Till innehåll på sidan

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Gemensamma grunder för samverkan och ledning är förhållningssätt och arbetssätt som ska användas vid samhällsstörningar.

Dessa grunder ska göra det enklare att komma i kontakt med varandra, dela lägesbilder och annan information, samt samordna och inrikta åtgärderna för bästa effekt.

Om Gemensamma grunder för samverkan och ledningStöd i att implementera Gemensamma grunderUtveckling av Gemensamma grunder 2.0Publikationer, informationsmaterial och metodstödSamlingssida för material om Lokal ISF

Prenumerera på nyhetsbrevet om Gemensamma grunder för samverkan och ledning som kommer ut cirka fyra gånger per år

Kontakt

Gunnel Rosenkvist
0771-240240

Frågor och svar om gemensamma grunder

  • Vem riktar sig de gemensamma grunderna för samverkan och ledning till?

    Alla aktörer som har ett ansvar för eller kan bidra till att hantera samhällsstörningar ingår i målgruppen. Med aktörer menas offentliga, privata och ideella organisationer. Det kan vara kommuner, landsting, myndigheter, frivilliga organisationer, företag eller spontana sociala nätverk.

  • Vad är syftet med gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar?

    Grunderna ska bidra till att aktörer över hela landet har ett gemensamt arbetssätt vid samhällsstörningar. Att organisera arbetet på ett likartat sätt underlättar för aktörerna att åstadkomma en gemensam inriktning och samordning. Genom att aktörerna agerar tillsammans på ett strukturerat och likartat sätt stärks förmågan att hantera samhällsstörningar, både hos enskilda aktörer och i samhället som helhet.

  • Hur och när kan de gemensamma grunderna för samverkan och ledning användas?

    Grunderna kan användas för att förbereda en organisation på hur man ska arbeta med samhällsstörningar tillsammans med andra aktörer. Till exempel för att:

    • etablera kontakter
    • åstadkomma inriktning och samordning
    • dela information
    • skapa lägesbilder
    • utbilda, öva och lära

    Därutöver är det naturligtvis meningen att de ska användas i skarpt läge, vid en verklig samhällsstörning.

  • Varför fokuserar Gemensamma grunder på ”sätt att tänka” och förhållningssätt?

    Förhållningssätt är sätt att tänka som underlättar den gemensamma hanteringen, till exempel helhetssyn och perspektivförståelse. Här ingår även att se människan som en del av systemet, olika sätt att se på tidsaspekter och att snabbt initiera kriskommunikation i hanteringen.

    Syftet med att skapa ett nationellt arbetssätt med gemensamma grunder för ledning och samverkan är att skapa förutsättningar för aktörerna att samarbeta effektivt kring att skapa exempelvis gemensamma lägesbilder och inriktningar. En viktiga aspekt i arbetet är att utgå från gemensamma förhållningssätt vid sidan av aktörsgemensamma arbetssätt.

  • Vad menas med ”sätt att göra” och aktörsgemensamma former?

    Arbetssätt är sätt att göra för att effektivisera kontakter, analyser och överenskommelser för att åstadkomma samordning och inriktning. Det handlar om en analysmetod, helhetsmetoden, och om sätt att arbeta med informationsdelning vilket är en förutsättning för att kunna skapa samlade.

  • Vad innebär ett aktörsgemensamt språk?

    När flera ska agera tillsammans behövs ett gemensamt språk och förståelse för hur termer ska användas för att undvika missförstånd och tidskrävande förklaringar. I gemensamma grunder för samverkan och ledning är termerna inriktning och samordning centrala. Definitionerna av dessa termer sätter fokus på vad som ska uppnås.

  • Varför fokuserar de gemensamma grunderna på behov och effekter?

    Syftet är att vi ska jobba effektivare tillsammans för att bättre hantera konsekvenser av samhällsstörningar och nyttja samhällets samlade resurser effektivare. Därför är det centralt att utgå från de prioriterade behoven. För att sen nå effekt i hanteringen så behöver man kunna skilja på funktionerna samverkan och ledning som ska bidra till att generera effekten inriktning och samordning. Samverkan och ledning är inte ett mål i sig. Använd därför inriktning och samordning för att fokusera på effekten som ska uppnås. Funktionerna samverkan och ledning är en del i hur vi når målen för hanteringen av samhällsstörningen.

  • Vilka är de centrala begreppen?

    Inriktning är orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning

    Samordning är anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar alltså om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går

    Ledning är den funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan bygga på mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund)

    Samverkan är den funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser.

  • Vad hittar jag i grundbokens fakta och fördjupningsdel?

    Fakta och fördjupning innehåller lättöverskådligt material om utgångspunkterna: regelverk, aktörer, offentlig förvaltning, höjd beredskap och om den teoretiska tankemodellen.

  • Vad innebär kunskapsmålen?

    Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar innehåller gemensamma kunskapsmål (kunskap, färdighet och attityd) som ska användas för övning, utbildning och lärande.

    Målen för kunskapsutveckling beskriver godtagbara kunskaper som aktören i samhällets krisberedskap bör ha.

  • Hur har gemensamma grunder för samverkan och ledning tagits fram?

    Arbetet har innefattat forskare, experter och de som arbetar dagligen med beredskapsfrågor. Därmed finns både teoretisk och praktisk kunskap i botten som har verifierats och nedtecknats som resultatet i form av gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

    Läs mer om Projekt Ledning och samverkan

  • Vilken koppling finns mellan Civilt försvar och Gemensamma grunder för samverkan och ledning?

    Gemensamma grunder för samverkan och ledning utgör grunden vid alla typer av samhällsstörningar, även vid höjd beredskap (se t ex "Grundsyn för planering av totalförsvaret"). Gemensamma grunder för samverkan och ledning är ett sätt att tänka och att göra, baserat på nuvarande lagstiftning. Förmågan att hantera samhällsstörningar i fred ger grundläggande förmåga att hantera samhällsstörningar vid krigsfara och krig.

    I samband med den återupptagna planeringen av civilt försvar kommer arbetssätten i Gemensamma grunder för samverkan och ledning successivt att vidareutvecklas.

  • Varför används begreppet "samhällsstörning"?

    I många sammanhang, till exempel beskrivningen av området samhällsskydd och beredskap, används olyckor, kriser och krig för att övergripande beskriva företeelser, händelser och tillstånd som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas. Ett vidgat synsätt på det som hotar skapar bättre förutsättningar för aktörsgemensam inriktning och samordning. Vi använder här termen samhällsstörningar som ett verktyg för att tillämpa detta synsätt.

  • I vilken utsträckning innefattas näringslivet?

    Enligt regeringsuppdraget riktar sig MSB till myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. MSB ska dock ta hänsyn till frivilligorganisationer, trossamfund m.m. men kan inte tvinga någon att följa MSB:s inriktning. Näringslivets deltagande kan avtalsregleras via kommuner, länsstyrelser och landsting/regioner. Endast i sådana avtalssammanhang kan krav ställas på att näringslivet följer vissa riktlinjer.

  • Hur implementeras Gemensamma grunder för samverkan och ledning?

    Varje aktör ansvarar för att implementera arbetssätten i sin egen organisation. MSB har en samordnande roll i implementeringen och ger olika former av stöd. MSB genomför, tillsammans med andra aktörer, informationsaktiviteter, vidareutvecklar material och tar fram metodstöd för implementering. MSB har tagit fram en strategisk plan för implementering som ger en riktning för vad som ska uppnås på kort och lång sikt.

    Läs mer om MSB:s stöd till implementering

  • Finns det utbildningar och utbildningsmaterial?

    Gemensamma grunder för ledning och samverkan implementeras löpande i MSB:s utbildningsverksamhet, och i utvecklingsprocesser på central, regional och lokal nivå. Arbete pågår också med att implementera grunderna hos externa utbildningsanordnare.

    Allt material finns samlat på msb.se/samverkanledning.

Nyheter

8 juni 2021
Klockan 9.19

Tjänster för mobil datakommunikation för Rakels användarkrets, hur kommer det att fungera?

Se en film där Magnus Bergqvist och Johan Kleberg, systemarkitekter på MSB och Fredrik Ryberg, projektledare för Polisens Rakel G2-projekt berättar om användning, infrastruktur, abonnemangsdata och statlig rådighet.

2 juni 2021
Klockan 13.17

Förändringsuppehåll i Rakelnätet sommaren 2021

Från och med den 2 juli till och med den 10 augusti 2021 är det förändringsuppehåll i Rakelnätet. Syftet är att upprätthålla en hög kvalitet i nätet under ledighetsperioder.

26 maj 2021
Klockan 11.19

Begäran om information till aktörer utanför WIS

Med funktionen begäran i WIS kan WIS-användare på ett enkelt och strukturerat sätt skicka frågor till aktörer för att samla in och sammanställa viktigt information. Nu har funktionen utvecklats så att begäran även kan skickas till aktörer eller individer som inte har WIS.

Senast granskad: 9 maj 2019

Till toppen av sidan