Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Frågor och svar krigsplacering

Tipsa om artikeln
Här finns vanliga frågor och svar om krigsplacering.

Krigsplacering

Vad innebär det att vara krigsplacerad?

Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Vad är skillnaden mellan att vara krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet och att vara skyldig att tjänstgöra med allmän tjänsteplikt? 

Att myndigheten har krigsplacerat någon är endast en planeringsåtgärd. Skyldigheten att tjänstgöra vid höjd beredskap är ett separat beslut och regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Det innebär att även de som eventuellt inte är krigsplacerade har skyldighet att gå till jobbet som vanligt. De har dock inget besked om vilken inställelseplats som gäller och dessa medarbetare kan, om det råder särskilda skäl, anvisas andra arbetsplatser än sin ordinarie arbetsgivare om beslut fattas av regeringen eller myndigheten.

Var ska en person vara krigsplacerad?

Tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där personen gör störst nytta för totalförsvaret.

Hur länge gäller krigsplaceringen?

Krigsplaceringen upphör när den anställda slutar sin anställning. Detta gäller däremot inte om regeringen har beslutat om höjd beredskap och om allmän tjänsteplikt. Då har man inte rätt att sluta sin anställning. Allmän tjänsteplikt gäller t.o.m. 70 års ålder.

Kan ett krigsplaceringsbeslut ändras/reverseras?

Ett krigsplaceringsbeslut kan komma att ändras. Krigsplaceringen är en planering inför höjd beredskap. Det innebär att den som är krigsplacerad kan komma att tas bort från planeringen och det kan också innebära att den som inte omfattas krigsplaceras i ett senare läge, det vill säga tas med i planeringen för bemanningen av krigsorganisationen.

Om vi (arbetsgivare) har uppdrag att stödja annan myndighet, kan vi krigsplacera personal för tjänstgöring hos denna myndighet?

Ja, statliga förvaltningsmyndigheter kan låna ut personal till andra aktörer. Statlig förvaltningsmyndighet kan också krigsplacera medarbetare för tjänstgöring för sin räkning hos annan aktör.

Kan min organisation krigsplacera icke svenska medborgare? Om nej, kan dessa tillsvidareanställas? 

Ja, icke svenska medborgare kan krigsplaceras under förutsättning att de anses bosatta i Sverige.

Kan arbetsgivaren krigsplacera arbetstagare med stöd av anställningsavtalet, trots att krigsplacering aldrig nämndes när personen anställdes?

Ja. Arbetsgivaren kan när som helst under anställningen fatta beslut om krigsplacering med stöd av författning. En krigsplacering är en planeringsåtgärd.

Behöver anställningen omregleras när arbetsgivaren krigsplacerar en arbetstagare med stöd av anställningsavtalet? 

Nej.

Kan arbetsgivaren krigsplacera en arbetstagare med stöd av anställningsavtalet utan att fråga arbetstagaren?

Ja. Arbetstagaren ska dock få ett skriftligt beslut om sin krigsplacering.

Kan arbetsgivaren krigsplacera både tillsvidareanställda och visstidsanställda?  

Ja.  

Kan arbetsgivaren krigsplacera alla tillsvidare- och visstidsanställda?  

Arbetsgivaren kan inte krigsplacera de som redan är krigsplacerade som värnpliktiga/civilpliktiga eller som har ingått ett frivilligavtal med någon annan myndighet eller organisation.

Kan arbetsgivaren krigsplacera en arbetstagare som säger nej till krigsplacering?

Ja. Arbetsgivaren har rätt att fatta beslut om krigsplacering enligt 6 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Det är ett ensidigt beslut som följer av anställningsavtalet.

Kan personal som slutar sin anställning fortsatt vara krigsplacerad vid myndigheten?

Ja, men då krävs ett individuellt avtal om detta.  

Hur ska man göra vid rekrytering när det gäller frågan om krigsplacering?

Man behöver inte ange i platsannonsen att den som anställs blir krigsplacerad hos organisationen. Däremot ska man vid anställningsintervjuer vara tydlig med vad som gäller.

När vi krigsplacerar våra anställda, ska det förhandlas med facket? 

Rekommendationen är att samverka med de fackliga organisationerna men de fackliga organisationerna kan inte påverka beslutet utöver att de kan ha synpunkter på hur arbetsgivaren går tillväga med det praktiska genomförandet av krigsplaceringarna.

Kan myndigheten behålla sin mer specifika krigsplacering internt till dess att höjd beredskap inträder? 

I de flesta fall kan det nog finnas skäl till att meddela exakt placering. Exempelvis om det för individen behöver anvisas särskild inställelseplats som skiljer sig från individens normala inställelseplats. Förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap ställer krav på att krigsplaceringen ska innehålla uppgift om inställelseplats och praktiska skäl talar starkt för att inställelseplatsen är densamma som där arbetet är tänkt att utföras. Om individen dessutom behöver utbildas eller övas särskilt för att kunna klara sina arbetsuppgifter under höjd beredskap behöver detta också kommuniceras till individen.

Om en arbetstagare, som är krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet, säger upp sin anställning under ”fredstid”, upphör då krigsplaceringen?  

Ja.  

Vad händer om en arbetstagare har sagt upp sig innan beslut fattas om höjd beredskap, uppsägningen har blivit beviljad och uppsägningstiden har börjat löpa?

Om arbetstagaren inte har hunnit sluta sin anställning och det råder allmän tjänsteplikt och arbetstagaren inte har någon annan uppgift inom totalförsvaret ska arbetstagaren   stanna kvar i sin anställning.

Kan arbetstagare som inte krigsplacerats ändå vara skyldig att kvarstå i sin anställning när det råder allmän tjänsteplikt inom verksamhetsområdet?

Ja, om det finns ett beslut att arbetstagaren omfattas av den allmänna tjänsteplikten vid myndigheten.

Om det blir höjd beredskap har arbetsgivaren då någon skyldighet att hjälpa arbetstagare som krigsplacerats med stöd av anställningsavtalet, att ta sig till inställelseplatsen?

Nej.

Besked till den krigsplacerade

Hur ska arbetstagaren få veta att den är krigsplacerad?

Arbetstagaren ska få ett skriftligt besked om detta från sin arbetsgivare.
Det kan också vara lämpligt att arbetsgivaren informerar om arbetet på intranätet eller motsvarande i förväg. 

Finns det några särskilda krav på hur det skriftliga beskedet om krigsplacering till den anställda ska se ut?

De enda krav som finns är att beskedet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om inställelseplats. 

Ska besked om krigsplacering skickas med vanlig post?  

Ja, uppgift om krigsplacering vid ordinarie tjänst och ordinarie inställelseplats är öppen information och kan skickas med vanligt brev. Respektive organisation behöver dock ta ställning till hur besked om krigsplacering till specifik tjänst och/eller annan inställelseplats än den ordinarie ska skickas.

Finns det några goda råd kring vad man bör tänka på för att få anställda att ta till sig beskedet på bästa sätt?  

Att förklara syftet med krigsplacering och bakgrunden till uppdraget om återupptagande av totalförsvarsplanering kan vara viktigt i kommunikationen. Dessutom är det ett bra signalvärde att det är högsta ledningen som står för den initiala informationen om att krigsplaceringar ska göras inom organisationen.

Om plikten inte fullföljs

Om arbetstagare motsätter sig att bli krigsplacerad, är det i så fall grund för uppsägning?

Myndigheten krigsplacerar oavsett om arbetstagaren medger det eller inte. Att arbetstagaren uppger att de motsätter sig krigsplacering torde inte i sig utgöra en grund för uppsägning. 

Vad kan göras om en sökande inte vill bli krigsplacerad?

Om krigsplacering är en förutsättning i anställningen får den sökande som blir erbjuden en tjänst själv avgöra om han eller hon vill tacka nej till tjänsten.

Vad gäller om en arbetstagare inte kommer till arbetet?

Den som inte fullgör sina skyldigheter kan dömas till böter eller fängelse för brott mot totalförsvarsplikten (10 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt).

Vad händer när båda vuxna i en familj med barn blir krigsplacerade? Kan båda behöva arbeta? Vad händer då med barnen? 

Utgångspunkten är att krigsplacerade föräldrar/vårdnadshavare ska tjänstgöra och att barnomsorg ska skötas av förskola/skola även vid höjd beredskap. 

Olika intressen

Kan arbetsgivare tvinga en anställd att säga upp ett frivilligavtal eller att sluta som reservofficer?

Nej, den anställda avgör själv om avtalet ska sägas upp.

Kan arbetsgivare säga upp en anställd som inte vill säga upp ett frivilligavtal eller sluta som reservofficer?

Nej, anställningen är skyddad genom bestämmelserna i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

Om en arbetstagare är krigsplacerad hos sin arbetsgivare men är intresserad av att gå med i Hemvärnet eller motsvarande, vad gäller då?

Krigsplaceringen är inte frivillig och arbetstagaren kan inte välja att bli krigsplacerad av annan aktör om arbetstagaren redan är krigsplacerad av sin arbetsgivare.

Vad kan arbetsgivare göra om en anställd redan är krigsplacerad?

Om din organisation ser behov av att krigsplacera en anställd som kan komma att tas i anspråk av annan aktör kan en dialog föras med berörd aktör om det är väsentligt bättre ur totalförsvarets synpunkt att han eller hon är krigsplacerad vid din organisation.

Vad händer om det inte går att komma överens om var en person ska vara krigsplacerad?

Statsmakterna förutsätter att man kommer fram till det som är bäst för totalförsvaret. Det finns ingen övergripande instans som kan avgöra frågan. 

Arbetsrättsliga regler vid höjd beredskap

Vilka arbetsrättsliga regler gäller vid höjd beredskap? 

Om det råder högsta beredskap i hela landet gäller arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) och det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)”. Det innehåller bl.a. bestämmelser om arbetstid, semester, lön och andra ersättningar och förhandlingsordning i rättstvister.

Kan statliga arbetsgivare sluta lokala kollektivavtal med stöd av det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)”?  

Nej.

Vad gäller om en anställd är sjukskriven? Eller är föräldraledig eller behöver ta hand om sjuka barn?

Det finns arbetsrättsliga regler som gäller även under höjd beredskap. Även om arbetstidsregler och liknande ser annorlunda ut är grundläggande principer kvar.

Vad gäller angående tjänsteplikten som krigsplacerad om medarbetaren är tjänstledig?

Tjänsteplikten är en följd av pliktlagstiftningen och gäller, vid höjd beredskap, oberoende av om den anställde är tjänstledig. Det kan självfallet finnas praktiska problem för den anställde att infinna sig för tjänstgöring om höjd beredskap skulle beslutas oväntat men det är en fråga som får lösas utifrån omständigheterna. Straff för utebliven inställelse till plikttjänstgöring kan bara komma ifråga om den pliktige uppsåtligen underlåter att inställa sig. Den som på grund av omständigheterna (det vill säga krig och krigsfara) till exempel inte kan ta sig hem till Sverige för plikttjänstgöring kan alltså inte straffas.

Administration av listor

Hur ska listorna hanteras om man väljer att göra disponibilitetskontroll av delar av personalen? Sekretess? Är det bättre att ändå skicka hela personallistan till TRM i sårbarhetsreducerande syfte?

Den disponibilitetskontroll som arbetsgivare gör genom utdrag ur TRM:s register innehåller inga sekretessbelagda uppgifter. Av listan framgår endast av vilken aktör en individ är ianspråktagen. Om man som arbetsgivare inte vill göra känt vilka av medarbetarna som man gör en disponibilitetskontroll över så kan det vara en bra idé att skicka hela personallistan till TRM.

Hur ska listorna hanteras?

Det är lämpligt att organisationen fastställer en rutin som beskriver hur listan förvaras så att den kan uppdateras hos TRM. Det räcker att det finns en senaste version av dokumentet sparat.

Vad kommer den nya dataskyddsförordningen (EU 2016/679) innebära för behandling av personuppgifter kopplat till krigsplacering? 

Behandling av personuppgifter i fråga om krigsplacering kommer kunna göras med stöd av dataskyddsförordningen (EU 2016/679) förutsatt att det finns ett lagstöd för att krigsplacera personal hos berörd aktör. Dataskyddsförordningen kan dock komma att ställa särskilda krav på att information om hur personuppgifterna kommer att hanteras, ska delges den enskilde. Berörd aktör ansvarar för att göra den analysen.

Går det att automatisera uppdateringar av listor och hanteringen av anställningsbeslut?

Det kan underlätta att fastställa en rutin för hur ofta och när uppgifterna ska uppdateras och att använda sig av mallar/formulär där exempelvis adress- och personuppgifter kan läsas in direkt från Excel till Word. 

Säkerhetsprövning

Innebär krigsplacering med stöd av anställningsavtalet att den anställde måste säkerhetsprövas?

Nej, krigsplaceringen medför i sig inget krav på säkerhetsprövning. Däremot kan de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten ställa krav på säkerhetsprövning.

Publicerad: 2018-02-19 kl. 16:20 | Senast granskad:2019-03-18 kl. 18:13