Till innehåll på sidan

Frågor och svar om Nato

Här har vi samlat svar på de vanligaste allmänna frågorna om Nato.

Frågor och svar om NATO

  • Hur går det civila beredskapsarbetet i Nato till idag?


    Inom Nato bedrivs det civila beredskapsarbetet inom Resilience Committee (RC) som tidigare hette Civil Emergency Planning Committee. Denna bytte namn för att öka fokus på resiliensfrågor. Under RC finns det sex tematiska plangeringsgrupper. Dessa är:

    • Planeringsgruppen för hälsofrågor (Joint Health Group)
    • Planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor (Food and Agriculture Planning Group)
    • Planeringsgruppen för energifrågor (Energy Planning Group)
    • Planeringsgruppen för civila kommunikationer (Civil Communications Planning Group)
    • Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor(Civil Protection Group)
    • Planeringsgruppen för transportfrågor (Transport Group)

    Dessa planeringsgrupper har sedan 2016 tagit fram ett antal riktlinjer (NATO Baseline Requirements for Resilience), där man formulerar sju civila förmågor som behöver fungera i samhället för att skapa samhällelig motståndskraft och understödja det militära försvaret.

    De sju civila förmågorna är:

    • Hantering av stora masskadeutfall
    • Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning
    • Resilient energiförsörjning
    • Resilienta civila kommunikationssystem
    • Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner
    • Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser
    • Resilienta transportsystem

    Samarbetet i de civila planeringsgrupperna erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring hur olika länder arbetar för att stärka den samhälleliga motståndskraften i förhållande till Nato:s riktlinjer för civil förmåga.

    Genom att planera och delta i övningar stärks Sveriges förmåga att motstå olika typer av kriser och hot. Genom Nato får Sverige möjlighet att delta i övningar av en storlek och komplexitet som överstiger vad som är möjligt att organisera nationellt. Svenska myndigheter ska därför, när det stärker förmågan inom totalförsvaret och krisberedskapen, delta i planering och genomförande av beslutade Natoövningar.

  • Hur deltar Sverige i Nato:s civila beredskapsarbete idag?

    Sverige representeras av ett antal myndigheter i Natos civila beredskapsarbete och deltar på inbjudan i planeringsgruppernas arbete där myndigheter verkar inom ramen för sitt uppdrag.

    • MSB representerar Sverige i planeringsgruppen för civilskyddsfrågor.
    • Trafikverket representerar Sverige i planeringsgruppen för transportfrågor. I undergrupperna inom området deltar även Transportstyrelsen,Sjöfartsverket och Luftfartsverket.
    • Livsmedelsverket representerar Sverige i planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor. Jordbruksverket deltar vid behov.
    • Socialstyrelsen representerar Sverige i planeringsgruppen för hälsofrågor.

    Energimyndigheten representerar Sverige i planeringsgruppen för energifrågor.

    Post- och telestyrelsen representerar Sverige i planeringsgruppen för civila kommunikationer.

  • När ingick Sverige i programmet Partnerskap för fred med Nato?

    Sverige samarbetar sedan 1994 med Nato inom ramen Nato:s program Partnerskap för fred (PFF), vilket är ett praktiskt inriktat samarbetsprogram för bilateralt samarbete mellan Nato och enskilda icke-Nato länder i Europa, Centralasien och södra Kaukasien.

     

    Sedan 2014 har Sverige även ett individuellt partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). EOP ger respektive land en möjlighet att, baserat på behov, vilja och förmåga, utveckla samarbetet med Nato.

  • Hur ser MSB:s deltagande i Partnerskapet ut?


    MSB har regeringens uppdrag att samordna det civila beredskapsarbetet inom ramen för Sveriges samarbete med Nato och Nato/Partnerskap för fred (PFF).

    Prioriterade områden från svensk sida är:

    1. Utvecklingen av civilt försvar som en del av totalförsvaret;
    2. Civil beredskapsplanering i relation till det svenska värdlandsstödsavtalet med Nato;
    3. Ett utvecklat samarbete i utformning och genomförande av övningar

    MSB upprätthåller en samlad bild av svenskt deltagande i det civila beredskapsarbetet med Nato inom dessa områden. Inom ramen för det uppdraget sammankallar MSB regelbundet de svenska myndigheter som deltar i det civila beredskapsarbetet.

    MSB har även ett utpekat ansvar för civilskyddsfrågor inom samarbetet, och deltar i planeringsgruppen för civilskydd (Civil Protection Group).

    MSB är även kontaktpunkt Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre (EADRCC), som är den funktion inom Nato som koordinerar civila katastrofinsatser.

  • Vad betyder ett svenskt medlemskap i Nato för arbetet med civilt försvar?

    Det arbete vi bedriver sedan 2015 i Sverige med att utveckla det civila försvaret är väl i linje med de grundläggande riktlinjer för civil förmåga som Nato utvecklat inom det civila beredskapssamarbetet. Ett medlemskap i Nato innebär ett fortsatt arbete med civilt försvar i samma riktning.

    Samtidigt medför ett medlemskap tydligare krav på rapportering och uppföljning av det arbete som bedrivs. Ett medlemskap innebär att nationella mål för resiliens utvecklas och att utvärderingen av den civila förmågan inom olika områden kommer att ske utifrån en närmare dialog med Nato.

    Ett medlemskap kan även medföra vissa behov av anpassning av strukturer och system för ledning och samverkan, för att exempelvis möjliggöra utbyte av information vid övningar och vid inträffade händelser.

    De civila stödfunktionerna för mottagande av hjälp (värdlandsstöd) kan behöva utvecklas och stärkas i olika avseenden.

  • Blir det en stor förändring jämfört med nu, behöver vi göra anpassningar och ändra vårt nationella arbete som ett resultat av medlemskapet?

    Ett medlemskap i Nato innebär ingen ny inriktning av vårt nationella arbete med civilt försvar och totalförsvar. Ett medlemskap innebära dock tydligare krav på rapportering och uppföljning av det arbete som bedrivs.

    Kunskapsnivån kring Nato som organisation och hur samarbetet bedrivs kommer behöva höjas i hela det svenska systemet. Att öva är ett bra sätt att höja kunskapen. Vi kommer sannolikt att höja ambitionsnivån när det gäller deltagande i övningar. Sverige övar redan på såväl militär som civil sida men det här är ett område som kan behöva utvecklas ytterligare.

  • Kan Nato ställa krav på vårt civila försvar?

    Ett medlemskap medför tydligare krav på rapportering och uppföljning av det det nationella arbete som bedrivs för att stärka förmågan inom områden såsom livsmedels- och dricksvattenförsörjning, energiförsörjning eller hantering av många skadade.

    Ett medlemskap innebär att nationella mål för resiliens utvecklas och att utvärderingen av den civila förmågan inom olika områden kommer att ske utifrån en närmare dialog med Nato.

    Ett medlemskap kan även medföra vissa behov av anpassning av strukturer och system för ledning och samverkan, för att exempelvis möjliggöra utbyte av information vid övningar och vid inträffade händelser.

  • Vad innebär det att Sverige har ett värdlandsstödsavtal med Nato?

    Sverige har haft ett värdlandsstödsavtal med Nato sedan 2016. Värdlandsstödsavtalet innebär en möjlighet för Sverige att kunna ta emot militärt och civilt stöd från Nato vid kris eller krig. Sverige har genom Försvarsmakten övat olika delar inom värdlandsstödsavtalet med Nato.

Senast granskad: 7 juni 2022

Till toppen av sidan