Till innehåll på sidan

Inriktning och ramverk för krisberedskap och civilt försvar

Arbetet inom krisberedskap och civilt försvar styrs bland annat av lagar och förordningar, myndigheternas regleringsbrev, politiska inriktningar och överenskommelser.

Här presenteras ett urval av inriktande dokument, ramverk och systemövergripande analyser som sätter ljuset på specifika sårbarheter och vilka förmågor som behöver stärkas.

Försvarspolitisk inriktning 2021-2025

Propositionen Totalförsvaret 2021-2025 innehåller förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret samt mål för militärt försvar och civilt försvar. Propositionen innehåller även regeringens bedömning avseende dels den säkerhetspolitiska utvecklingen, dels den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken, inklusive de internationella försvarssamarbetena.

Försvarspolitisk inriktning 2021-2025 på regeringen webbplats

Handlingskraft – en samlad plan för ett starkare totalförsvar

I en osäker och snabbt föränderlig tid är ett av Sveriges viktigaste uppdrag att öka den samlade förmågan att försvara landet. På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten och MSB utarbetat en handlingsplan för att ytterligare stärka förmågan inom totalförsvaret. Bland annat ska arbetet inriktas mot sex prioriterade fokusområden: beredskapsplaner och krigsorganisation, ledning och samverkan, försörjningsberedskap, att ge och ta emot civilt och militärt stöd, försvarsvilja och stärkt informations- och cybersäkerhet.

Handlingskraft - handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025

Överenskommelse mellan SKR och MSB om kommunernas och regionernas arbete

Kommuner och regioner ska enligt lag minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. För uppgifterna enligt lag får kommunerna och regionerna statlig ersättning. Mer detaljerade uppgifter och ersättning regleras i olika överenskommelser mellan MSB och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I överenskommelserna framgår även vilket stöd myndigheterna ska ge.

Överenskommelser om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Överenskommelse om regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Inriktningen för samhällsskydd och beredskap

Inriktningen består av en beskrivning av samhällsskydd och beredskap samt tio övergripande principer och förhållningssätt som bör vara vägledande för alla som arbetar inom området.

Övergripande inriktning for samhällsskydd och beredskap

Aktörsgemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Riktar sig till aktörer som har en roll i att hantera en störning och sätter fokus på gemensamma förhållningssätt och arbetssätt.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Systematiskt säkerhetsarbete för skydd av samhällsviktig verksamhet

Ett systematiskt säkerhetsarbete handlar om att arbeta med riskhantering, kontinuitetshantering och förberedelser för att hantera händelser. Det ger förutsättningar för att öka robustheten i samhällsviktiga verksamheter och säkra samhällets funktionalitet.

Systematiskt säkerhetsarbete med strategi, handlingsplan och stöd

Nationell risk- och förmågebedömning (NRFB)

Vartannat år lämnar MSB en nationell risk- och förmågebedömning till regeringen. Det är en analys som övergripande beskriver hot och risker och vilka förmågor som behöver stärkas. Den ligger till grund för den strategiska inriktningen och utvecklingen av arbetet med krisberedskap och civilt försvar samt inriktningen för anslag 2:4 krisberedskap.

Nationell risk- och förmågebedömning

MSB:s roll

MSB bidrar i arbetet med att hålla samman planering, inriktning och metodstöd inom krisberedskap och civilt försvar och utveckla processer och strukturer för beredskapsplanering.

MSB:s roll i civilt försvar

Senast granskad: 21 januari 2021

Till toppen av sidan