Till innehåll på sidan

Forskning inom klimatförändringars konsekvenser, naturolyckor

GIS för utvecklad hantering av risk för samhällsstörningar 2019-2020

Ansvarig forskare: Peter Månsson

Att analysera och kommunicera samhällsrisker är idag arbetsamma och tidsödande processer. Geografiska informationssystem (GIS) kan reducera bördan, men svenska myndigheter saknar ofta kunskaper för att nyttja det i arbetet med samhällssäkerhet. Detta projekt syftar till att täppa till kunskapsluckorna och effektivisera framtagningen av myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.

Faktablad: Synliggjorda risker – en språngbräda till ökad trygghet

Att förstå den smygande krisen: Gränsöverskridande upptäckt, insats och hantering, 2019-2023

Ansvarig forskare: Magnus Ekengren, Försvarshögskolan

Traditionella kriser har ofta en tydlig orsak och en väntad konsekvens. Till exempel en jordbävning som drabbar ett specifikt område med många döda som följd.

Smygande kriser som samtidigt är utdragna är något helt annat och betydligt svårare att hantera. Krisens ursprung kan finnas långt utanför det egna landets gränser och flyga under radarn länge utan att bli upptäckt. Samtidigt kan krisen eskalera och ta oväntade vändningar. Exempel på den typen av kriser, som vi sett exempel på under senare år, är migrationsströmmar, gränsöverskridande terrorism, konsekvenser av klimatförändringar och cyberkriser.

Forskningsprojektet ska analysera den typen av kriser så att aktörer i Sverige kan upptäcka dem lättare, förbereda sig bättre och kunna hantera dem.

Beslutsstöd för framtidens naturolyckor (HazardSupport), 2015-2020

Ansvarig forskare: Lena Strömbäck, SMHI

I ett förändrat klimat, påverkat av människans utsläpp av växthusgaser, kommer vissa extrema väderhändelser och naturolyckor att bli allt vanligare. För att anpassa samhället till det behövs information om hur vanliga och intensiva naturolyckor blir i framtidens klimat.

Inom HazardSupport kommer information om framtidens naturolyckor att fokuseras på användarens behov (s k bottom-up), så att klimatinformationen blir skräddarsydd efter användarens behov. I det sammanhanget är en användare en organisation eller individ som behöver ta ett anpassningsbeslut som kräver dimensionerande information, till exempel på vilken nivå man ska bygga för att minska risken för att den blir översvämmad i framtiden.

Faktablad: HazardSupport, Risk-based decision support for adaptation to future natural hazards

Kritiska flöden och försörjningskedjor under hot i förändring 2019-2023

Ansvarig forskare: Niklas Eklund, Umeå universitet

Forskningen ska bidra till en ökad förståelse för vilka flöden, system och beroenden som är mest kritiska ur ett samhällsperspektiv.

Forskarna ska även studera vilka metoder och strategier som är mest angelägna för att stärka samhällets resiliens under såväl normala som mer extrema hotbilder.

Eftersom kritiska flöden och försörjningskedjor till stor del handlar om beroenden, prioriteringar och förhållande mellan olika aktörer och nivåer är det centralt för forskningen att inkludera alla relevanta sektorer:

  • energiförsörjning,
  • livsmedel,
  • transporter,
  • hälso- och sjukvård 
  • omsorg,
  • information och kommunikation.

Faktablad: Kritiska flöden och försörjningskedjor under hot i förändring 2019-2023

Kvantitativ riskanalys av naturolyckor, 2018-2019

Ansvarig forskare: Tonje Grahn, Karlstads universitet

Skador och ekonomiska förluster till följd av översvämningar har ökat i världen. I Sverige förväntas klimatförändringar i kombination med ökad befolkning och urbanisering samt ekonomisk tillväxt, att öka samhällets exponering för översvämningar men även öka konsekvenserna av översvämningar. Myndigheter ansvarar för att förebygga och hantera risker för naturolyckor.

Samhällets resurser är dock begränsade och avvägningar måste göras mellan olika risker. Sverige saknar standardiserade och tillämpbara metoder för analys av risk för naturolyckor. I USA finns lång och beprövad erfarenhet av kvantitativa analyser som exempelvis Hazus-metodologin.

I projektet ska möjligheten att överföra och tillämpa Hazus i Sverige analyseras. Målet är att minska subjektiva beslut kring reduktion av översvämningsrisker.

Faktablad: Kvantitativa beslutsmodeller för riskreduktion -genomförbarhet, objektivitet och transparens

Säkrare sätt att hantera osäkra klimatrisker 2015-2020

Ansvarig forskare: Annika Carlsson- Kanyama, KTH

Vi vet inte i detalj hur klimat och väder kommer att utvecklas framöver. Därför behövs beslutsmetoder som tar hänsyn till osäkerheter och som inte låser in oss i ohållbara vägval. Forskningsprogrammet kommer att förbättra kunskapen om beslutsfattares riskuppfattningar samt om hur beslut om klimatanpassning fattas idag.

I stället för att utgå från en given situation i planeringssammanhang innebär robusta beslut att samhället i beslutssituationer tar höjd för de osäkerheter som finns, till exempel om den framtida klimatförändringen. Robusta beslutsmetoder för att uppnå bättre klimatanpassning har inte tillämpats särskilt ofta i Sverige, men har rönt intresse internationellt.

Faktablad: Robust decisions for managing climate risks in Sweden

Senast granskad: 16 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan