Så fungerar befolkningsskyddet

Den här informationen riktar sig till dig som har ett ansvar inom befolkningsskyddet och är en del av det svenska beredskapssystemet.

Ett effektivt och sammanhållet befolkningsskydd, där samtliga skyddsåtgärder beaktas i ett helhetsperspektiv, är helt avgörande för att skydda befolkningen vid höjd beredskap och krig.

En sjukvårdare hjälper en skadad person.

Foto: Felix Sundbäck, Försvarsmakten

Bilden är från en övning.

Befolkningsskyddet handlar om att vid behov kunna varna, skydda och flytta människor på ett säkert sätt med så få negativa konsekvenser som möjligt. I första hand ska samhället hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. En befolknings egen förmåga till skydd är också viktigt och utgör grunden för vår samlade motståndskraft. Det är därför viktigt för alla ansvariga aktörer enligt ansvarsprincipen, bidrar till en befolkning som vet att de så långt det är möjligt, ska fortsätta sin vardag och fortsätter gå till arbetet, skolan eller motsvarande. De behöver också veta hur de ska agera vid olika typer av varning, hur man skyddar sig fysiskt mot luftangrepp och agerar vid en eventuell utrymning från en plats till en annan.

MSB tillhandahåller ramar, instruktioner, förutsättningar och metodik för aktörer som ska planera för skyddsåtgärder som stärker skyddet av civilbefolkningen, exempelvis föreskrifter, beslut, tillsyner och kontroller samt stöd- och kommunikationsmaterial.

  • Utgångspunkter för totalförsvaret

    Sverige som allierad i Nato, har förändrat förutsättningarna för det svenska totalförsvaret och därmed behovet av skyddsåtgärder för befolkningsskyddet. Totalförsvaret behöver nu kunna möta ett väpnat angrepp både mot svenskt land- och sjöterritorium och mot Natos yttre gränser, vilket innebär att Sverige integrerar sin operationsplanering med alliansens och anpassar sig till nya typer av hotsituationer.

    Utgångspunkterna för operationsplaneringen baseras på sju dimensionerande  typsituationer som kan förekomma samtidigt och i kombination och ska fungera under minst tre månader av ett omfattande krig i Europa, vilket ger uthållighet och möjlighet för samhället att ställa om till krigstida förhållanden. Civila verksamheter ska inom ramen för de tre månaderna ha förmågan att klara minst två veckor med egna resurser. Samtidigt ställs krav på att skydda civilbefolkningen, inklusive särskilt sårbara grupper, bland annat enligt folkrättsliga principer.

    Med dessa utgångspunkter innebär det att svenska myndigheter och samhället i stort behöver vidta åtgärder och anpassa dessa efter sina verksamheter och geografiska förutsättningar, som skapar förutsättningar för Sveriges förmåga att:

    1. Försvara Natos yttre gräns istället för enbart svenskt territorium
    2. Ha förmåga att kunna verka här och nu för att agera avskräckande redan i fredstid
    3. Sveriges har en roll och uppgift att vara baserings- och transitområde

    Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030

  • Att leda och samarbeta inom befolkningsskyddet

    Att leda, samarbeta och följa upp befolkningsskyddet på nationell nivå

    Resilience and preparedness (motståndsförmåga och civil beredskap) är de huvudsakliga begrepp som används inom Nato för att beskriva arbetet med civilt försvar och civil beredskap. De betraktas som ett kollektivt åtagande men är samtidigt ett nationellt ansvar.

    Preparedness (Civil beredskap) syftar på de tre grundläggande funktioner som varje medlemsstat behöver ha för en stark resiliens:

    1. Förmåga att upprätthålla politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner
    2. Säkerställandet av viktiga samhällsfunktioner
    3. Civilt stöd till militära verksamheter

    Dessa funktioner har sedan konkretiserats till sju så kallade baskrav, Seven Baseline Requirements for National Resilience (7NBR) vilka utgör de huvudsakliga mål som Nato använder sig av för att bedöma resiliensförmåga (motståndsförmåga). Som allierad i Nato måste man alltid, både i fredstid och krig, vara beredd och kunna hantera och säkerställa samtliga konsekvenser för att  skydda sin befolkning och land.

    Försvarsmakten leder operationsplaneringen och ska bland annat förmedla behov av stöd till övriga myndigheter i det militära försvaret och till aktörer inom det civila försvaret, för att möjliggöra svenska och allierade militära operationer på svenskt territorium såväl i fred som i händelser av höjd beredskap och ytterst krig. För att möjliggöra samordning av operationsplaneringen har MSB bland annat i uppgift att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar och särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret

    Att leda, samarbeta och följa upp befolkningsskyddet på regional nivå

    På högre regional nivå säkerställer civilområdesansvarig länsstyrelse att nationell inriktning och anvisningar omhändertas regionalt. Detta görs genom att inkludera Försvarsmakten och andra myndigheter på regional nivå.

    Länsstyrelserna gör en förberedande planering tillsammans med kommuner och andra civila aktörer på lokal nivå, för att möjliggöra ett effektivt verkställande.

    Att leda, samarbeta och följa upp befolkningsskyddet på lokal nivå

    Kommuner och regioner deltar i den regionala planeringen för att beskriva vad det betyder för hur uppdragen löses på lokal nivå. Utifrån detta kontinuitetshanteras planerna rörande exempelvis stödsystem, personalförsörjning, utbildning och övning etc.

    I första hand påverkas sex sektorer inom befolkningsskyddet

    Den nationella planeringen för skyddsåtgärder som stärker skyddet av civilbefolkningen utgår från hotbilden som anges i de sju typsituationerna, se nedan. Den bedömda planeringen påverkar vilken funktionalitet som blir viktig var i Sverige och inriktar därmed responsplaneringen, exempelvis transporter, hälsa- och sjukvård, elförsörjning, livsmedelsförsörjning, ordning och säkerhet samt räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.

  • Sju prioriterade civila förmågor

    Som allierad i Nato förväntas Sverige uppfylla sju prioriterade civila förmågor som stärker skyddet av civilbefolkningen. De är avgörande för det civila försvaret och signalerar motståndskraft och kraftsamling, robusthet hos människor, organisationer, system och infrastruktur.

    1. Säkerställa politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
    2. Resilient energiförsörjning.
    3. Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
    4. Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
    5. Hantering av stora masskadeutfall och hälsokriser.
    6. Resilienta civila kommunikationssystem.
    7. Resilienta transportsystem.

     

  • Lagstiftningar och utredningar inom området
    • Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
    • Lag (2003:778) om skydd för olyckor
    • Polislagen (1984:387)
    • Polisens beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57)
    • Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
    • Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extra ordinära åtgärder
    • Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65)
    • Lag (2023:407) om viktigt meddelande till allmänheten
    • Lag (2006:545) om skyddsrum
    • Förordning (2006:638) om skyddsrum
    • Lag (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap
    • Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (SOU 2022:57)
    • Hemställan, Försvarsmaktens budgetunderlag 2025 (Dimensionerande typsituationer) (FM 2023-24770:10, 2024-03-21)
    • Att skydda civilbefolkningen från krigets verkningar (FOI Memo 6121, 2017-06-07)
    • ”Trappan”, planera kommunens civila försvar (SKR.se)
    • Om krisen eller kriget kommer (Broschyr MSB 2398, 2024, ISBN 978-91-7927-527-3)

Senast granskad: 26 september 2025

Till toppen av sidan