Till innehåll på sidan
Nyhet
Publicerad: 15 mars 2024 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 08:24

Ny strategi för att ta emot internationellt civil och humanitärt stöd

Att kunna ta emot internationellt stöd när Sveriges resurser inte räcker till kan vara avgörande vid krig och större kriser. Med anledning av det aktuella säkerhetspolitiska läget, den ökande takten i uppbyggnaden av totalförsvaret och Natomedlemskapet är det därför av vikt att avsevärt höja förmågan för värdlandsstöd inom civilt försvar och krisberedskap.

Behovet av konkret planering, utbildning och övning är stort inom området värdlandsstöd och involverar många aktörer.

För att arbeta effektivt är det viktigt med ett gemensamt avstamp och en gemensam färdriktning. Därför har MSB, tillsammans med de civilområdesansvariga länsstyrelserna, tagit fram strategin ”Mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd - Stärkt förmåga till värdlandsstöd vid höjd beredskap och fredstida kriser”.

Värdlandsstödets två delar

Värdlandsstöd vid höjd beredskap vilar på två ben – mottagande av internationellt civilt och humanitärt stöd och mottagande av internationell militärt stöd.

– I strategin lägger vi fokus på att säkerställa mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd när Sveriges resurser är otillräckliga, säger Lotta Jagefjord projektledare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi lyfter samtidigt behovet av att detta måste samordnas med Försvarsmaktens planering för att tillsammans med civila aktörer ta emot internationellt militärt stöd.

Värdlandsstöd innefattar alla åtgärder – från förberedande planering till hantering – som syftar till att så effektivt som möjligt kunna ta emot internationellt civilt, humanitärt och/eller militärt stöd från annan stat eller organisation. Begreppet omfattar såväl övningar som mottagande av stöd under fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

Värdlandsstöd omfattar även transitering av det internationella stödet genom en stat till en annan mottagande stat.

Att säkerställa mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd kan handla om att bemanna mottagningsplatser och uppställningsplatser, transporter, lagerhållning och logistik, strategiska reserver av livsmedel, fältsjukhus, medicinsk personal, läkemedel, sjuktransporter, tillfälliga nödbostäder etc, samt att reparera kritisk infrastruktur eller stärka de egna resurserna och/eller uthålligheten.

Att säkerställa mottagandet av internationellt militärt stöd kan handla om att upprätta understödsområden, tillstånd och dispenser, planera transporter, tillgång till sjukvård, drivmedel, livsmedel och logi. Det kan också handla om att upprätta tillfälliga skyddsobjekt. Här är Försvarsmakten ansvarig för inriktning och planering av förmågan.
Alla nivåer i den svenska beredskapsstrukturen berörs således, även om roller och ansvar skiljer sig åt. Ska processen fungera krävs samarbete mellan olika delar av systemet.

Tydlig väg framåt

Strategin för mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd förtydligar ansvar och roller inom värdlandsstödet och beskriver hur Sverige behöver stärka förmågan.

Målen är högt satta. Senast 2025 ska

  • aktörsgemensamma metoder och arbetsformer för förberedande planering som säkerställer mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd vara etablerade.
  • mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd kunna genomföras samtidigt som internationellt militärt stöd lämnas till Försvarsmakten.
  • förmågan ha prövats och stärkts genom regelbundna utbildningar och övningar på lokal, regional, högre regional, nationell och internationell nivå.

För att nå målen stödjer MSB civilområdesansvariga länsstyrelser och andra nyckelaktörer genom att ta fram aktörsgemensamma dokument, metoder och utbildningar. MSB ansvarar även för samordningen av den nationella planeringen av värdlandsstöd. Läs mer om vad detta innebär i strategin.

– Nu tar vi, tillsammans med de civilområdesansvariga länsstyrelserna, nästa steg i arbetet och påbörjar den förberedande planeringen och andra förmågeskapande åtgärder såsom utbildning och övning. Försvarsmakten finns med i samarbetet och övriga berörda aktörer kommer involveras allteftersom, säger Lotta Jagefjord.

Mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd - Stärkt förmåga till värdlandsstöd vid höjd beredskap och fredstida kriser

Publicerad: 15 mars 2024 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 08:24

Senast granskad: 15 mars 2024

Till toppen av sidan