Till innehåll på sidan

Krisberedskapsveckan - stärkt beredskap och bättre riskkommunikation

Välinformerade och engagerade människor är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför genomför MSB den årliga Krisberedskapsveckan tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser.

Krisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka människors beredskap inför samhällskriser, ytterst krig. Kommunerna är huvudaktörer i kampanjen och genomför olika aktiviteter riktade till invånarna under veckan.

MSB har initierat Krisberedskapsveckan som genomfördes för första gången 2017. Även om kommunerna är huvudaktörer i kampanjen uppmanar MSB kommunerna att samverka med andra aktörer under veckan, exempelvis det lokala näringslivet, frivilligorganisationer, branschorganisationer och myndigheter i kommunen och länet. Tanken är att kampanjen ska växa med tiden och engagera allt fler i samhället.

Ökat intresse för Krisberedskapsveckan

MSB ser ett ökat intresse för kampanjen, både från kommuner, branschorganisationer, föreningar, frivilligheten, näringsliv och medier. Broschyren Om krisen eller kriget kommer som delades ut till alla hushåll 2018 fick stor uppmärksamhet och lyckades sätta fokus på människors beredskap inför kris och krig, men också på människor som en viktig resurs för vår gemensamma säkerhet och beredskap.

Krisberedskapsveckan är på god väg att bli en etablerad aktivitet, vilket är mycket positivt. Målsättningen är att kampanjen ska engagera allt fler aktörer i samhället. 2019 deltog drygt 180 kommuner.

Håll dig uppdaterad genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev och ha kontakt med projektgruppen via krisberedskapsveckan@msb.se.

Svar på vanliga frågor om krisberedskapsveckan

  • Vad är målet med Krisberedskapsveckan?

    Målet med Krisberedskapsveckan är att:

    • fler privatpersoner reflekterar över hur de kan lösa vardagen vid en samhällskris (kris och krig)
    • fler privatpersoner skaffar sig en hemberedskap
    • den lokala riskkommunikationen utvecklas
  • När genomförs kampanjen nästa gång?

    År 2020 genomförs kampanjen vecka 20, 11-17 maj.

    År 2021 och 2022 flyttar vi Krisberedskapsveckan till hösten utifrån många kommuners önskemål. Tidpunkt är inte bestämt ännu. 

  • Vilka förändringar blir det i kampanjen år 2020?

    MSB tar fram ett nytt kampanjmaterial till 2020 eftersom MSB har ny grafisk profil från mars 2019 och det efter tre år kan vara dags att byta utseende. I samband med det ses målsättningar, budskap och målgrupper över. En extern referensgrupp ska bli delaktig i det arbetet.

  • Hur blir det med uppstartskonferensen inför Krisberedskapsveckan 2020?

    Projektgruppen undersöker möjligheterna till att skapa regionala kampanjmöten i samarbete med länsstyrelserna istället för en uppstartskonferens.

  • Varför ligger Krisberedskapsveckan på våren? Blir inte effekten av kampanjen större om den genomförs under den mörkare årstiden med oväder?

    Vår ansats är att lyfta hot, risker och sårbarheter som spänner över en betydligt bredare hotskala än väderrelaterade händelser. Från konsekvenserna av klimatförändringarna och pandemier till terrorangrepp i form av cyberattacker mot viktiga it-system, höjd beredskap och ytterst krig. Sådant som kan drabba vårt samhälle oavsett årstid. De senaste åren har vi ju också sett etremväder under sommarhalvåret. År 2021 och 2022 ska kampanjen dock genomföras på hösten utifrån många kommuners önskemål.

  • Varför är det kommunerna som är huvudaktörer under kampanjen?

    Kommunerna står närmast invånarna och har ett stort ansvar för att kommunicera hot, risker och beredskap till alla som bor, verkar och vistas i kommunen. MSB målsättning är att guiden för kommuners riskkommunikation och kampanjen ska underlätta för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation. Både Försvarsutskottet och regeringen har lyft den lokala riskinformationen som särskilt viktig. Samtidigt är ambitionen med Krisberedskapsveckan att den ska involvera allt större delar av samhället, civilsamhället, centrala myndigheter, branschorganisationer och näringsliv.

  • Vad har länsstyrelserna för roll under kampanjen?

    Länsstyrelserna ska fungera som regionala ambassadörer för Krisberedsapsveckan, underlätta samordning mellan deltagande kommuner och andra aktörer och hjälpa till att sprida information om kampanjen. Vi rekommenderar att länsstyrelserna bjuder in till samordningsmöten inför kampanjen samt samlar alla medverkande aktörer efter kampanjen för att dela med sig av varandras insatser och erfarenheter. Länsstyrelsens roll är också att stödja kommunerna att utveckla sin lokala riskkommunikation.

  • Vad har MSB för roll under kampanjen?

    MSB ansvarar för kampanjmaterial, val av prioriterad målgrupp samt gör egna kommunikationsaktiviteter för att Krisberedskapsveckan ska uppmärksammas nationellt. MSB utvärderar också kampanjen och gör andra studier kopplat till riskkommunikation till allmänheten.

  • Hur är frivilligorganisationerna involverade?

    MSB rekommenderar kommunerna att ta stöd av både frivilligorganisationer, andra föreningar, företag och myndigheter i planering och genomförande av aktiviteter under Krisberedskapsveckan. Ju fler som säger samma sak vid samma tillfälle desto större genomslag.

  • Finns det något utbildningsmaterial om krisberedskap?

    MSB har tagit fram en illustrerad diskussionsduk (som ett spel), en Powerpointpresentation och en lärarhandledning. Materialet heter Krisberedskap - vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? och skickades ut till alla landets högstadieskolor våren 2018. Materialet går att använda i alla sammanhang där en grupp människor vill dela erfarenheter och diskutera. Det används av allt från scoutkårer till bostadsrättsföreninga och hittas på msb.se/skola.

  • Varför vill MSB att människor ska kunna hantera kriser och höjd beredskap?

    Det är Sveriges regering som har beslutat att denna satsa på informationen, bland annat mot bakgrund av den återupptagna planeringen av civilt försvar och ett oförutsägbart säkerhetspolitiskt läge. MSB:s uppfattning är också att människor vill ha kunskap för att kunna ta ansvar och fatta egna välgrundade beslut. MSB har alltid haft som uppdrag att arbeta med information om krisberedskap och hemberedskap. Vi får många frågor om bland annat skyddsrum och vad Sverige gör vid en förhöjd hotbild. De allra flesta människor vill vara välinformerade. Det är därför viktigt att kommunicera till invånarna att vi alla, efter förmåga, har ansvar för att ha en beredskap för att kunna hantera olika händelser.

  • Vad har människor för ansvar för att förbereda sig inför kris och krig?

    Alla människor har ett primärt ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Det gäller även vid en samhällskris, ytterst vid krig. Men det offentliga behöver fortsätta att ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar, exempelvis användbar information med konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer. Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i krisberedskapen.

  • Hur ska vi bemöta människors oro?

    Det är viktigt att visa att vi som arbetar med krisberedskap är medvetna om människors oro och att vi tar den på allvar. Människor behöver känna förtroende för att vi är medvetna om hoten och riskerna och att vi som myndigheter och andra samhällsaktörer har planer för hur vi ska agera om något händer. I grunden handlar det om att kommunicera och att erbjuda lättillgänglig och användbar information. Att lyssna och svara på frågor. Tystnad är inget alternativ. Det skapar oro och misstänksamhet. Många människor har i dag en hyfsad bild av rådande världsläge och då är det viktigt att visa att ansvariga myndigheter tar sitt ansvar för att öka kunskapen om hur Sverige förhåller sig till detta och hur privatpersoner kan bli delaktiga i vår gemensamma säkerhet och beredskap.

  • Hur förhåller sig Krisberedskapsveckan till kampanjer med budskapet 72 timmar?

    Poängen är inte tidsaspekten - det går inte att ge några tidsgarantier under en samhällskris – utan att få människor att överhuvudtaget reflektera över sina egna möjligheter att hantera en vardag då samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid. Det minsta lilla man gör är bättre än ingenting och olika människors förutsättningar och behov ser olika ut, exempelvis om man bor på landet eller i en större stad.

    MSB rekommendation är att planera för några dagar, upp till en vecka eller längre, beroende på just dina förutsättningar och behov. Våra undersökningar visar att de flesta uppskattar att man inte har några större problem att klara sig i tre dygn. Det kan ju också vara så att de verkligt allvarliga konsekvenserna av exempelvis ett omfattande elavbrott uppstår först efter några dagar och då är det bra att ha beredskap för att klara sig och sina näras viktigaste behov en något längre tid.

  • Vad gäller för att delta?

    Som deltagande i Krisberedskapsveckan räknas att kommunen:

    • genomför lokala aktiviteter under veckan i syfte att öka andelen privatpersoner som har byggt på sin hemberedskap i händelse av en kris eller samhällstörning
    • använder MSB:s budskap och material
    • har information på webbplatsen om lokala hot och risker och-/eller hur invånarna kan förbereda sig för dessa

    Lista över anmälda kommuner A-Ö (till och med den 20 maj 2019).

Senast granskad: 17 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan