereda sig själva, sina nära och sitt hem för framtida krisscenarion kan därmed ge vidare förståelse för hur denna tröskel kan göras mer överkomlig för svenska hushåll i allmänhet.

Faktablad: Krisberedskap i vardagslivet och konsumtion för ohållbara framtider

Det nya totalförsvaret och utmaningen med icke-militär krigföring

Med ‘icke-militär’ krigföring menas en konflikt som förs med andra medel än väpnat våld och inkluderar främst informations-, ekonomisk- och politisk krigföring. Detta hot medför två praktiska svårigheter. Det kan dels vara svårt att upptäcka att man är utsatt för detta eftersom det inte självklart involverar storskaligt våld, dels är det svårt att hantera för många stater idag som ofta har ett regelverk för samordning av myndigheter som förutsätter en skarp gräns mellan krig och fred. I detta forskningsprojekt analyseras hur olika stater hanterar denna dubbla utmaning i skenet av uppbyggnad av det nya totalförsvaret

Faktablad: Det nya totalförsvaret och utmaningen med icke-militär krigföring

Kommunen ska ha koll på läget

För att upptäcka kriser i god tid behöver kommunen bevaka vad som händer runt om i världen. Idag finns ingen tydlig metod för det: alla gör på sitt eget sätt. I ELISA projektet testar vi hur en kommun regelbundet och systematiskt kan kartlägga vad som pågår. Vi utvecklar ett standardiserat arbetssätt som sedan kan spridas till alla kommuner i Sverige.

Faktablad: Kommunen ska ha koll på läget

Vilka juridiska regeler gäller vid kris och krig? Hur behöver de utvecklas?

En fungerande rättsordning utgör den demokratiska rättsstatens fundament. Den måste fungera även i situationer av hot, kris och krig. En bräcklig rättsordning underminerar myndigheters handlingsmöjligheter i kris- och krigssituationer och skadar allmänhetens tillit. Detta femåriga forskningsprojekt kommer kartlägga den rättsliga regleringen av den svenska kris- och försvarsberedskapen och föreslå inriktning på framtida reformer.

Faktablad: Vilka juridiska regler gäller vid kris och krig - och hur behöver de utvecklas? (PDF)

Effektiv Läges Information genom Systematiska Arbetssätt (ELISA)

En kommun behöver bevaka vad som händer i samhället för att upptäcka kriser och förebygga brott. Idag finns ingen tydlig metod för det: alla gör på sitt eget sätt. I ELISA projektet utvecklar forskarna praktiska råd hur en kommun kontinuerligt och systematisk kan samla in lägesinformation. Råden ska spridas så att fler kommuner i Sverige jobbar på ett enhetligt sätt.

Faktablad om systematiska Arbetssätt (ELISA) (PDF)

Effektivare åtgärder genom ökad förståelse för den äldres syn på risker, 2020-2022

Ansvarig forskare: Johanna Gustavsson, Karlstad universitet

Projektet undersöker hur äldre personer ser på risker i sin vardag, vilken beredskap de har och hur de hanterar kriser. Pandemin har satt fingret på målgruppens sårbarhet. Äldre människor drabbas av nästan alla typer av olyckor och skador - men det finns begränsat med forskning om vad som motiverar en äldre person att öka sin beredskap och förmåga genom olika förebyggande åtgärder. Projektet ska skapa ny kunskap om problematiken.

Faktablad: Stöd till äldre personer vid risk och kris (PDF)

Att förstå och omsätta krisberedskap i praktiken, 2018-2020

Ansvarig forskare: Minna Lundgren, Mittuniversitetet

Projektet tar avstamp i mötet mellan riskkommunikation och kris. Det ska studera riskkommunikation i heterogena och komplexa miljöer utifrån mottagarens perspektiv. Tyngdpunkten ligger på hur olika grupper förstår och agerar i relation till de risker som kommuniceras.

För att studera mottagares upplevelse och förståelse för riskkommunikationen används en ny och nyskapande metod i form av samhällsvetenskapliga experiment. Projektet förväntas besvara frågor om hur olika grupper förstår och tolkar riskkommunikation och hur de agerar i relation till det som kommuniceras.

Från kommunikation till handling i det heterogena samhället: Att förstå och omsätta riskkommunikation i praktiken, Mittuniversitetet

Modell för kommuners riskkommunikation

Ansvarig forskare: Mats Eriksson, Örebro universitet

Allt blir mer digitalt samtidigt som allt fler lever i tätbefolkade städer, dessutom ökar klyftan mellan staden och landsbygden. Syftet med DURCOM-projektet (Digital Urban Risk Communication) är att studera utvecklingens effekter på kommuners  riskkommunikation.

Det digitala och urbana samhället kännetecknas av en stor mångfald både socialt, ekonomiskt och kulturellt. Därför utvecklas förmodligen också olika förhållningssätt till risker och beredskapsfrågor beroende på exempelvis var och hur man bor, på vilket sätt man lever sitt liv och i vilken grad man följer massmediernas rapportering eller deltar i sociala medier. Projektet undersöker hur riskhantering, beredskapsarbete och riskkommunikation organiseras och styrs hos svenska kommuner. Dessutom studeras individers riskuppfattningar och riskkommunikation, samt synen på sitt eget ansvar för att hålla beredskap.

Modell för kommuners riskkommunikation

Civilt försvar med nya förutsättningar, 2018-2022

Ansvarig forskare: Rikard Bengtsson, Lunds universitet

Projektet fokuserar på hur det civila försvaret påverkas av förändringsprocesser i samhället. Förändringsprocesser återfinns inom tre områden:

  • Medborgarnivån fokuserar på frågor om legitimitet, fragmentering och samhällssammanhållning. Det senare avser invånarnas vilja att bidra till samhällssäkerheten.
  • Förvaltningsnivån fokuserar på decentralisering och privatisering, som har bäring på planering, organisering, styrning och implementering av operativ verksamhet.
  • Den internationella nivån utgår från statens bi- och multilaterala interaktion med andra länder. I fokus för  delstudien står statens handlingsutrymme och beslutskapacitet.

Om Förutsättningar för ett modernt civilt försvar hos Lunds universitet

Hur kan tvärsektoriella övningar bidra till bättre krisberedskap? KOMET, 2016-2021

Ansvarig forskare: Niklas Hallberg, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Att ta tillvara lärdomar och erfarenheter från tvärsektoriella övningar utgör en god grund för att utveckla den svenska krisberedskapsförmågan. Det saknas dock såväl kunskap som erfarenhet för hur det ska effektivt ska skapas.

Forskare vid FOI studerar under fem år modeller för att långsiktigt lära från tvärsektoriella övningar inom och mellan krisberedskapsaktörer.

Forskningsprojektet KOMET ska bidra med kunskap om modeller som är anpassade till svenska förhållanden och som stödjer inriktning och samordning av utvecklingen av krisberedskapsförmåga.

Forskarna ska även systematiskt arbeta med tvärsektoriella övningar samt åskådliggöra och utveckla hanteringen av kunskap och erfarenheter som genereras vid övningarna.

Faktablad: Hur kan övningar bidra till ökad krisberedskap? (PDF)

Hushållens krisberedskap, 2017-2019

Ansvarig forskare: Linda Kvarnlöf, Mittuniversitetet

Krisberedskap på samhälls- och individnivå är en central del av vår välfärd och av stor betydelse för såväl människors som samhällens välmående. 

Projekt ska fördjupa kunskapen om svenska hushålls krisberedskap i den praktiska vardagen. En del av hushållens krisberedskap kanske inte går att mäta?

I det här forskningsprojektet studeras krisberedskap utifrån hushållens egna perspektiv. Syftet är att kartlägga och synliggöra vardagens och hemmets krisberedskap i praktiken. 

Hemberedskap och vardagens praktiker - Urbana och rurala perspektiv

Faktablad om Hushållens krisberedskap (PDF)

Kritiska flöden, försörjningskedjor och samhällskriser (2019-2023)

Ansvarig forskare: Niklas Eklund, Umeå universitet

Säkerställandet av kritiska flöden inom energi-försörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård, omsorg, information och kommunikation är av yttersta vikt för ett väl fungerande samhälle. Men hur säkerställer man sådana när spektrat av olika hot och kriser breddas? Vilka prioriteringar kan  göras när aktörsbilder och roller blir diffusa vad avser att förutse, förbereda och hantera hot mot samhällsessentiella varor och tjänster?

I det svenska krishanteringssystemet är sektorstänkande och aktörsautonomi väl förankrade, samtidigt som behovet av helhetsperspektiv på kritiska flöden och gemensam förståelse av samtida förändring ökar.

Faktablad om kritiska flöden, försörjningskedjor och samhällskriser (PDF)

Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2017-2022

Ansvarig forskare: Misse Wester, Lunds universitet

Forskningsprojektet betonar att samverkan och ledning vid kriser måste ta sin utgångspunkt i flera olika perspektiv, annars riskerar flera hjälpbehov att ramla mellan stolarna.

Det finns traditionellt maskulina ideal om ledarskap som kan leda till begränsat utrymme för att samverka och stärka en brett förankrad krisberedskap. Vid händelser ställs krav på att agera eftersom myndigheter annars riskerar att förlora legitimitet och medborgarnas tillit. Myndigheters värnande om varsam samverkan kan då väcka frustration, inte bara hos allmänheten utan även hos de myndigheter som är vana vid reaktiv och operativ förmåga.

Projektet ska bidra till att höja samhällets förmåga att hantera olika samhällsstörningar och har fokus på följande tre fokusområden:

  1. Inriktning: hur påverkar makt och normer den inriktning, eller de inriktningar, resurserna får i samband med en samhällsstörning. Exempelvis vem eller vilka som får inflytande över vilka skyddsvärden som bör prioriteras.
  2. Samverkan: hur påverkar informella nätverk och personliga kontakter arbetet med samverkan i samband med hantering av samhällsstörningar? Vilken betydelse har makt och normer för hur nätverk och kontakter mobiliseras i en händelse?
  3. Ledarskap: vilka spänningar kan uppstå mellan olika ledarskapsideal? Vad som händer när traditionella ideal möter andra ideal som istället uppmuntrar kollektiva processer, som där ledarskap knyts till en person som agerar kraftfullt?

Faktablad om Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser (PDF)

Motståndskraftigt civilt försvar vid gråzonshot, 2018-2023

Ansvarig forskare: Daniel Jonsson, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Projektet ska bidra till en stärkt förmåga hos det civila försvarets samlade aktörer att identifiera, förstå och bemöta vår tids utmaningar och hot. Forskningen utgår från tre perspektiv, tre F:

  • Förståelse av hotbild
  • Försvarsvilja
  • Försörjningsförmåga.

Förståelse av hotbild syftar till en fördjupad förståelse av gråzonens olika hotbilder, vilket är en förutsättning för att kunna bemöta komplexa händelseutvecklingar.

För att motverka en motståndares syften och säkerställa de viktiga samhällssystemens funktion behövs en försvarsvilja, det vill säga ett brett folkligt engagemang.

Ett motståndskraftigt samhälle behöver klara av att upprätthålla en tillräcklig försörjningsförmåga i olika lägen, från fred till krigsfara och krig.

FOI-studier stärker samhälle mot gråzons­problematik hos FOI

Om betalsystemet kraschar - rollspel och datorsimulering för säkrare betalningssystem, 2016-2020

Ansvarig forskare: Joeri van Laere, Högskolan i Skövde

Vad händer om alla bankomater plötsligt slutar fungera och om vi inte längre kan betala med kort? Vilka konsekvenser får det för oss människor och för viktiga delar av samhället?

I det här forskningsprojektet ska aktörer från olika delar av samhället medverka i simuleringsspel. För att olika aktörer ska kunna uppleva en sådan situation på ett verkligt sätt skapar projektet en simuleringsmiljö. I simuleringsmiljön visar datorsimuleringen olika konsekvenser av en kris i betalsystemet och sedan diskuterar deltagare i en rollspelssimulering fram åtgärder för att hantera krisen.

CCRAAAFFFTING - Resilient betalningssystem på Skövde högskola

Samhällsförtroende och kriskommunikation, 2017-2021

Ansvarig forskare: Bengt Johansson, Göteborgs universitet

Projektets övergripande syfte är att studera hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen och hur kriskommunikationen påverkar förtroendet på kort och lång sikt.

Vem litar man på vid kriser? Vad skiljer de tillitsfullas sätt att kommunicera under kriser från de misstroendes? Påverkas människors samhällsförtroende om det görs misstag då krisen kommuniceras? Är det kanske till och med så att olika erfarenheter av kriser och kriskommunikation får långsiktiga konsekvenser på människors förtroende för myndigheter, för nyhetsmedier och för tilliten till andra människor?

Faktablad om Samhällsförtroende och kriskommunikation (PDF)Bränderna sommaren 2018 - en forskningsrapport om kriskommunikation, förtroende och ansvar

Samhällsresiliens i Sverige, 2018-2022

Ansvarig forskare: Jörgen Sparf, Mittuniversitetet

I det här projektet kommer strukturer och processer som möjliggör samhällelig resiliens att studeras.  Ett samhälle som är välfungerande, robust och flexibelt kan sägas vara resilient. Det betyder att viktiga samhällsfunktioner präglas av stabilitet, samtidigt som de kan förändras och anpassas vid tillfälliga och mer långvariga störningar och påfrestningar.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att bidra till ett resilient samhälle genom fördjupad och nyanserad förståelse av de kontextuella och bakomliggande faktorer som skapar och upprätthåller resiliens respektive bryter ned och underminerar densamma.

Faktablad om Samhällsreseliens i Sverige (PDF)

 

 

Senast granskad: 23 mars 2021

Till toppen av sidan