Till innehåll på sidan

Studier och utvärderingar

Kopplat till Krisberedskapsveckan och broschyren "Om krisen eller kriget kommer" genomför MSB olika undersökningar och studier. Nu pågår även forskning kring pandemins effekter på människors beteenden och hälsa.

MSB finansierar och stöttar forskning hos till exempel universitet, högskolor eller forskningsinstitut. Just nu pågår ett antal stora och viktiga satsningar inom området samhällsskydd och beredskap som alltid är är i förändring, inte minst efter pandemin. Målet är att forskningens slutsatser ska vara till nytta i samhället.  

Forskning som pågår fram till 2022

Människa, Mått och Motståndskraft: Nya sätt att studera riskkommunikation, ansvar och beredskap ska mäta människors kunskap, vilja och förutsättningar att kommunicera och hantera större samhällsstörningar. Vilka kommunikationsformer och budskap upplevs av människor som relevanta för att de själva ska vidta åtgärder för sin beredskap? Vilken betydelse har tidigare erfarenhet av risker och kriser för hur man tar till sig riskkommunikation?
Minna Lundgren, Mittuniversitetet.

Risk- och beredskapskommunikation för ett robust digitalurbant samhälle studerar riskkommunikation i svenska kommuner rörande storskaliga/allvarliga olyckor och kriser utifrån både organisations- och individperspektiv. I syftet ingår att utveckla en modell som ska stötta kommuner i deras framtida arbete med att öka kunskapen hos invånare om potentiella hot, risker och beredskapsbehov. Projektet ska utveckla kunskap om hur riskuppfattning formas i samspel med medieutvecklingen, med specifikt intresse för digital riskkommunikation.
Mats Eriksson, Örebro universitet.

Krisberedskap i vardagslivet och konsumtion för ohållbara framtider ska granska framväxten av en svensk prepperskultur och sätta den i relation till såväl civil beredskap som självhushållning.
Elias Mellander, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till covid -19 är djupintervjuer med äldre människor om hur de ser på sin situation som riskutsatta för coronaviruset och hur de tar del av rekommendationer och råd. Hur tolkas råden och hur mår människorna i denna riskgrupp?
Johanna Gustavsson, Centrum för forskning om samhällsrisker, Karlstad Universitet.

Läs mer om MSB:s forskningsprojekt

Undersökningar och enkäter 2021

 

Uppföljning: Synen på hemberedskap och eget ansvar under pandemin
MSB har för andra gången under pandemin låtit genomföra en enkätundersökning om hur människors syn på det egna ansvaret, hemberedskap och kriser har påverkats i samband med pandemin. Undersökningen gjordes av Attityd på uppdrag av MSB.

Allmänhetens syn på hemberedskap och eget ansvar under pandemin 2021

2020

Effektmätning av MSB:s annonskampanj under Krisberedskapsveckan
MSB:s annonskampanj När det behövs som mest, hjälps vi åt som bäst genomfördes under Krisberedskapsveckan 2020. Utvärdering gjord av Scream på uppdrag av MSB.

Effektmätning av MSB:s annonskampanj under Krisberedskapsveckan 2020

Allmänhetens syn på hemberedskap och eget ansvar under pandemin 2020
En undersökning som har till syfte att se om människor har gjort några åtgärder för att öka sin hemberedskap eller har förändrat sin syn på hemberedskap och sin egen roll i samhällets krishantering. Undersökningen gjordes av Attityd på uppdrag av MSB.

Allmänhetens syn på hemberedskap och eget ansvar under pandemin (2020)

2019

Kommunernas egen kommunikation om lokala risker
Följande studie är en analys av samtliga 290 svenska kommuners kommunikation av risker, hot och beredskap på respektive kommuns webbplats. Analysen är huvudsakligen kvantitativ, men med kvalitativa inslag beroende på behandlad frågeställning. Analysen gjordes av MSB hösten 2019.
Till analysen

Kampanjuppföljning Krisberedskapsveckan 2019
Undersökningen följer upp kampanjen Krisberedskapsveckan och genomfördes strax därefter av Enkätfabriken i samarbete med MSB.
Till kampanjuppföljningen

Ny effektmätning av "Om krisen eller kriget kommer"
I januari 2019 genomfördes en undersökning för att se vilka effekter broschyren haft på människors riskmedvetenhet och krisberedskap. Resultatet visar att en majoritet har börjat reflektera mer över hur de skulle klara vardagen vid kris eller krig tack vare broschyren. Yngre 18-34 år och äldre 65+ är de grupper som i störst utsträckning har börjat fundera mer över detta. Undersökningen genomfördes av Enkätfabriken på uppdrag av MSB.
Till undersökningen

2018

Kampanjuppföljning Krisberedskapsveckan 2018
Veckan efter Krisberedskapsveckan genomfördes en undersökning för att se vilket genomslag kampanjen fått och hur den uppfattats av allmänheten. Undersökningens målgrupp var allmänheten från 18 år. Utvärderingen gjordes av Demoskop på uppdrag av MSB.
Till kampanjuppföljningen

Uppföljning  av broschyrutskicket
Veckan efter att broschyren "Om krisen eller kriget kommer" skickades ut fick 5760 personer svara på en webbaserad enkät. Utvärderingen gjordes av Demoskop på uppdrag av MSB.
Uppföljning av broschyren Om krisen eller kriget kommer
Uppföljning av broschyren Om krisen eller kriget kommer - sammanfattning

2017

Utvärdering av Krisberedskapsveckan genomslag 2017
Veckan efter Krisberedskapsveckan genomfördes en undersökning för att se vilket genomslag kampanjen fått och hur den uppfattats av allmänheten. Utvärderingen gjordes av Demoskop på uppdrag av MSB.
Till utvärderingen 2017

Utvärdering av MSB:s planering/samordning av kampanjen 2017

Krisberedskapsveckan genomfördes första gången i maj 2017. En utvärdering av MSB:s planering och samordning av Krisberedskapsveckan 2017 fångar viktiga lärdomar inför kommande kampanjer. Gjord av enheten för kunskapsutveckling (US-KUV), MSB
Till utvärderingen 

Hot och beredskap i Sverige - om allmänhetens kunskap och inställning
För att ta reda på mer om människors kunskap om och inställning till frågor inom begreppen hot och beredskap, gjorde MSB hösten 2017 en undersökning där personer från 18 år intervjuades. Demoskop på uppdrag av MSB.
Till undersökningen


2016

Kommuners syn på riskkommunikation
En rapport från 2016 som beskriver resultaten från en intervjustudie av beredskapssamordnare från 40 svenska kommuner. Studien ska ge MSB en bättre bild av hur kommunerna arbetar med information till invånarna om lokala hot och risker och vilka möjligheter och utmaningar kommunerna ser med sitt kommunikationsuppdrag.
Åsa Boholm, Max Boholm och Madelaine Prutzer  vid Gothenburg Research Institute (GRI), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Till rapporten

Utvärdering av Göteborgs stads 72-timmarskampanj

En studie från 2016 som utvärderar Göteborg stads informationskampanj "72 timmar" . I undersökningen görs en retorisk analys av kampanjmaterialet, en enkätundersökning av kampanjeffekter och ett experiment om inlärning av krisbudskap.
Bengt Johansson och Orla Vigsø vid JMG, Göteborgs universitet.
Till utvärderingen

Krismedveten kommun 2016  

Hösten 2016 genomförde MSB en nollmätning inför kampanjen Krisberedskapsveckan 2017 för att bland annat se hur hemberedskapen ser ut hos allmänheten och vilken kunskap man har om den lokala riskbilden. Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 2 500 personer mellan 18 och 89 år. Intervjuerna genomfördes av Markör.
Till studien 

Senast granskad: 2 juli 2021

Till toppen av sidan