Grunderna i Seveso

I 2 § Sevesolagen används följande uttryck

Allvarlig kemikalieolycka: Olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, till exempel utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller utanför verksamheten.

Farliga ämnen: Ämnen och blandningar som regeringen har meddelat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.

Verksamhet: Hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.

Anläggning: Teknisk enhet inom en verksamhet, antingen ovanför eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, enskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.

Verksamhetsutövare: Varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift. Om flera verksamheter med en gemensam ägare är samlokaliserade, ska dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.

Lager: Förekomst av en viss mängd farliga ämnen för magasinering, förvaring eller lagerhållning.

I 4 § Sevesolagen, anges undantag, lagen tillämpas inte på:

1. Joniserande strålning

Faror som har samband med joniserande strålning är undantagna. Avsikten är att verksamhet som faller under regleringen på kärnsäkerhetsområdet, det vill säga omfattas av Lagen (SFS 1984:3) om kärnteknisk verksamhet, inte ska omfattas av Sevesoreglerna.

Om det däremot finns till exempel en gasolcistern inom en kärnkraftsanläggning omfattas verksamheten om gasolmängden är tillräckligt stor. Motsvarande gäller för andra icke joniserande ämnen som hanteras inom en kärnkraftsverksamhet och som omfattas av reglerna.

2. Hantering som omfattas av lagen om transport av farligt gods

Hantering som omfattas av lagen (SFS 2006:263) om transport av farligt gods undantas från lagens tillämpningsområde om den sker utanför verksamheten.

3. Bulklast på fartyg

Transport av farliga ämnen som sker som bulklast i fartyg när transporten sker i fartygets fasta tankar samt farliga ämnen som används som drivmedel på fartyg är undantagna. Undantaget gäller dock inte inom verksamheter som omfattas av Sevesolagen.

4. Rörledningar

Transport i rörledning utanför verksamheter som omfattas av Sevesolagen är undantagen.

5. Militär verksamhet

Militär verksamhet är helt undantagen.

De sju inledande punkterna i Sevesoförordningens bilaga 1 innehåller uppgifter om hur informationen i bilagan ska användas.

1. Klassificeringen av ämnen och blandningar följer CLP-förordningen, (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

2. Blandningar jämställs, om inget annat anges, med rena ämnen om klassificeringen enligt CLP-förordningen är densamma. Det innebär att man i beräkningarna enligt summeringsregeln inte ska räkna på de ingående delarna i blandningen.

3. Farliga ämnen som inte omfattas av CLP-förordningen (t.ex. avfall), men som förekommer eller sannolikt förekommer vid en verksamhet och vid de förhållanden som råder vid verksamheten har eller sannolikt har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att orsaka allvarliga olyckshändelser, ska ändå tills vidare hänföras till den farokategori i Del 1 som är mest likartad eller det farliga ämne i Del 2 som är mest likartad.

4. Om ett farligt ämne uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar enligt CLP-förordningen ska den klassificering som motsvarar den lägsta mängden farligt ämne gälla. I de fall ett farligt ämne omfattas av Del 1 och även förtecknas i Del 2 ska de mängder som anges i Del 2 tillämpas. Ha i beaktande att flera klassificeringar kan vara relevanta vid beräkningar enligt summeringsregeln.

5. Om något av de ämnen som anges i Del 2 punkterna 42–48 ingår i en brandfarlig vätska som avses i Del 1 punkterna P5a eller P5b ska de mängder som anges i de sistnämnda punkterna tillämpas.

6. Den mängd farligt ämne som ska beaktas vid tillämpningen av föreskrifterna är den maximala mängd som förekommer eller kan förekomma (momentan mängd).

Farliga ämnen som förekommer i en verksamhet endast i mängder som är lika med eller understiger 2 procent av den angivna mängden i Del 1 och Del 2 ska inte tas med i beräkningen av den totala mängd som förekommer om de är placerade inom verksamheten så att de inte kan utlösa en allvarlig olyckshändelse någon annanstans inom den (2-procentsregeln).

7. Beskriver när och hur summeringsregeln används.

Om det inom en verksamhet förekommer eller kan förekomma flera farliga ämnen i mängder som understiger de gränsmängder som anges i bilaga 1 ska en summering göras för att fastställa om verksamheten omfattas av Sevesobestämmelserna.

Ämnen med liknande egenskaper ska summeras var sig. Det innebär att man kan behöva göra flera beräkningar om det är en verksamhet som hanterar farliga ämnen med olika egenskaper för att kunna avgöra om en verksamhet omfattas av Sevesobestämmelserna på grund av summeringsregeln.

• Alla hälsofarliga farliga ämnen (H) summeras för sig
• Alla fysikaliska farliga ämnen (P) summeras för sig
• Alla miljöfarliga farliga ämnen (E) summeras för sig
• Alla farliga ämnen i avsnitt O, andra faror summeras för sig.
• Summeringen görs enligt formeln:
  
  (Momentanmängd ämne X / gränsvärdet för X ) + (Momentanmängd ämne Q/gränsvärdet för Q) + (Momentanmängd ämne Y / gränsvärdet för Y ) + ………

Vid tillämpning av summeringen ska det valda gränsvärdet alltid motsvara den aktuella klassificeringen enligt bilaga 1. Det innebär att om ämnet omfattas av del 1 ska gränsvärdet från del 1 användas. Om det är ett namngivet ämne i del 2 ska gränsvärdet i del 2 användas. Separata beräkningar görs för lägre- och högre kravnivå genom att gränsvärdet för respektive nivå används.

För att omfattas av Sevesobestämmelserna ska summan vara ≥ 1.

Läs mer i ”Summeringsregeln”

Sevesodirektivet på europa.eu

Sevesolagen på Riksdagens webbplats

Sevesoförordningen på riksdagens webbplats

Industriolyckskonventionen på unece.org

Miljöbalken på Riksdagens webbplats

Lagen om skydd mot olyckor på Riksdagens webbplats

Plan- och bygglagen på Riksdagens webbplats

För verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningen ska verksamhetsutövaren ge in en skriftlig anmälan till länsstyrelsen i det län där verksamheten ligger. En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte länsstyrelsen beslutar något annat.

Anmälan för nya Sevesoverksamheter

En anmälan enligt Sevesolagstiftningen ska innehålla följande uppgifter:

1. verksamhetsutövarens namn eller företagsnamn, säte och adress,
2. verksamhetens adress,
3. namn och befattning på den som ansvarar för verksamheten om denne är någon annan än verksamhetsutövaren,
4. uppgifter om de farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma inom verksamheten,
5. mängd och fysikalisk form för det eller de farliga ämnen som förekommer,
6. en redogörelse för de aktiviteter som ska bedrivas vid verksamheten,
7. en beskrivning av verksamhetens omgivning och de faktorer som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka eller förvärra följderna av en sådan inklusive omständigheter som kan innebära förhöjd risk för påverkan på omgivningen, och
8. en redogörelse för genomfört samråd enligt 13 § Sevesolagen.

Ändringsanmälan vid befintliga Sevesoverksamheter

En anmälan om ändring av befintlig Sevesoverksamhet ska ges in till länsstyrelsen minst sex veckor före ändringen när det gäller

1. betydande ökning eller minskning av mängden av det farliga ämnet enligt tidigare anmälan, eller betydande ändring av arten eller den fysiska formen av detta,
2. sådana ändringar av en verksamhet eller en anläggning som väsentligt kan påverka faran för allvarliga kemikalieolyckor,
3. definitiv nedläggning av verksamheten eller dess tagande ur drift, eller
4. ändringar i de uppgifter som avses i 4§ Sevesoförordningen punkterna 1-3

En sådan anmälan behöver inte göras i de fall ändringen kräver tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. Då ska uppgifterna som efterfrågas för en ändringsanmälan ingå i ansökningshandlingarna.

Lagrum: Sevesolagen: 7§, Sevesoförordningen: 4§-6§

Samråd enligt Sevesolagen har inga formaliakrav utan kan ske under enklare former, vilket inte ska förväxlas med formaliakrav för samråd enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808).

Vilken omfattning samrådet ska ha får avgöras från fall till fall beroende på det säkerhetsarbete som verksamhetsutövaren bedriver.

Efter samrådet ska verksamhetsutövaren upprätta en samrådsredogörelse innehållande följande uppgifter om:

• vilka som deltagit i samrådet,
• de synpunkter som inkommit,
• vad samrådet resulterat i och
• de eventuella åtgärder som vidtagits till följd av samrådet.

Lagrum: Sevesolagen: 13§, 13a§ , MSBFS (2015:8): 9 §, Miljöbalken 6 kap 29 §

Läs mer i PM Sevesosamråd

Handlingsprogrammet är verksamhetens ledstjärna när det gäller att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor.

Lagrum: Sevesolagen 8 §, Sevesoförordningen 7 - 8 §§, MSBFS 2015:8 2 §.

Läs mer i Handlingsprogram och säkerhetsledningssystem

En säkerhetsrapport består av flera olika delar:

1. Utarbetande av rapporten: I säkerhetsrapporten ska det framgå vem som ansvarat för att utarbeta säkerhetsrapportens innehåll.
2. Mål & allmänna handlingsprinciper: Skyldigheten att upprätta ett handlingsprogram gäller för alla Sevesoverksamheter. För verksamheter som omfattas av den högre kravnivån ska ett handlingsprogram som beskriver mål och allmänna handlingsprinciper fogas till säkerhetsrapporten. Handlingsprogrammet ska visa ledningens roll, ansvar och åtaganden att kontinuerligt förbättra åtgärderna för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och säkerställa hög skyddsnivå.
3. Samrådsredogörelse: en redogörelse över genomförda samråd ska finnas med. Samrådsredogörelsen ska innehålla uppgifter om: deltagare vid samrådet, synpunkter som inkommit under samrådet, resultatet av samrådet och eventuella åtgärder som vidtagits (eller kommer att vidtas) till följd av samrådet.
4. Information om verksamhetens ledningssystem och organisation: Verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen ska lämna information och upplysningar i säkerhetsrapporten om hur verksamhetens ledningssystem och organisation är utformade för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.
5. Verksamheten och dess omgivning: Syftet med att beskriva verksamheten och dess omgivning samt de risker och konsekvenser som verksamheten kan medföra i en säkerhetsrapport är att ge en överblick och förståelse för verksamheten och dess sammantagna riskbild. En överblick och kännedom om verksamhetens geografiska läge och dess omgivning samt anläggningar och aktiviteter som kan påverka eller påverkas av en allvarlig kemikalieolycka ska beskrivas.
6. Skyddsåtgärder för att förebygga och begränsa följderna av tillbud och allvarliga kemikalieolyckor för människors hälsa och miljön : En beskrivning av de skyddsåtgärder som ska vidtas i händelse av en allvarlig kemikalieolycka : Vilken utrustning som finns, Verksamhetens organisation för alarmering samt interna och externa räddningsinsatser, En beskrivning av tillgängliga interna och externa resurser, såväl material som personal och annan expertkompetens samt en beskrivning av eventuella tekniska och icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska konsekvenserna av en allvarlig kemikalieolycka.
7. Intern plan för räddningsinsatser: Den interna planen för räddningsinsatser är också en del av säkerhetsrapporten där det ska framgå hur verksamheten förbereder sig för nödsituationer och allvarliga kemikalieolyckor med farliga ämnen.

Lagrum: Sevesolagen 10§, Sevesoförordningen 9§, bilaga 3

Läs mer i Säkerhetsrapport – ett stöd i det systematiska arbetet med att upprätta, förnya och granska en säkerhetsrapport

Alla verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är skyldiga att förebygga riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Om en allvarlig kemikalieolycka inträffar är verksamhetsutövaren skyldig att begränsa följderna för människors hälsa och miljön.

Planering inför nödsituationer gäller för alla Sevesoverksamheter och är en av delarna i det handlingsprogram och säkerhetsledningssystem som varje verksamhetsutövare är skyldiga att ha. Nödlägesplaneringen ska resultera i att verksamheten har en plan för nödsituationer.

För verksamheter på högre kravnivå tillkommer detaljerade krav på planens omfattning. De ska upprätta en intern plan för räddningsinsatser. Planen ska uppdateras och övas minst vart tredje år eller när det till följd av ändrade förhållanden finns anledning till det. Planen ska alltid uppdateras innan en ändring genomförs i en verksamhet som väsentligt kan påverka faran för allvarliga kemikalieolyckor. En uppdaterad plan ska ges in till länsstyrelsen så snart den har färdigställts.

Planen ska innehålla följande uppgifter:

1. Namn eller befattning på de personer som har särskild befogenhet att starta en intern räddningsinsats, samt på de personer som har till uppgift att sköta samordningen av omedelbara räddningsinsatser.
2. Uppgift om vem eller vilka som ansvarar för kontakten med kommunen i fråga om upprättandet av kommunens plan för räddningsinsatser enligt 3 kap. 6 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.
3. För varje situation eller slag av händelse som kan förutses och som i verksamheten kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en allvarlig kemikalieolycka, ska det finnas en redogörelse av vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa följderna av denna. Denna redogörelse ska även omfatta säkerhetsutrustning och övriga tillgängliga resurser.
4. En redogörelse av varningssystem och de åtgärder som ska vidtas vid varning, samt de åtgärder i övrigt som syftar till att begränsa följderna för de personer som befinner sig inom verksamheten.
5. En redogörelse av rutiner för alarmering till kommunens organisation för räddningstjänst vid en allvarlig kemikalieolycka och den information som ska lämnas vid alarmering.
6. En redogörelse av rutiner för samverkan med kommunens organisation för räddningstjänst vid en olycka, innefattande rutiner för hur stöd ska lämnas vid insatser utanför verksamheten.
7. En redogörelse av hur personalen utbildas och övas och, i förekommande fall, hur samövning med kommunens organisation för räddningstjänst genomförs.

Planen ska ges in till länsstyrelsen i det län där verksamheten ligger.

Övning

Alla sevesoverksamheter är skyldiga att öva sin nödlägesplanering. För att säkerställa att nödlägesplaneringen har rätt omfattning, anpassade och aktuella rutiner och att det finns tillgängliga resurser så behöver planerna övas för att testa dess effektivitet och lämplighet. Övningar kan ses som ett praktiskt komplement till den utbildning som personalen får om nödlägesplanering. Övning bör utgå från de identifierade scenarion som framgår av säkerhetsledningssystemet, säkerhetsrapporten och den interna planen för räddningsinsatser.

Lagrum: Sevesolagen: 12§. Sevesoförordningen: 10 §, bilaga 2 punkten 2e. MSBFS 2015:8: 3§, bilaga 1.

Läs mer i Nödlägesplanering - Skyldigheter i Sevesolagstiftningen för Sevesoverksamheter

Informationen till allmänheten ska innehålla:

Uppgifter som ska lämnas av alla Sevesoverksamheter och finnas tillgänglig via kommunens hemsida:

1. Verksamhetsutövarens namn eller firmanamn samt fullständig adress till den berörda verksamheten.
2. En upplysning att verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
3. En enkel redogörelse för aktiviteterna vid verksamheten.
4. Trivialnamnen eller, när det gäller farliga ämnen som omfattas av del 1 i bilaga 1, de generiska benämningarna eller faroklassificeringarna för de relevanta farliga ämnen som förekommer vid verksamheten och som kan orsaka en allvarlig kemikalieolycka, med uppgifter om deras viktigaste farliga egenskaper i enkla ordalag.
5. Allmän information om hur den berörda allmänheten kommer att varnas tillsammans med adekvat information om hur man lämpligen bör agera om en allvarlig kemikalieolycka inträffar eller vägledning om var sådan information finns att tillgå i elektronisk form.
6. Datum för senaste tillsynsbesök eller hänvisning till var sådan information finns att tillgå i elektronisk form, samt upplysningar om var det går att på begäran få mer ingående uppgifter om tillsynen eller den berörda tillsynsplanen.
7. Uppgifter om var det går att få ytterligare information.
   
   Om ett kommunalförbund har hand om kommunens räddningstjänst ska informationen kunna nås via såväl förbundets som medlemskommunernas hemsidor.

Uppgifter om Sevesoverksamheter på den högre kravnivån som ska lämnas till allmänheten utan begäran:

1. Allmänna upplysningar om vilken fara för allvarliga kemikalieolyckor som kan finnas, inbegripet möjliga följder av dessa olyckor för människors hälsa och miljön och en sammanfattning av de viktigaste typerna av scenarier för allvarliga olyckshändelser och de åtgärder som vidtas för att hantera dem.
2. En bekräftelse på att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta lämpliga åtgärder inom verksamhetens område och särskilt skyldigheten att kontakta räddningstjänsten vid insatser i samband med allvarliga kemikalieolyckor och i så hög grad som möjligt begränsa följderna av dem.
3. Lämplig information ur den externa planen för räddningsinsatser som utarbetats för att hantera de olycksföljder som uppstår utanför platsen. Informationen bör innehålla en uppmaning om att alla eventuella instruktioner och order från räddningstjänsten ska följas vid en olyckshändelse.
4. Där det är tillämpligt en angivelse av huruvida verksamheten ligger nära en annan medlemsstats territorium och därmed vilken risk som finns för att en allvarlig olyckshändelse har gränsöverskridande följder, enligt konventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor.
   
   Informationen ska samtidigt lämnas till den som bedriver hälso- och sjukvård, skolverksamhet eller annan aktivitet som besöks av allmänheten om områdena där aktiviteterna bedrivs kan påverkas av en allvarlig kemikalieolycka.

Lagrum: Sevesolagen 14-14a §§, Sevesoförordningen 12 §, bilaga 4, MSBFS 2015:8 7-8 §§

Läs mer i Att informera allmänheten enligt Sevesolagen

Undantag från detaljplanekravet

Det finns undantag från detaljplanekravet då områdesbestämmelser kan användas i stället. I områdesbestämmelser kan kommunen exempelvis reglera markanvändningen runt en viss verksamhet för att skydda anläggningen eller motsatsvis för att skydda omgivningen från den verksamhet som bedrivs inom anläggningen.

Boverket har två riskvägledningar på sin hemsida där man kan läsa mer:

Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande - PBL kunskapsbanken

Vägledning om Sevesoverksamhet i riskhantering - PBL kunskapsbanken

MSB:s vägledning Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering

Läs mer på Boverkets webbplats

Plan- och bygglagen på Riksdagens webbplats

Tillsynsplan

Länsstyrelsen ska besluta om en tillsynsplan för de verksamheter som omfattas av Sevesolagen i länet (18 § Sevesolagen). Tillsynsplanen ska uppdateras årligen (14 § MSBFS 2015:8). I nedanstående metodstöd finns ytterligare vägledning om upprättandet av tillsynsplanen.

Tillsynsprogram

Länsstyrelsen ska utifrån tillsynsplanen utarbeta ett tillsynsprogram för varje verksamhet (18 § Sevesolagen). I metodstödets stycke 3.3 och 3.4 kan du läsa mer om tillsynsprogrammen

Lagrum: Sevesolagen 15, 18–25 §§, Sevesoförordningen 13–21 §§, MSBFS 11–14 §§, bilaga 3–4

Läs mer om planering av sevesotillsyn – metodstöd inför länsstyrelsens planering av Sevesotillsyn