Till innehåll på sidan

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Regeringen beslutade den 19 maj om en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap som ska träda i kraft den 1 oktober 2022. Den ska stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig.

Här beskrivs några av huvuddragen i reformen. Information om utveckling och förberedelser för övergången till den nya strukturen kommer att publiceras på denna webbsida löpande. Om du vill hänvisa hit är kortadressen: www.msb.se/strukturreform

MSB och Försvarsmakten ska gemensamt stödja aktörerna i det nya beredskapssystemet och säkerställa den gemensamma totalförsvars­planeringen.

Illustrationer om det nya beredskapssystemet

Illustrationerna visar den övergripande strukturen på ett lättöverskådligt sätt. Den visar vilka aktörer som ingår och på vilken samhällsnivå de verkar.

Bilderna är fria att använda om du refererar till MSB som källa. Använd gärna samma termer och referera till det gemensamma utvecklingsarbetet när de används.

I nuläget finns inte illustrationerna i andra format än i nedanstående filer, men framöver kommer det att gå att ladda ner dem i png-format. Det är samma illustrationer i båda filerna.

Illustrationer av systemet för civil beredskap – krisberedskap och civilt försvar (tillgänglighetsanpassad pdf-fil)Illustrationer av systemet för civil beredskap - krisberedskap och civilt försvar i power point (obs - inte tillgänglighetsanpassad)

  • Bilderna innehåller

    1. Aktörerna

    Visar att det finns aktöer som är privata – offentliga – och ideella

    2. Nivåerna

    Visar att systemet som helhet har aktörer på internationell, EU och nationell nivå, högre regional nivå, regional nivå, lokal nivå.

    3. En översikt

    Samhällsnivåerna inom Sverige. Nytt i det svenska beredskapssystemet är en högre regionala nivån med sex civilområden med tillhörande civilområdesansvariga länsstyrelser. På den centrala nivån har MSB lyfts ut i syfte att illustrera rollen som ansvarig för att förvalta och utveckla systemet samt att främja samverkan mellan sektorer.

    4. Statliga myndigheters beredskapsansvar

    Samtliga statliga myndigheter har ett grundläggande beredskapsansvar.
    60 myndigheter har utöver sitt grundläggande beredskapsansvar ytterligare ansvar, uppgifter och mandat;
    10 myndigheter är sektorsansvariga myndigheter och 6 av länsstyrelserna är civilområdesansvariga länsstyrelser.

    5. Beredskapsmyndigheter

    En lista över de 60 myndigheterna

    6. Tio beredskapssektorer

    Visar sektorerna, sektorsansvariga myndigheter samt andra myndigheter som ingår i sektorn.

    7. Exempel på andra viktiga områden för beredskap

    En lista på fyra andra områden där det finns beredskapsmyndigheter med samhällsviktig verksamhet.

    8. Sektorsansvar: Ett exempel (energiförsörjning)

    Exempel på vilken information en bekrivning av varje sektor kan innehålla, till exempel vad gäller vilken samhällsviktig verksamhet som återfinns inom vilken sektor. Om varje sektor gör liknande uppställning blir det lättare att vid samverkan diskutera planering och hantering. 

    Se även mallen för sektorsansvar.

    9. Sektorsansvar: Mall

    Exempel på vilken information en bekrivning av varje sektor kan innehålla, specifikt vilken samhällsviktig verksamhet som återfinns inom vilken sektor. Om varje sektor gör liknande uppställning blir det lättare att vid samverkan diskutera planering och hantering.

    Exemplen utgår från den vägledning som finns publicerad på www.msb.se/samhallsviktigverksamhet.

    10. Civilområden

    Den högre regionala nivån - indelningen av länsstyrelserna i 6 civilområden med en civilområdesansvarig länsstyrelse för varje område.

    11. Regional nivå

    Indelningen på regional nivå med 21 länsstyrelser och 21 regioner.

    12. Lokal nivå

    Indelningen med 290 kommuner.

  • Kommande bilder

    Bilderna kommer att utvecklas under hösten 2022 för att till exempel inkludera:

    • Ansvar och uppgifter för aktörer på de olika nivåerna. Fler aktörer kommer att ingå som Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter, näringslivet och frivilliga organisationer.
    • Ansvar, roller och mandat i planeringsarbete som inkluderar till exempel planerings- och analysflöden, rollspel mellan sektorer, olika samverkansforum samt varje beredskapssektors struktur.
    • Ansvar, roller och mandat vid operativ samverkan under samhällsstörningar gällande samverkansformer och rapporteringsvägar.

 

Beredskapsmyndigheter

60 statliga myndigheter ska bli så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

  • Beredskapsmyndigheter

    Det är de 21 länsstyrelserna och följande 39 centrala mynidgheter

    • Arbetsförmedlingen
    • Bolagsverket
    • Domstolsverket
    • E-hälsomyndigheten
    • Energimarknadsinspektionen
    • Finansinspektionen
    • Folkhälsomyndigheten
    • Försäkringskassan
    • Kriminalvården
    • Kustbevakningen
    • Lantmäteriet
    • Livsmedelsverket
    • Luftfartsverket
    • Läkemedelsverket
    • Migrationsverket
    • Mynd. för digital förvaltning
    • Mynd. för psykologiskt försvar
    • Mynd. för samhällsskydd och beredskap
    • Naturvårdsverket
    • Pensionsmyndigheten
    • Polismyndigheten
    • Post- och telestyrelsen
    • Riksgäldskontoret
    • Sjöfartsverket
    • Skatteverket
    • Socialstyrelsen
    • Statens energimyndighet
    • Statens jordbruksverk
    • Statens servicecenter
    • Statens skolverk
    • Statens veterinärmedicinska anstalt
    • Strålsäkerhetsmyndigheten
    • Svenska kraftnät
    • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
    • Säkerhetspolisen
    • Trafikverket
    • Transportstyrelsen
    • Tullverket
    • Åklagarmyndigheten

Beredskapssektorer

I beredskapssektorerna ingår beredskapsmyndigheterna. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektors­ansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskaps­myndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.

  • Beredskapssektorer och sektorsansvariga myndigheter
    • Hälsa, vård och omsorg: Socialstyrelsen
    • Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Livsmedelsverket
    • Ordning och säkerhet: Polismyndigheten
    • Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: MSB
    • Transporter: Trafikverket
    • Ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan
    • Elektroniska kommunikationer och post: Post- och telestyrelsen
    • Energiförsörjningen: Energimyndigheten
    • Finansiella tjänster: Finansinspektionen
    • Försörjning av grunddata: Skatteverket

Civilområden

En högre regional nivå inrättas genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.

Civilområdesansvariga länsstyrelser får uppgifter som syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten ska de också arbeta för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.

  • Civilområden
    • Norrbotten
    • Örebro
    • Stockholm
    • Östergötland
    • Västra Götaland
    • Skåne län

     

MSB:s roller

  • Sektorsmyndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen tillsammans med ett antal andra beredskapsmyndigheter.
  • En uppgift att i skarpa lägen stödja samordnad hantering av konsekvenser av en samhällsstörning (olycka, kris eller ytterst krig).
  • Stödja och vägleda alla myndigheter samt såväl andra offentliga som privata eller ideella aktörer i det fortsatta arbetet att utveckla och förvalta beredskapen.

Pågår för att förbereda inför ny struktur

MSB arbetar tillsammans med blivande sektorsmyndigheter och beredskapsmyndigheter med att förbereda för att det ska finnas rutiner och arbetssätt på plats när den nya strukturen träder i kraft.

Exempel på pågående arbeten:

  • Beskrivning av ansvar, roller och mandat för statliga myndigheter: både i planering och vid hantering av händelser och kriser.
  • Process och metod för civil beredskapsplanering: mellan aktörer med geografiskt områdesansvar (kommuner, länsstyrelser och regeringen) och sektorerna i den nya strukturen både i planering och hantering.
  • MSB operativa roll: ny reglering tydliggör MSB:s stödjande och samordnande roll både vid kris och under höjd beredskap.
  • MSB som sektorsansvarig myndighet: utveckla arbetet i den nya sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen tillsammans med myndigheter som ingår i sektorn och med representanter från kommuner genom kommunal räddningstjänst. Sektorn berör områden som räddningstjänst, alarmeringstjänst, befolkningsskydd, information om väder, vatten, klimat, strålskyddsberedskap samt den enskildes beredskap.
  • Aktörsgemensamma arbetssätt: vidareutveckling av ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” som ger alla inblandade aktörer ett gemensamt språk, gemensamma sätt att tänka och arbeta så att samhällets samlade resurser används effektivt.
  • Värdlandsstöd: etablera ett system för att kunna begära och ta emot hjälp, såväl civilt som militärt, från andra länder och organisationer vid en större kris eller i en krigssituation.
  • Försörjningsberedskap: myndigheter ska planera tillsammans med företag inom den egna sektorn för att säkerställa försörjning av varor och tjänster. MSB har vägledning för samverkan mellan myndigheter och företag och information om hur företag kan stärka sin beredskap.
  • Utbildning och övning för hela systemet: det finns en nationell plan för utbildning och övning och fyra prioriterade områden: räddningstjänst under höjd beredskap, beredskapsplanering, försörjningsberedskap samt samverkan och ledning.

Länk till regeringen.se

Läs mer om strukturreformen på regeringens webbplats

Senast granskad: 25 maj 2022

Till toppen av sidan