Det svenska civila beredskapssystemet

Sveriges civila beredskap handlar om förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Förmågan skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Alla som bor i Sverige har ansvar för beredskapen.

Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat utbildning, övning samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapsarbetet. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet. Arbetet sker på alla nivåer: lokalt, regionalt och nationellt, men också på EU-nivån och internationellt.

Målen för svensk krisberedskap är att:

  • Minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet,
  • värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar.

På regeringens webbplats finns målen för den svenska krisberedskapen

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Mål för civilt försvar

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
  • inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga,
  • skydda civilbefolkningen,
  • upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

På regeringens webbplats finns målet för det civila försvaret

Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret.

Det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade.

Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

På regeringens webbplats finns det övergripande målet för totalförsvaret

Ansvar och roller

Civilt försvar och krisberedskap regleras i lagar och förordningar. Fördelningen av ansvar och roller bygger även på grundläggande principer. Vissa myndigheter har mer ansvar än andra, men alla har ett ansvar att minska sårbarheter och värna samhällets grundläggande skyddsvärden utifrån sitt verksamhetsansvar.

När en samhällsstörning inträffar finns det inte en särskild krisorganisation som tar över hanteringen, däremot kan verksamheten behöva gå upp i stab eller aktivera en särskild krisledning. Alla som berörs av händelsen bidrar utifrån sitt ansvarsområde. Detta förväntas även av företag och privatpersoner. Det är grunden för den civila beredskapen.

Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för samordning. Det handlar om vissa myndigheter på central nivå som samordnar arbetet inom sektorer där olika myndigheter ingår.

Det finns också en samordning på olika nivåer, i det så kallade geografiska områdesansvaret:

  • Lokal nivå (kommuner),
  • Regional nivå (länsstyrelser),
  • Högre regional nivå (länsstyrelser är indelade i sex civilområden där en länsstyrelse har ett utökat ansvar för civilt försvar och för samordning med det militära försvaret),
  • Nationell nivå (regeringen, där myndigheter stödjer regeringen i hanteringen).

MSB har en särskild roll att både hålla samman arbetet mellan olika sektorer och stödja regeringen när det inträffar kriser och andra allvarliga händelser.

  • Myndigheter

    Statliga myndigheter ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Ansvar och roller styrs bland annat av Beredskapsförordningen.

    Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats

    Beredskapsmyndigheter

    Det finns 61 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

    Beredskapssektorer

    I beredskapssektorerna ingår ett antal beredskapsmyndigheter. För varje sektor finns en sektorsansvarig myndighet som leder arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap.

    Länsstyrelser och civilområden

    Länsstyrelser är beredskapsmyndigheter och har även ett regionalt geografiskt områdesansvar, vilket bland annat innebär att de har ett särskilt ansvar för samordning regionalt.

    Landets 21 länsstyrelser är indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelse som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå.

    Vid fredstida krissituationer som berör flera län inom civilområdet ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen också ha förmåga att utgöra en gemensam funktion för stöd till länsstyrelsernas hantering av krisen.

    Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser på riksdagens webbplats

    Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap på riksdagens webbplats

    Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion på riksdagens webbplats

  • Frivilliga

    Vid större samhällsstörningar är det viktigt att samhället kan ta emot hjälp från frivilliga organisationer och spontanfrivilliga. De ideella och medlemsstyrda organisationerna har uppdrag mot olika beredskapsområden och utbildar och rekryterar förstärkningsresurser för myndigheter, regioner och kommuner.

    Frivilliga försvarsorganisationer (FFO) är 18 frivilliga försvarsorganisationer med särskilt utpekad ställning enligt Förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och MSB i samverkan med andra myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret. Frivilliga försvarsorganisationer utgör en del av totalförsvarets personalförsörjning.

    Läs mer om frivilliga

  • Privatpersoner

    Samhällets aktörer har ett ansvar för att krisberedskapen fungerar men varje enskild individ har också ett personligt ansvar. Var och en har ansvar för att göra det som behövs för att skydda sig och sina närmaste mot olyckor och större händelser.

    Lagen om skydd mot olyckor säger att '"När något allvarligt inträffar har den eller de som upptäcker det en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp".

    Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och har därmed ansvar för att bidra till försvarsförmågan. Var och en bör också ha en egen beredskap för att möta kriser och höjd beredskap som radikalt kan förändra vardagslivet. Om Sveriges invånare är förberedda kan totalförsvaret vid ett krig koncentrera sig på de som är i störst behov av hjälp. Broschyren Om krisen eller kriget kommer ger bra vägledning.

    Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer

    Läs mer om totalförsvarsplikten

Inriktningar och ramverk

Förutom lagar och förordningar, myndigheternas regleringsbrev, politiska inriktningar och överenskommelser som styr den civila beredskapen finns inriktande dokument, ramverk och systemövergripande analyser som sätter ljuset på specifika sårbarheter och vilka förmågor som behöver stärkas. Här redovisas några av de mest centrala allmänna dokumenten.

  • Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030

    Regeringen har beslutat att MSB och Försvarsmakten har i uppdrag att fortsatt främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret under perioden 2025-2030. Arbetet pågår hela försvarsbeslutsperioden och redovisas årligen.

    De gemensamma utgångspunkterna ska särskilt belysa dimensionerande typsituationer samt preciserade antaganden avseende möjliga händelseutvecklingar inför och vid höjd beredskap inklusive konsekvenser för samhället.

    Uppdraget till MSB och Försvarsmakten ska redovisas 15 september. Och de gemensamma utgångspunkterna riktas till beredskapsmyndigheterna (2022:524) men ska kunna användas av alla aktörer som på något sätt deltat i totalförsvarsförberedelser.

    Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025-2030 på regeringens webbplats.

    Inom ramen för uppdraget ska MSB och Försvarsmakten även ta fram gemensamma utgångspunkter som kan användas som stöd för beredskapsmyndigheternas planering, i linje med den tidigare handlingsplanen Handlingskraft.

    Handlingskraft

  • Handlingskraft – en samlad plan för ett starkare totalförsvar 2021 -2025

    Försvarsmakten och MSB fick i uppdrag den 17 december 2020 av regeringen att i samverkan med bevakningsansvariga myndigheter främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021–2025. Uppdraget redovisades till regeringen i form av handlingsplanen "Handlingskraft".

    Enligt handlingskraft ska arbetet inriktas mot sex prioriterade fokusområden: beredskapsplaner och krigsorganisation, ledning och samverkan, försörjningsberedskap, att ge och ta emot civilt och militärt stöd, försvarsvilja och stärkt informations- och cybersäkerhet.

    Inom ramen för det gemensamma uppdraget till MSB och Försvarsmakten om Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025-2030 ska också gemensamma utgångspunkter tas fram som kan användas som stöd för beredskapsmyndigheternas planering, i linje med den tidigare handlingsplanen Handlingskraft 2021-2025. Uppdraget ska redovisas 15 september 2025.

    Handlingskraft – handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025

  • Planeringsinriktning för civil beredskap

    Syftet med planeringsinriktningen är att ge beredskapsmyndigheterna ett samlat stöd för att skapa en ökad förmåga hos den egna myndigheten och dess samhällsviktiga verksamheter för att kunna hantera fredstida kriser, krigsfara och krig.

    Beredskapsmyndigheternas arbete gentemot andra aktörer inom myndighetens ansvarsområde uppmärksammas också till del med fokus på dessa aktörers samhällsviktiga verksamhet.

    Ett samlat stöd förenklar för myndigheterna att göra en prioritering av vilka åtgärder som ska vidtas på både kortare och medellång sikt (ca 1–10 år).

    Planeringsinriktningen riktar sig till beredskapsmyndigheterna, men kan med fördel även nyttjas i planeringsarbetet hos övriga aktörer där det är möjligt.

    Planeringsinriktning för civil beredskap -Ett underlag till stöd för fortsatt planering

Lär dig mer

Kort om krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar

Hela Sverige tillsammans – filmen ger en kort intro till krisberedskap, civilt försvar samt totalförsvar.

Webbkurs om civilt försvar och krisberedskap

Webbkursen vänder sig främst till dig som har arbetsuppgifter inom civilt försvar och krisberedskap men är tillgänglig för samtliga aktörer inom totalförsvaret eller andra som är intresserade av att lära sig mer om området.

Webbutbildningen Civilt försvar och krisberedskap - en introduktion

Relaterade länkar

Senast granskad: 18 juni 2025

Till toppen av sidan