Risk- och sårbarhetsanalyser
En risk- och sårbarhetsanalys är ett första steg i en kedja för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.
Samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner ska enligt lagar och förordningar göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA).
Vissa myndigheter och samtliga kommuner och regioner ska rapportera sina RSA:er enligt MSB:s föreskrifter.
Flera användningsområden
Att göra en RSA bidrar till
- beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga,
- underlag för kommunikation om samhällets risker till allmänheten och anställda,
- underlag för samhällsplanering.
De bidrar även till samlade regionala lägesbilder och en nationell bild av samhällets förmåga i den årliga Nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB). Den ligger i sin tur ligger bland annat till grund för den strategiska inriktningen på krisberedskap och civilt försvar, hur medel i anslag 2:4 Krisberedskap ska användas samt inriktning för övning och utbildning.
-
Myndigheters rapportering av RSA
Bevakningsansvariga myndigheter samt vissa myndigheter utpekade efter beslut av MSB, ska vartannat år skicka en sammanfattande redovisning av sin RSA till MSB och regeringskansliet.
Länsstyrelserna ska sammanställa en regional RSA och dessutom stödja aktörer i länet i deras RSA-arbete. De ska mot bakgrund av det geografiska områdesansvaret vara sammanhållande mellan lokala aktörer som kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån.
Redovisning vartannat år
Redovisningen ska lämnas in till MSB och regeringskansliet senast den 31 oktober månad jämnt årtal.
Föreskrifter
Vad RSA:n ska innehålla och hur den ska redovisas regleras i MSB:s föreskrifter och allmänna råd. I föreskrifterna finns indikatorer som myndigheten ska använda för att bedöma generell krisberedskapsförmåga.
Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2016:7
Vägledning till statliga myndigheters RSA-redovisning 2022Indikatorer för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
-
Regioners rapportering av RSA
Samtliga regioner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa, identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera behov av åtgärder.
Redovisning vart fjärde år
Regionen ska sammanställa och rapportera resultatet av analysen till Socialstyrelsen, MSB och Länsstyrelsen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till regionfullmäktige.
Föreskrifter och indikatorer
Hur och vad regionerna ska redovisa beskrivs i MSB:s föreskrifter och allmänna råd. Indikatorer används för att bedöma generell krisberedskapsförmåga.
Föreskrifter och allmänna råd om landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:4Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap
-
Kommuners rapportering av RSA
Samtliga kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa, identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera behov av åtgärder.
Redovisning vart fjärde år
Kommunen ska sammanställa och rapportera resultatet av analysen till länsstyrelsen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunalfullmäktige. Nästa rapportering sker 2023.
Föreskrifter och indikatorer
Hur och vad kommunerna ska redovisa beskrivs i MSB:s föreskrifter och allmänna råd. Indikatorer används för att bedöma generell krisberedskapsförmåga.
Föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:5
Indikatorer för bedömning av kommunens generella krisberedskap
Hantering av inkomna handlingar
Vid utlämningsärenden av RSA-redovisningar som belagts med sekretess av redovisande myndighet söker MSB samråd med uppgiftslämnande myndighet inför en eventuell utlämning till en enskild person. Om en myndighet begär utlämnande hänvisar MSB alltid tillbaka till den myndighet som upprättat handlingen.