Till innehåll på sidan

Totalförsvar och civilt försvar

Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

Fortsatt uppbyggnad av totalförsvaret

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde beslutade regeringen den 10 december 2015 att Försvarsmakten, MSB och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Totalförsvarsplaneringen har återupptagits, men behöver fortsatt förstärkas. Detta konstaterade regeringen i totalförsvarsproposition 2021-2025 där nya mål för det militära respektive civila försvaret presenteras.

Civilt försvar - hela samhällets motståndskraft

Det civila försvaret omfattar hela samhället, där många aktörer måste samverka och arbeta utifrån målen för det civila försvaret. Att skapa ett starkt civilt försvar är därför en process som kommer att behöva fortgå under många år framåt. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.

Målet för det civila försvaret ska vara att ha förmåga att:

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Civilt försvar och krisberedskap

Arbetet med civilt försvar överlappar mål inom krisberedskapen i viktiga avseenden, till exempel vad gäller behovet av att vidareutveckla och fördjupa arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna.

Det civila försvaret fokuserar i närtid på att stärka arbetet inom områdena ordning och säkerhet, skydd av civilbefolkningen, hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvatten, finansiell beredskap, transporter, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post, vilket även kommer gagna krisberedskapen.

Viktiga beslut och underlag

Här finns beslut och underlag som är av vikt för MSB:s arbete inom totalförsvaret och det civila försvaret.

Totalförsvaret 2021–2025

Propositionen innehåller förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret. Propositionen innehåller även regeringens bedömning avseende dels den säkerhetspolitiska utvecklingen, dels den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken, inklusive de internationella försvarssamarbetena.

Försvarspolitisk inriktning 2021-2025

Tre nya regeringsuppdrag

Regeringen har den 17 december 2020 fattat beslut om tre uppdrag till MSB, Försvarsmakten och de bevakningsansvariga myndigheterna som handlar om den fortsatta totalförsvarsplaneringen:

  1. inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret,
  2. anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021-2025 samt
  3. uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret.

Inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret till MSB och Försvarsmakten

MSB och Försvarsmakten ska fortsatt stödja och verka för att bevakningsansvariga myndigheter samt regioner och kommuner stärker sin förmåga att hantera höjd beredskap och då ytterst krig. 

Uppdraget innebär att ta fram planeringantaganden utifrån bl.a.  den politiska inriktningen i totalförsvarspropositionen (2020/21:30) och att fortsatt främja och utveckla en sammanhängande planering tillsammans med berörda myndigheter. Därtill ska MSB och FM ta fram en gemensam bedömning av förmågan i totalförsvaret inför nästa försvarsbeslut. En redovisning av myndigheternas arbete ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 september 2021.

Anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021-2025

I detta uppdrag ger regeringen inriktning om vilka förmågor som de bevakningsansvariga myndigheterna behöver utveckla. Utgångspunkten är målet för det civila försvaret och det som i övrigt anges i totalförsvarspropositionen. MSB och Försvarsmaktens antaganden om det väpnade angreppet ska användas som stöd och MSB ska tillhandahålla metodstöd för arbetet.

Varje år ska bevakningsansvariga myndigheter redovisa genomförda och planerade beredskapsåtgärder. Man ska också lämna en bedömning av förmågan att bidra till målet för civilt försvar. Redovisningen görs till respektive myndighets departement med kopia till MSB senast 1 oktober.
För att underlätta i arbetet kommer MSB att skapa sammanhållen process med ett metodstöd.

Uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret

En viktig del i att utveckla uppföljningen av det civila försvaret är att samordna och strukturera det arbete som redan i dag genomförs av centrala aktörer.

Regeringen ger därför i uppdrag till MSB, som har i uppgift att bland annat utveckla och stödja arbetet med civilt försvar, att göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret. I detta uppdrag ska MSB, i samverkan med övriga berörda aktörer, övergripande bedöma beredskapsåtgärder och följa upp förmågan i totalförsvaret.

Bedömningen görs med utgångspunkt i målet för det civila försvaret och utifrån varje viktig samhällsfunktion, samt utifrån det som i övrigt anges i totalförsvarspropositionen. Bedömningen ska redovisas årligen i februari med start 2022.

Centrala begrepp

Centrala begrepp

  • Totalförsvar

    Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

  • Militärt försvar

    Det militära försvaret består av Försvarsmakten inklusive Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten försvarar vårt territorium och våra gränser.

    www.forsvarsmakten.se

  • Civilt försvar

    Det civila försvaret omfattar hela samhället, där många aktörer måste samverka och arbeta utifrån målen för det civila försvaret. Att skapa ett starkt civilt försvar är därför en process som kommer att behöva fortgå under många år framåt. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.

  • Höjd beredskap

    För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

    Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap.

Historik

  • Historik om civilt försvar

    Under många år har det bedrivits ett begränsat arbete att planera och förbereda civilt försvar. Detta har sin grund i den hotbild och den inriktning för försvaret som följde efter det kalla krigets slut.

    I praktiken upphörde berörda myndigheters och andra aktörers planering för höjd beredskap eftersom det inte längre fanns något behov. De resurser som specifikt hade skapats för det civila försvaret under andra världskriget och det kalla kriget fram till åren kring 1990 har blivit inaktuella och kunnat tas ur drift. Vissa resurser, till exempel livsmedelslagren, har avvecklats. Endast avseende skyddsrummen, drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia, elförsörjningen och upprätthållande av elektroniska kommunikationer har det även fortsättningsvis genomförts åtgärder för att upprätthålla viss specifik förmåga.

    Från civilt försvar till krisberedskap

    Förändringen av arbetet med det civila försvaret pågick samtidigt som beredskapsarbetet fokuserades på hanteringen av krissituationer I fredstid. Denna omorientering från civilt försvar till krisberedskap har sin grund i 1990-talets breddning av den säkerhetspolitiska hotbilden.

    Från andra världskriget till slutet av 1990-talet genomfördes beredskapsplanering inför krig och krigsfara inom totalförsvaret. Det civila försvaret bestod av olika delar som det ekonomiska försvaret, det psykologiska försvaret samt civilförsvaret. Det fanns myndigheter med tydligt samordningsansvar som Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Styrelsen för psykologiskt försvar senare också Överstyrelsen för civil beredskap. Dessutom fanns på högre regional nivå Civilbefälhavare och regionalt länsstyrelserna som högsta civila totalförsvarsmyndighet. Idag är det bara länsstyrelserna som finns kvar på regional nivå.

    Om begreppet "civilförsvar"

    Begreppet civilförsvar används inte längre i Sverige. Idag benämns samma typ av verksamhet räddningstjänst under höjd beredskap och befolkningsskydd. Dock finns begreppet kvar i folkrättslig mening där civilförsvarspersonal, de som under höjd beredskap tjänstgör i den kommunala räddningstjänsten eller fullgör uppgifter inom befolkningsskyddet, ska vara utmärkta med det internationella tecknet för civilförsvar för att få folkrättsligt skydd.

    Fördjupning om civilt försvar hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Kort om krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar

I filmen nedan får du en kort introduktion till krisberedskap, civilt försvar samt totalförsvar. FIlmen riktar sig främst till dig som privatperson.

På webbsidan dinsakerhet.se finns mer information om totalförsvar och civilt försvar som riktar sig till privatpersoner

 

Webbutbildning: Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Utbildningen vänder sig till dig som arbetar i en organisation med uppgifter inom totalförsvarsplaneringen. Syftet är att utveckla grundläggande kunskap och uppmuntra till gemensamt ansvarstagande. Se gärna trailern nedan innan du startar utbildningen.

Webbutbildningen Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Relaterad information på msb.se

Senast granskad: 21 januari 2021

Till toppen av sidan