Krisberedskapsveckan - stärkt beredskap och bättre riskkommunikation

Målet med Krisberedskapsveckan är att:

• fler privatpersoner reflekterar över hur de kan lösa vardagen vid en samhällskris (kris och krig)
• fler privatpersoner skaffar sig en hemberedskap
• den lokala riskkommunikationen utvecklas

År 2020 genomförs kampanjen vecka 20, 11-17 maj.

År 2021 och 2022 flyttar vi Krisberedskapsveckan till hösten utifrån många kommuners önskemål. Tidpunkt är inte bestämt ännu. 

Kampanjen kommer tydligare än tidigare att innefatta hela hotskalan från kris till krig och därmed lyfta totalförsvarets roll. En anledning är att Totalförsvarsövning (TFÖ) genomförs nästa år. Vissa delar av övningen pågår även samtidigt som Krisberedskapsveckan.

MSB tar fram ett nytt kampanjmaterial till 2020 eftersom MSB har ny grafisk profil från mars 2019 och det efter tre år kan vara dags att byta utseende. I samband med det ses målsättningar, budskap och målgrupper över. En extern referensgrupp ska bli delaktig i det arbetet.

Uppstartskonferensen ersätts av ett webbinarium då kampanjmaterialet och årets budskap presenteras. Webbinariet sänds den 6 februari och kommer att kunna ses i efterhand.

Vår ansats är att lyfta hot, risker och sårbarheter som spänner över en betydligt bredare hotskala än väderrelaterade händelser. Från konsekvenserna av klimatförändringarna, pandemier, terrorangrepp, cyberattacker mot viktiga it-system till höjd beredskap och ytterst krig. Dessa händelser kan drabba vårt samhälle oavsett årstid. De senaste åren har vi ju också sett extremväder under sommarhalvåret. År 2021 och 2022 ska kampanjen dock genomföras på hösten utifrån många kommuners önskemål.

Kommunerna står närmast invånarna och har ett stort ansvar för att kommunicera hot, risker och beredskap till alla som bor, verkar och vistas i kommunen. MSB målsättning är att guiden för kommuners riskkommunikation och kampanjen ska underlätta för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation. Både försvarsutskottet och regeringen har lyft den lokala riskinformationen som särskilt viktig. Samtidigt är ambitionen med Krisberedskapsveckan att den ska involvera allt större delar av samhället, civilsamhället, centrala myndigheter, branschorganisationer och näringsliv.

Länsstyrelserna ska fungera som regionala ambassadörer för Krisberedsapsveckan, underlätta samordning mellan deltagande kommuner och andra aktörer och hjälpa till att sprida information om kampanjen. Vi rekommenderar att länsstyrelserna bjuder in till samordningsmöten inför kampanjen samt samlar alla medverkande aktörer efter kampanjen för att dela med sig av varandras insatser och erfarenheter. Länsstyrelsens roll är också att stödja kommunerna att utveckla sin lokala riskkommunikation.

MSB ansvarar för kampanjmaterial, val av prioriterad målgrupp samt gör egna kommunikationsaktiviteter för att Krisberedskapsveckan ska uppmärksammas nationellt. MSB utvärderar också kampanjen och gör andra studier kopplat till riskkommunikation till allmänheten.

MSB rekommenderar kommunerna att ta stöd av både frivilligorganisationer, andra föreningar, företag och myndigheter i planering och genomförande av aktiviteter under Krisberedskapsveckan. Ju fler som säger samma sak vid samma tillfälle desto större genomslag.

MSB har tagit fram en illustrerad diskussionsduk (som ett spel), en Powerpointpresentation och en lärarhandledning. Materialet heter Krisberedskap - vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? och skickades ut till alla landets högstadieskolor våren 2018. Materialet går att använda i alla sammanhang där en grupp människor vill dela erfarenheter och diskutera. Det används av allt från scoutkårer till bostadsrättsföreninga och hittas på msb.se/skola.

Det är Sveriges regering som har beslutat att denna satsa på informationen, bland annat mot bakgrund av den återupptagna planeringen av civilt försvar och ett oförutsägbart säkerhetspolitiskt läge. MSB:s uppfattning är också att människor vill ha kunskap för att kunna ta ansvar och fatta egna välgrundade beslut. MSB har alltid haft som uppdrag att arbeta med information om krisberedskap och hemberedskap. Vi får många frågor om bland annat skyddsrum och vad Sverige gör vid en förhöjd hotbild. De allra flesta människor vill vara välinformerade. Det är därför viktigt att kommunicera till invånarna att vi alla, efter förmåga, har ansvar för att ha en beredskap för att kunna hantera olika händelser.

Alla människor har ett primärt ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Det gäller även vid en samhällskris, ytterst vid krig. Men det offentliga behöver fortsätta att ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar, exempelvis användbar information med konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer. Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i krisberedskapen.

Det är viktigt att visa att vi som arbetar med krisberedskap är medvetna om människors oro och att vi tar den på allvar. Människor behöver känna förtroende för att vi är medvetna om hoten och riskerna och att vi som myndigheter och andra samhällsaktörer har planer för hur vi ska agera om något händer. I grunden handlar det om att kommunicera och att erbjuda lättillgänglig och användbar information. Att lyssna och svara på frågor. Tystnad är inget alternativ. Det skapar oro och misstänksamhet. Många människor har i dag en hyfsad bild av rådande världsläge och då är det viktigt att visa att ansvariga myndigheter tar sitt ansvar för att öka kunskapen om hur Sverige förhåller sig till detta och hur privatpersoner kan bli delaktiga i vår gemensamma säkerhet och beredskap.

Poängen är inte tidsaspekten - det går inte att ge några tidsgarantier under en samhällskris – utan att få människor att överhuvudtaget reflektera över sina egna möjligheter att hantera en vardag då samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid. Det minsta lilla man gör är bättre än ingenting och olika människors förutsättningar och behov ser olika ut, exempelvis om man bor på landet eller i en större stad.

MSB rekommendation är att planera för några dagar, upp till en vecka eller längre, beroende på just dina förutsättningar och behov. Våra undersökningar visar att de flesta uppskattar att man inte har några större problem att klara sig i tre dygn. Det kan ju också vara så att de verkligt allvarliga konsekvenserna av exempelvis ett omfattande elavbrott uppstår först efter några dagar och då är det bra att ha beredskap för att klara sig och sina näras viktigaste behov en något längre tid.

Alla organisationer som vill är välkomna att använda kampanjmaterialet som MSB tar fram.

En kommun räknas som deltagande i Krisberedskapsveckan om den:

• genomför lokala aktiviteter under veckan i syfte att öka andelen privatpersoner som har byggt på sin hemberedskap i händelse av en kris eller samhällstörning
• använder MSB:s budskap och material
• har information på webbplatsen om lokala hot och risker och-/eller hur invånarna kan förbereda sig för dessa

Lista över anmälda kommuner A-Ö (till och med den 20 maj 2019).