Till innehåll på sidan

Olyckor och fyrverkerier

Varje år skadar sig knappt 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård). De vanligaste skadorna är ansikte, huvud, öga samt på händerna. Vanliga orsaker till olyckorna är att pjäsen inte börjar skjuta när det förväntas, personer har lekt eller experimenterat med pjäsen eller fyrat av pjäsen utan att ha kontroll över vart den tar vägen.

Vanliga orsaker till olyckor med fyrverkerier är att pjäsen exploderar tidigare än man föreställt sig, lek eller experimenterande med fyrverkerier eller att någon kastar eller fyrar av en pjäs utan att ha kontroll över vart den tar vägen och någon annan blir träffad. De allra flesta olyckor orsakas alltså av felaktig hantering av fyrverkerier där användaren inte följt instruktionerna.

Antalet skador minskar

Sedan 2000 har trenden varit ett minskat antal slutenvårdade på sjukhus till följd av olyckor med fyrverkerier.

Diagram över antalet slutenvårdade på grund av skador från fyrverkerier. 86% av de skadade är män. Antalet skadade har minskat från drygt 50 år 2000 till 8 under 2023. Antal slutenvårdade 2000 till 2022 till följd av fyrverkeriolyckor efter kön. Källa: Socialstyrelsen

Nyårshelgen är farligast

De flesta olyckorna sker i anslutning till nyårsfirandet.

Diagram över medelvärde 2018-2022 över antalet slutenvårdade på grund av skador från fyrverkerier per månad de skrevs in i vården. De allra flesta vårdas under januari. Antal slutenvårdade per år till följd av fyrverkeriolyckor efter inskrivningsmånad. Medelvärden för 2018 till 2022. Källa: Socialstyrelsen

Viktigt att läsa instruktionerna

Många olyckor orsakas av felaktig hantering av fyrverkerierna där användarna inte följt eller läst instruktionerna på pjäsen. En felaktig hantering är inte bara farlig för den som avfyrar utan även för de åskådare som finns i närheten.

Diagram över hur många som följer instruktionerna

Diagramet visar att 38 % följer instruktionerna, 24 % gör det inte och 38 % vet inte. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2011-2022

Diagram över vilka som skadas av fyrverkerier

Av de som skadas är 53 procent avfyrare och 47 procent åskådare. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2011-2022

 

Omkomna av olyckor med fyrverkerier

Under 1998 omkom två personer till följd av olyckor med fyrverkerier och ytterligare en under 2002, 2004, 2005 och 2008, alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. År 2013 dog ytterligare en man i en fyrverkeriolycka.

Typ av fyrverkerier

Tidigare har raketer varit den typ av fyrverkeriartikel som orsakat mest personskador. Av den anledningen har MSB gjort ett arbete som ledde fram till att stora raketer (krutvikt > 75 gram) blev tillståndspliktiga under 2014. Arbetet med att minska fyrverkerirelaterade skador har efter det fortsatt och den 1 juni 2019 infördes tillståndsplikt på alla raketer med styrpinne.

Efter nyåret 2019/2020 inrapporterades det inga skador till MSB där en fyrverkeriraket använts.

3 % fontän, 33 % raket, 7 % miniraket, 11 % stjärnrör, 6 % romerskt ljus, 14 % fyrverkeritårta, 8 % smällare, 2 % hemgjort, 1 % hemgjort. Andel skadade i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning efter artikel som skadat dem 2011-2022. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2011-2022

Fyrverkerier orsaker också bränder

Förutom personskador orsakar fyrverkerier även bränder. I nedanstående figur redovisas antalet insatser som de kommunala räddningstjänsterna larmats till. Det är bränder där fyrverkerier angetts som orsak och redovisar bränder i byggnader och bränder utomhus, till exempel gräsbränder.

Diagram över bränder orsakade av fyrverkerier i byggnader och bränder som inte var i byggnader och som räddningstjänsten larmats till. I början av 2000-talet var det i snitt 60 bränder i byggnader och 110 bränder ej i byggnad. Under 2007 ökade antalet till som med 104 för brand i byggnad 2007 och 265 brand ej i byggnad för att sedan sjunka igen och för 2022 var antalet 7 i byggnad och 30 ej i byggnad. Antal insatser av kommunal räddningstjänst till bränder orsakade av fyrverkerier 2000 till 2022. Källa: MSB

 

 

Till toppen av sidan