Till innehåll på sidan

Samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktiga verksamheter är de verksamheter som är viktiga för att samhället ska fortsätta att fungera även vid samhällsstörningar. Det är till exempel verksamheter som upprätthåller energiförsörjning, finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, skola och omsorg, elektronisk kommunikation, livsmedelsförsörjning och rättsväsendet.

MSB stödjer aktörer i hur de kan arbeta med att identifiera och systematiskt upprätthålla samhällsviktig verksamhet, både inom den egna organisationen eller i ett geografiskt område eller ansvarsområde. Stödet finns i form av metoder, utbildningar, rådgivning och föreläsningar.

Föreskrift om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet

Vad gäller omsorg av barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet vid en stängning av skola, förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet för att minska smittspridningen av covid-19 har Regeringen utsett tolv sektorer som samhällsviktig verksamhet återfinns inom.

I Föreskrift och allmänna råd om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (MSBFS 2020:03, 04) finns i en bilaga en lista över exempel på samhällsviktig verksamhet framtagen specifikt för den aktuella situationen.

I detta sammanhang är det verksamhetsutövare som ska identifiera om de bedriver samhällsviktig verksamhet. Använd gärna MSB:s stöd för att identifiera samhällsviktig verksamhet i samband med  virussjukdomen covid-19.

Stöd till verksamhetsutövare: är min verksamhet samhällsviktig vid en stängning avförskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet

Mer information om föreskriften, stödmaterial och frågor och svar både för huvudman, vårdnadshavare och verksamhetsutövare

Introduktion till samhällsviktig verksamhet

Bildspelet presenterar grunderna i samhällsviktig verksamhet. Den kan till exempel användas i en workshop där deltagarna ska identifiera samhällsviktig verksamhet.

Introduktion till samhällsviktig verksamhet

Frågor och svar om samhällsviktig verksamhet

  • Vad är samhällsviktig verksamhet?

    Samhällsviktig verksamhet är ett samlingsbegrepp som omfattar verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner inom en samhällssektor.

    Det är verksamheter som upprätthåller våra skyddsvärden så som människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljön och ekonomiska värden, nationell suveränitet.
    Samhällsviktig verksamhet definieras som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

    • Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i  andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
    • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att  en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så  att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

    Kortfattat handlar det om en verksamhet som kan orsaka kriser som hotar samhället vid störningar i eller bortfall av verksamheten. Det kan även vara en verksamhet som behövs för att hantera en potentiell eller pågående kris.
    Dessa verksamheter bedrivs av ett stort antal privata och offentliga aktörer.

  • Vem identifierar samhällsviktig verksamhet?

    Identifieringen av vad som är samhällsviktigt sker idag på olika nivåer i samhället.

    MSB rekommenderar att alla organisationer som företag, myndigheter och frivilliga organisationer identifiera den samhällsviktiga verksamhet som man själv bedriver.

    På lokal nivå identifierar kommuner enligt det geografiska ansvarsområdet vad som är lokalt samhällsviktigt inom kommunens geografiska område, utöver det som är samhällsviktigt inom kommunens egen organisation.

    På regional nivå identifierar regionerna enligt ansvarsområdet vad som är regionalt samhällsviktigt inom sitt ansvar i regionen samt för sin egen organisation. Länsstyrelsen identifierar enligt det geografiska ansvarsområdet vad som är samhällsviktigt inom länets geografiska område, samt vad som är samhällsviktigt inom länsstyrelsens egen organisation.

    På nationell nivå identifierar bevakningsansvariga myndigheter vad som är nationellt samhällsviktigt enligt sitt ansvarsområde samt för sin egen organisation.

    Det finns ingen utpekad myndighet som är ansvarig för att sammanställa samhällsviktig verksamhet i Sverige.

  • Inom vilka processer/arbeten identifieras samhällsviktig verksamhet idag?

    Inom många organisationer pågår olika processer där man identifierar samhällsviktiga verksamheter. Det är viktigt att samordna och dra nytta av dessa arbeten.

    Exempel på sådana arbeten är:

    • Risk- och sårbarhetsanalyser,
    • Styrel,
    • Nödvattenplanering,
    • Network and Information Security (NIS) Directive (samhällsviktiga tjänster),
    • Pandemiplanering,
    • Säkerhetsskyddsanalys (säkerhetskänslig verksamhet),
    • Kontinuitetshantering,
    • Riskhantering samt
    • Krigsorganisation.

     

    Länkar

    Styrel

    Nödvattenplanering

    NIS-direktivet

  • Det finns en lista med samhällssektorer och exempel på viktiga samhällsfunktioner, vad är den till för?

    Listan ger exempel på viktiga samhällsfunktioner inom olika samhällssektorer. Listan kan vara en utgångspunkt i arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet. Denna lista återfinns i en tabell i Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet (MSB 1408- juni 2019). 

  • Vi berörs av NIS-direktivet - är vi då automatiskt samhällsviktiga?

    Nej, Samhällsviktiga tjänster enligt NIS baseras på EU direktivet om nät- och informationssäkerhet. Begreppet samhällsviktiga tjänster har därför ett snävare fokus än samhällsviktig verksamhet.

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Denna vägledning är tänkt att fungera som ett stöd i olika aktörers arbete med att identifiera samhällsviktig verksamhet inom sin organisation, inom sitt geografiska område och inom sitt ansvarsområde. En viktig del i arbetet är att ha en bra, löpande dokumentation. Nedan finns en dokumentationsmall för identifiering av samhällsviktig verksamhet som varje aktör kan anpassa efter sina egna behov.

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Dokumentationsmall för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för upphandling till samhällsviktig verksamhet

Vägledningen är ett stöd för hur kontinuitet, funktionalitet och leveransförmåga kan säkerställas vid upphandling till samhällsviktig verksamhet. Vägledningen kan användas till exempel för upphandlingar då verksamhet läggs på entreprenad eller vid inköp av varor och tjänster till verksamhet som myndigheten själv bedriver.

Upphandling till samhällsviktig verksamhet : en vägledning

Analysera beroenden mellan samhällsviktiga verksamheter

Samhällsviktiga verksamheter är beroende av en eller flera externa verksamheter. En störning kan snabbt spridas mellan samhällssektorer och i vissa fall mellan länder och kontinenter. Genom att analysera beroenden kan du få bättre bild av vad den egna verksamheten och samhället i helhet är beroende av för att fungera. Du får bättre underlag för beslut om att förebygga och begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse.. Det ger en möjlighet att minska effekten av beroenden genom alternativa lösningar.

Det utgör också ett stöd för hur krisberedskapsaspekter så som kontinuitet, funktionalitet och leveransförmåga kan säkerställas vid upphandling till samhällsviktig verksamhet.

Upprätthåll samhällsviktig verksamhet

Arbetet med att stärka robustheten i samhällsviktig verksamhet omfattar:

  • Riskhantering: att identifiera, bearbeta, värdera, hantera och kontrollera risker.
  • Kontinuitetshantering: att planera för att kunna upprätthålla verksamhet och processer för att skapa en nödvändig förmåga till funktionalitet, oavsett händelse.
  • Hantera händelser: både incidenthantering till krishantering, att skapa förutsättningar för att en händelse effektivt ska tas om hand och att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten.

Stödet Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet konkretiserar vad som ingår i att hantera risker, koninuitet och händelser. Det ska stödja dig som äger eller bedriver samhällsviktig verksamhet att integrera systematiskt arbete i din verksamhet.

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Riskhantering

Riskhantering handlar om att identifiera, analysera, värdera och åtgärda risker. När du upprättar och upprätthåller riskhantering finns en ökad sannolikhet att nå uppsatta mål, en ökad förmåga att minimera förluster och bättre organisatorisk återhämtningsförmåga vid en händelse.

Riskanalyser kan genomföras inom en rad olika processer:

  • organisationens arbetsmiljöarbete
  • intern styrning och kontroll
  • kvalitetsarbete
  • risk och sårbarhetsanalyser

Stöd till hur en organisation organiserar sin riskhantering ges bland annat i standarden ISO31000 som ger riktlinjer för riskhantering.

Standarden Riskhantering - vägledning ISO31000

Kontinuitetshantering

Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet, oavsett vad som inträffar. När elen försvinner, vid IT-störningar eller när leveranserna inte når oss.

Stöd i kontinuitetshantering

Hantera händelser

Aktörer som äger eller bedriver samhällsviktig verksamhet behöver förbereda sig för att hantera eventuella händelser, såväl incidenter som kriser. Den interna hanteringen behöver förberedas, men den som sker i samverkan med andra aktörer.

I den aktörsgemensamma hanteringen utgör Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar en gemensam bas att förhålla sig till, både för offentliga och privata aktörer. De innehåller sätt att tänka och sätt att arbeta på som ska öka förmågan att hantera samhällsstörningar.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Reservkraft

Reservkraft är ett sätt att trygga elförsörjningen i händelse av elavbrott.

Bland stöd och mallar finns en vägledning med tillhörande verktygslåda för att analysera verksamhetens behov, att ställa krav vid upphandling och att sköta reservkraftgeneratorerna.

Stöd i reservkraftsprocessen

Styrel - styrning av el till prioriterade elanvändare

Vid en allvarlig elbristsituation är det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas koppla från elanvändare.

Styrel är ett planeringssystem för att prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en förutsedd eller plötslig kortvarig elbrist.
•    Energimyndigheten ansvarar för Styrelplaneringens genomförande.
•    Svenska kraftnät beslutar om frånkoppling av elen vid en sådan situation.
•    MSB deltar i arbetet med Styrel utifrån det övergripande ansvaret för krisberedskapen.

Styrel i 3 steg

  1. Kommunen och elnätsföretagen identifierar tillsammans vilken samhällsviktig verksamhet som finns i kommunen och hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen initierar och leder arbetet inom länet samt sammanställer det regionala underlaget som ska ligga till grund för planeringen av frånkoppling i en allvarlig elbristsituation.Länsstyrelsens planeringsunderlag i Styrel omfattar samhällsviktig verksamhet av såväl lokal, regional, nationell och internationell betydelse inom länet samt elanvändare som representerar särskilt stora ekonomiska värden.
  2. Länsstyrelsens underlag överlämnas till elnätsföretagen och ligger till grund för elnätsföretagens planering av frånkoppling.
  3. Baserat på elnätsföretagens planeringsunderlag får Svenska kraftnät i en uppkommen allvarlig elbristsituation besluta om frånkoppling enligt ellagen, så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK).

Bakgrund och europeiskt samarbete

Det gemensamma europeiska arbetet med samhällsviktig verksamhet startades upp i början av 2000-talet som följd av terrordåd som den 11 september 2001 och bombdåden i London och Madrid.

Syftet med arbetet var initialt att förbättra skyddet av infrastruktur och ett EU-program EPCIP (The European Programme for Critical Infrastructure Protection) initierades.

En viktig del av programmet är det EU-direktiv (EG-direktiv, 2008/114/EG) som reglerar det europeiska arbetet inom området. Direktivet omfattar energi- och transportsektorerna, och går huvudsakligen ut på att EU:s medlemsstater ska identifiera och utse europeisk samhällsviktig verksamhet inom dessa två sektorer. Det vill säga sådan verksamhet som två eller fler medlemsstater är beroende av.

Med tiden och omvärldsutvecklingen har stora delar av Nordamerika och Europa, inklusive Sverige, gått mot att se samhällsviktig verksamhet ur ett bredare perspektiv. Man fokuserar på samhällets resiliens, det vill säga en förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar i verksamheter av betydelse för samhällets funktionalitet, våra grundläggande värden och befolkningens liv och hälsa.

MSB har arbetat fram en nationell strategi för arbetet med samhällsviktig verksamhet med målet att verka för ett fungerande samhälle i en föränderlig värld.

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Strategin har konkretiserats i en handlingsplan med åtgärder och aktiviteter för att skapa förutsättningar för att systematiskt stärka samhällsviktig verksamhet. Planen tar upp både åtgärder för kunskapsutveckling såväl som implementering av aktiviteter och stöd för att höja förmågan i samhället.

Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet till år 2020Europeiskt samarbete

MSB är även nationell kontaktpunkt för arbetet med EPCIP-frågorna i Sverige och har därmed en samordnande roll inom Sverige, med andra medlemsstater och med EU-kommissionen.

Läs mer om MSB:s roll och det europeiska samarbetet

Senast granskad: 19 mars 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan